<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898</id><updated>2011-07-29T05:15:32.288+01:00</updated><category term='studo'/><category term='Fuonte Aldé'/><category term='Dues Eigreijas'/><category term='Fuonte Lhadron'/><category term='mediabal'/><category term='Angueira'/><category term='Património'/><category term='Bilachana'/><category term='seclo XII'/><category term='Carrazeda de Anciães'/><category term='Custantin'/><category term='Cicuiro'/><category term='Çurraque'/><category term='Urrós'/><category term='Bilasseco'/><category term='Malhadas'/><category term='Tortulhas'/><category term='Bal d&apos;Aila'/><category term='tortuyas'/><category term='Zenízio'/><category term='Urros'/><category term='Moncorvo'/><category term='lista'/><category term='Granja de la Silba'/><category term='Samartino'/><category term='Surraga'/><category term='Freixenosa'/><category term='Palaçuolo'/><category term='Ruolos'/><category term='Prado Gaton'/><category term='San Pedro de la Silba'/><category term='Augas Bibas'/><category term='Infainç'/><category term='Caçareilhos'/><category term='Teixeira'/><category term='Mogadouro'/><category term='Anqueriçones de D. Fonso III'/><category term='Miranda'/><category term='Speciosa'/><category term='Sendin'/><category term='Pruoba'/><category term='Vimioso'/><category term='Cérceno/Cércio'/><category term='Quinta de Cordeiro'/><title type='text'>topónimos sítios chamadeiros</title><subtitle type='html'>blogue subre toponímia an mirandés i an pertués. Cuntatar ls outores para comentairos, perpuostas ou ambio de dados pula morada chamadeiros@gmail.com</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://chamadeiros.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>33</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-2315218784855927068</id><published>2010-04-13T01:10:00.004+01:00</published><updated>2010-04-13T01:47:03.023+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Samartino'/><title type='text'>Samartino d'Angueira - Lista de chamadeiros</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;em&gt;[La lista de chamadeiros de Samartino d'Angueira que eiqui se apersenta respeita la lhéngua que nessa tierra ye falada i an que ls chamadeiros se formórun i chegórun até a nós. Esta recuolha fui feita por Alcides Meirinhos, an Agosto de 2009 i an Abril de 2010. Ls sous anformantes fúrun: Laurentina Ribas, 70 anhos; Fernando Cordeiro, 65 anhos; David Rodrigues, todos trés naturales de Samartino i falantes de mirandés. Cuntei tamien cun ua lista arrecolhida por Thierry Alves, que ajudou a fixar esta lista que se publica.&lt;br /&gt;AF]&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Abessedos (Barreira de ls)&lt;br /&gt;Açores&lt;br /&gt;Açores (Cabeço de ls)&lt;br /&gt;Adrosino&lt;br /&gt;Adroso&lt;br /&gt;Adroso (Cabeço)&lt;br /&gt;Albes (Marie)&lt;br /&gt;Alçapon&lt;br /&gt;Alexandre (Molino de tiu)&lt;br /&gt;Almas&lt;br /&gt;Alto (Cabeço)&lt;br /&gt;Alubion&lt;br /&gt;Ancerradeiras&lt;br /&gt;Ancruzelhada&lt;br /&gt;Antonho Steba&lt;br /&gt;Antrauas&lt;br /&gt;Aragon&lt;br /&gt;Baixo (Faceira de)&lt;br /&gt;Bal de Canal&lt;br /&gt;Bal de Carbalhino&lt;br /&gt;Bal de Carbalho&lt;br /&gt;Bal de Castro&lt;br /&gt;Bal de las Lojas&lt;br /&gt;Bal de Madeiros&lt;br /&gt;Bal de Penhedos&lt;br /&gt;Balhe Gamones&lt;br /&gt;Balhe Redondo&lt;br /&gt;Balhe Squierdo&lt;br /&gt;Balhes Secos&lt;br /&gt;Balhes Secos (Lhagona de ls)&lt;br /&gt;Balhico de San Pedro&lt;br /&gt;Baltesara&lt;br /&gt;Barbeira (Peinha)&lt;br /&gt;Barreira de Beigas&lt;br /&gt;Barreira de las Palombas&lt;br /&gt;Barreira de ls Abessedos&lt;br /&gt;Barreira de ls Terrones (La)&lt;br /&gt;Begila (Peinha)&lt;br /&gt;Beiga&lt;br /&gt;Beigas&lt;br /&gt;Beigas (Barreira de)&lt;br /&gt;Beigas (Molino de)&lt;br /&gt;Bela (Peinha la)&lt;br /&gt;Beleira&lt;br /&gt;Belharino&lt;br /&gt;Benhuola&lt;br /&gt;Bezerril&lt;br /&gt;Bia (Camino de la)&lt;br /&gt;Bicha&lt;br /&gt;Bielha (Malhada)&lt;br /&gt;Boda (Ourrieta la)&lt;br /&gt;Bordas&lt;br /&gt;Branca (Cruç)&lt;br /&gt;Buolta&lt;br /&gt;Cabeça (Ourrieta)&lt;br /&gt;Cabeça Gorda&lt;br /&gt;Cabeço Adroso&lt;br /&gt;Cabeço Alto&lt;br /&gt;Cabeço Cunceilho&lt;br /&gt;Cabeço de Elbira&lt;br /&gt;Cabeço de l Canhamal&lt;br /&gt;Cabeço de l Codesso&lt;br /&gt;Cabeço de l Xeixo&lt;br /&gt;Cabeço de ls Açores&lt;br /&gt;Cabeço de ls Taberneiros&lt;br /&gt;Cabeço de Portos&lt;br /&gt;Cabeço Pelado&lt;br /&gt;Cabiancas&lt;br /&gt;Çace (Ourrieta la)&lt;br /&gt;Caída (Puonte)&lt;br /&gt;Caleija de las Huortas&lt;br /&gt;Camino de l Lhombo&lt;br /&gt;Camino de la Bia&lt;br /&gt;Campo (Lhameiras de l)&lt;br /&gt;Canal (Bal de)&lt;br /&gt;Candelas (Molino de)&lt;br /&gt;Canhada de Celheiruoles&lt;br /&gt;Canhamal&lt;br /&gt;Canhamal (Cabeço de l)&lt;br /&gt;Canhamal (Ourrieta de l)&lt;br /&gt;Canhico&lt;br /&gt;Canhicos de la Raia&lt;br /&gt;Caracosta&lt;br /&gt;Carbalheira&lt;br /&gt;Carbalhino (Bal de)&lt;br /&gt;Carbalho (Bal de)&lt;br /&gt;Carreirones&lt;br /&gt;Carriços&lt;br /&gt;Cascalhal&lt;br /&gt;Caseta (La)&lt;br /&gt;Casica&lt;br /&gt;Cassacas&lt;br /&gt;Castrelhon&lt;br /&gt;Castrelhon (Castro de l)&lt;br /&gt;Castro&lt;br /&gt;Castro (Bal de)&lt;br /&gt;Castro de l Castrelhon&lt;br /&gt;Celheiruoles&lt;br /&gt;Celheiruoles (Canhada de)&lt;br /&gt;Celheiruoles (Ourrieta de)&lt;br /&gt;Cerradico&lt;br /&gt;Cerrado Pinto&lt;br /&gt;Cerren&lt;br /&gt;Chana&lt;br /&gt;Chaneira&lt;br /&gt;Chanos&lt;br /&gt;Cierba&lt;br /&gt;Cinco (Ourrieta las)&lt;br /&gt;Cochineira (Touça)&lt;br /&gt;Codesso&lt;br /&gt;Codesso (Cabeço de l)&lt;br /&gt;Cormenal&lt;br /&gt;Cortinas de Scobas&lt;br /&gt;Cortinona&lt;br /&gt;Cristo (Santo)&lt;br /&gt;Cruç Branca&lt;br /&gt;Cuba (Ourrieta)&lt;br /&gt;Cubos&lt;br /&gt;Cunceilho (Cabeço)&lt;br /&gt;Duorna&lt;br /&gt;Eigreija (Trás de la)&lt;br /&gt;Eiras (Ourrieta las)&lt;br /&gt;Eiricas&lt;br /&gt;Elbira (Cabeço de)&lt;br /&gt;Faceira&lt;br /&gt;Faceira de Baixo&lt;br /&gt;Faceira de Riba&lt;br /&gt;Faldretas&lt;br /&gt;Faleital&lt;br /&gt;Faria (Picon de)&lt;br /&gt;Felgueira&lt;br /&gt;Feno (Ourrieta l)&lt;br /&gt;Ferreira (Fuonte)&lt;br /&gt;Filhos (Mata)&lt;br /&gt;Floresta&lt;br /&gt;Forna Marcos&lt;br /&gt;Fragas&lt;br /&gt;Fragas (Ourrieta las)&lt;br /&gt;Funtaninas&lt;br /&gt;Fuonte de l Lhugar&lt;br /&gt;Fuonte de la Muola&lt;br /&gt;Fuonte de ls Taberneiros&lt;br /&gt;Fuonte Ferreira&lt;br /&gt;Furada (Piedra)&lt;br /&gt;Fusquete&lt;br /&gt;Gago&lt;br /&gt;Galazona&lt;br /&gt;Galeana&lt;br /&gt;Galhego&lt;br /&gt;Galho (Ribeiro de l)&lt;br /&gt;Gamones (Balhe)&lt;br /&gt;Garbançalinas&lt;br /&gt;Garitanhas&lt;br /&gt;Gorda (Cabeça)&lt;br /&gt;Gordo (Peinhas de)&lt;br /&gt;Grande (Molino)&lt;br /&gt;Guerra (Marie)&lt;br /&gt;Huortas (Caleija de las)&lt;br /&gt;Jorge (Peinha de)&lt;br /&gt;Juana (Ourrieta)&lt;br /&gt;Junqueira&lt;br /&gt;Junqueira (Peinha de la)&lt;br /&gt;Lhagona de ls Balhes Secos&lt;br /&gt;Lhagonica&lt;br /&gt;Lhambedeiro&lt;br /&gt;Lhambisqueiros&lt;br /&gt;Lhameiras de l Campo&lt;br /&gt;Lhastra (Peinha)&lt;br /&gt;Lhastras&lt;br /&gt;Lhinares&lt;br /&gt;Lhobera&lt;br /&gt;Lhobo (Ourrieta)&lt;br /&gt;Lhombo (Camino de l)&lt;br /&gt;Lhougaçales&lt;br /&gt;Lhugar (Fuonte de l)&lt;br /&gt;Lhugar (Meio de l)&lt;br /&gt;Lojas (Bal de)&lt;br /&gt;Luciano (Molino de tiu)&lt;br /&gt;Madeiros (Bal de)&lt;br /&gt;Malhada&lt;br /&gt;Malhada Bielha [Malhadas]&lt;br /&gt;Malhadica&lt;br /&gt;Manga de l Meio&lt;br /&gt;Mangas&lt;br /&gt;Máquina&lt;br /&gt;Marcos (Forna)&lt;br /&gt;Maria (Ourrieta)&lt;br /&gt;Marie Albes&lt;br /&gt;Marie Guerra&lt;br /&gt;Marras (Trés)&lt;br /&gt;Mata Filhos&lt;br /&gt;Matáncia&lt;br /&gt;Matracuola&lt;br /&gt;Meio (Manga de l)&lt;br /&gt;Meio (Mielga de l)&lt;br /&gt;Meio de l Lhugar&lt;br /&gt;Meireles&lt;br /&gt;Melhon&lt;br /&gt;Mielga de l Meio&lt;br /&gt;Mielgas&lt;br /&gt;Migueirel&lt;br /&gt;Moderron&lt;br /&gt;Molino (Ourrieta)&lt;br /&gt;Molino de Beigas&lt;br /&gt;Molino de Candelas [ou Molino de tiu Alexandre]&lt;br /&gt;Molino de la Raia&lt;br /&gt;Molino de ls Portos&lt;br /&gt;Molino de tiu Alexandre [ou Molino de Candelas]&lt;br /&gt;Molino de tiu Luciano&lt;br /&gt;Molino Grande&lt;br /&gt;Molino Pires&lt;br /&gt;Moras (Ourrieta las)&lt;br /&gt;Morena (Ourrieta)&lt;br /&gt;Mouro (Patada de l)&lt;br /&gt;Mouro (Pisacada de l)&lt;br /&gt;Muola (Fuonte de la)&lt;br /&gt;Nabos (Ourrieta ls)&lt;br /&gt;Negra&lt;br /&gt;Noeiras [an frente a la Capielha]&lt;br /&gt;Oulibeira [ou Touça Cochineira]&lt;br /&gt;Ourrieta Cabeça&lt;br /&gt;Ourrieta Cuba&lt;br /&gt;Ourrieta de Celheiruoles&lt;br /&gt;Ourrieta de l Canhamal&lt;br /&gt;Ourrieta Juana&lt;br /&gt;Ourrieta l Feno&lt;br /&gt;Ourrieta l Poço&lt;br /&gt;Ourrieta la Boda&lt;br /&gt;Ourrieta la Çace&lt;br /&gt;Ourrieta la Peinha&lt;br /&gt;Ourrieta las Cinco&lt;br /&gt;Ourrieta las Eiras&lt;br /&gt;Ourrieta las Fragas&lt;br /&gt;Ourrieta las Moras&lt;br /&gt;Ourrieta Lhobo&lt;br /&gt;Ourrieta ls Nabos&lt;br /&gt;Ourrieta Maria&lt;br /&gt;Ourrieta Molino&lt;br /&gt;Ourrieta Morena&lt;br /&gt;Ourrieta Trobisco&lt;br /&gt;Palombas (Barreira)&lt;br /&gt;Paradeira&lt;br /&gt;Paredicas&lt;br /&gt;Patada de l Mouro [ou Pisacada de l Mouro]&lt;br /&gt;Peinha (Ourrieta la)&lt;br /&gt;Peinha Barbeira&lt;br /&gt;Peinha Begila&lt;br /&gt;Peinha de Jorge&lt;br /&gt;Peinha de la Junqueira&lt;br /&gt;Peinha la Bela&lt;br /&gt;Peinha Lhastra&lt;br /&gt;Peinha Redonda&lt;br /&gt;Peinhas&lt;br /&gt;Peinhas (Trás de las)&lt;br /&gt;Peinhas de Gordo&lt;br /&gt;Pelado (Cabeço)&lt;br /&gt;Penhedos (Bal de)&lt;br /&gt;Pereiro&lt;br /&gt;Pesetas&lt;br /&gt;Picon de Faria&lt;br /&gt;Picones&lt;br /&gt;Picones (Ls)&lt;br /&gt;Picones (Ls)&lt;br /&gt;Piedra Furada&lt;br /&gt;Pila&lt;br /&gt;Pinta (La)&lt;br /&gt;Pinto (Cerrado)&lt;br /&gt;Pires (Molino)&lt;br /&gt;Pisacada de l Mouro [ou Patada de l Mouro]&lt;br /&gt;Pison&lt;br /&gt;Poceiron&lt;br /&gt;Poço (Ourrieta l)&lt;br /&gt;Porqueiriças&lt;br /&gt;Portos (Cabeço de)&lt;br /&gt;Portos (es)&lt;br /&gt;Portos (Molinos de ls)&lt;br /&gt;Puonte Caída&lt;br /&gt;Queimado&lt;br /&gt;Raia&lt;br /&gt;Raia (Molino de la)&lt;br /&gt;Raia (Molino de la)&lt;br /&gt;Ramalha&lt;br /&gt;Raposeiras&lt;br /&gt;Raposos&lt;br /&gt;Ratoneiras&lt;br /&gt;Rebolhal&lt;br /&gt;Rebolheira&lt;br /&gt;Redonda (Peinha)&lt;br /&gt;Redondo (Balhe)&lt;br /&gt;Riba (Faceira de)&lt;br /&gt;Ribeiro de l Galho&lt;br /&gt;Rodelhones&lt;br /&gt;Salgadeiros&lt;br /&gt;San Pedro (Balhico)&lt;br /&gt;Santo Cristo&lt;br /&gt;Sardinal&lt;br /&gt;Scábeda&lt;br /&gt;Scobal&lt;br /&gt;Scobas (Cortinas de)&lt;br /&gt;Seco (Balhes)&lt;br /&gt;Secos (Lhagona de ls Balhes)&lt;br /&gt;Senara&lt;br /&gt;Sierra&lt;br /&gt;Sierro&lt;br /&gt;Soalheira&lt;br /&gt;Spinacosa&lt;br /&gt;Squierdo (Balhe)&lt;br /&gt;Steba (Antonho)&lt;br /&gt;Taberneiros (Cabeço de ls)&lt;br /&gt;Taberneiros (Fuonte de ls)&lt;br /&gt;Taberneiros (Ls)&lt;br /&gt;Tapado&lt;br /&gt;Terrones (Barreira de ls)&lt;br /&gt;Tolba&lt;br /&gt;Tomelheiras&lt;br /&gt;Torrezielha&lt;br /&gt;Torril&lt;br /&gt;Touça Cochineira&lt;br /&gt;Touçones&lt;br /&gt;Toural&lt;br /&gt;Trabanqueira&lt;br /&gt;Trás de la Eigreija&lt;br /&gt;Trás de las Peinhas&lt;br /&gt;Trés Marras&lt;br /&gt;Trigales&lt;br /&gt;Trobisco&lt;br /&gt;Trobisco (Ourrieta)&lt;br /&gt;Xeixo (Cabeço de l)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Amadeu Ferreira&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-2315218784855927068?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/2315218784855927068'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/2315218784855927068'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2010/04/samartino-lista-de-chamadeiros.html' title='Samartino d&apos;Angueira - Lista de chamadeiros'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-9012603621323457519</id><published>2010-04-01T00:08:00.003+01:00</published><updated>2010-04-01T01:14:56.083+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Speciosa'/><title type='text'>Speciosa - Lista de Chamadeiros</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=";font-family:georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;em&gt;[Speciosa ye ua aldé que pertence a la fraguesie de Zenízio, de l cunceilho de Miranda de l Douro, adonde se fala mirandés. Ye nessa lhéngua que se formórun ls sous chamadeiros i que até nós chegórun pula boç de l pobo. Las anformaçones que eiqui deixo fúrun-me dadas por Adelaide Monteiro [an 2009], natural daqueilha aldé que las arrecolhiu de sue mai, sendo dambas a dues falantes de mirandés.&lt;br /&gt;A.F.]&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Ne l Pobo&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cereijal (Rua de l)&lt;br /&gt;Cruç (Rua de la)&lt;br /&gt;Eigreija (Rua de l’)&lt;br /&gt;Eiras (Rua de las)&lt;br /&gt;Eiricas (Rua de las)&lt;br /&gt;Gata (Rua de la)&lt;br /&gt;Lhourenço (Rue de San)&lt;br /&gt;Nuoba (Rua)&lt;br /&gt;Rua de l Cereijal&lt;br /&gt;Rua de l Toural&lt;br /&gt;Rua de la Cruç&lt;br /&gt;Rua de la Eigreija&lt;br /&gt;Rua de la Gata&lt;br /&gt;Rua de las Eiras&lt;br /&gt;Rua de las Eiricas&lt;br /&gt;Rua de San Lhourenço&lt;br /&gt;Rua Nuoba&lt;br /&gt;Toural (Rua de l)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Ne l termo&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Aiuolos&lt;br /&gt;Binha (Ourrieta la)&lt;br /&gt;Biúba (Ourrieta la)&lt;br /&gt;Boubon&lt;br /&gt;Buraco (Peinha de l)&lt;br /&gt;Cabanhas (Las)&lt;br /&gt;Cabeça Gorda&lt;br /&gt;Cabeço de l Sierro&lt;br /&gt;Cabeço de la Rebuolta&lt;br /&gt;Çamora (Ourrieta)&lt;br /&gt;Campanairo&lt;br /&gt;Canhada (La)&lt;br /&gt;Carbalheira&lt;br /&gt;Carbas&lt;br /&gt;Carbicas&lt;br /&gt;Carroçal&lt;br /&gt;Cascalho&lt;br /&gt;Castanheiros (Ls)&lt;br /&gt;Cereijal (l)&lt;br /&gt;Cereijeira (La)&lt;br /&gt;Coneilho (Ourrieta)&lt;br /&gt;Cortinona&lt;br /&gt;Cribeiros&lt;br /&gt;Cuba (La)&lt;br /&gt;Culaga&lt;br /&gt;Eiras&lt;br /&gt;Eiricas&lt;br /&gt;Forno&lt;br /&gt;Forno (Touçon de l)&lt;br /&gt;Funtaninas&lt;br /&gt;Funtásia&lt;br /&gt;Fuonte Nuoba&lt;br /&gt;Gorda (Cabeça)&lt;br /&gt;Huortos (Ls)&lt;br /&gt;Junqueiras&lt;br /&gt;L Cabeço&lt;br /&gt;L Sierro&lt;br /&gt;L Tanque&lt;br /&gt;Lhougaçales&lt;br /&gt;Lhourenço (San)&lt;br /&gt;Lhonga (Ourrieta)&lt;br /&gt;Malhada&lt;br /&gt;Malhadica&lt;br /&gt;Molinico&lt;br /&gt;Moura&lt;br /&gt;Nabales (Ls)&lt;br /&gt;Naso&lt;br /&gt;Nuoba (Fuonte)&lt;br /&gt;Ourreticas&lt;br /&gt;Ourrieta Çamora&lt;br /&gt;Ourrieta Coneilho&lt;br /&gt;Ourrieta la Binha&lt;br /&gt;Ourrieta la Biúba&lt;br /&gt;Ourrieta Lhonga&lt;br /&gt;Ourrieta Terrona&lt;br /&gt;Palancares&lt;br /&gt;Peinha de l Buraco&lt;br /&gt;Peladas (Las)&lt;br /&gt;Piconico&lt;br /&gt;Pilocha (La)&lt;br /&gt;Queiseiras (Las)&lt;br /&gt;Rebuolta (Cabeço de la)Rodelhon&lt;br /&gt;Semadica&lt;br /&gt;Serradon (L)&lt;br /&gt;Sierro (Cabeço de l)&lt;br /&gt;Tapada&lt;br /&gt;Terrona (Ourrieta)&lt;br /&gt;Touçon de l Forno&lt;br /&gt;Toural&lt;br /&gt;Turril&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nota - Diç la mesma anformante, Adelaide Monteiro, que l nome mais ousado hoije ye RUA, mas que datrás se lhembra de se dezir RUGA.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Amadeu Ferreira&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-9012603621323457519?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/9012603621323457519'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/9012603621323457519'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2010/04/speciosa-lista-de-chamadeiros.html' title='Speciosa - Lista de Chamadeiros'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-6794264033628338443</id><published>2010-03-22T22:33:00.003Z</published><updated>2010-03-22T22:37:22.265Z</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Bal d&apos;Aila'/><title type='text'>Bal d'Aila - Lista de chamadeiros</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;em&gt;[Bal d’Aila ye ua aldé que pertence a la fraguesie de Miranda de l Douro, de l cunceilho de Miranda de l Douro, adonde se fala mirandés. Ye nessa lhéngua que se formórun ls sous chamadeiros i que até nós chegórun pula boç de l pobo. Las anformaçones que eiqui deixo fúrun-me dadas por Isilda João [an 22/08/2009], natural daqueilha aldé, sendo anformante sou pai, l tiu José Maria João, de 80 anhos, dambos a dous falantes de mirandés.&lt;br /&gt;A.F.]&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;strong&gt;Ne l Pobo&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Baixo (Rue de)&lt;br /&gt;Carrascalico (Lhargo de l)&lt;br /&gt;Eigreija (Rue de l’)&lt;br /&gt;Lhargo de l Carrascalico&lt;br /&gt;Riba (Rue de)&lt;br /&gt;Rue de Baixo&lt;br /&gt;Rue de l Semitério&lt;br /&gt;Rue de l’Eigreija&lt;br /&gt;Rue de Riba&lt;br /&gt;Semitério (Rue de l)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Ne l Termo&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Abeilhas (Las)&lt;br /&gt;Afaleitos (Rigueiro de ls)&lt;br /&gt;Aldé Nuobo (Camino d’)&lt;br /&gt;Almas (Las)&lt;br /&gt;Astriales&lt;br /&gt;Atalhico&lt;br /&gt;Atalhico (Fuonte de l)&lt;br /&gt;Balhe Molinos&lt;br /&gt;Barcegal&lt;br /&gt;Barrocal&lt;br /&gt;Berde (Camino de Monte)&lt;br /&gt;Berde (Monte)&lt;br /&gt;Binha (Cabço de la)&lt;br /&gt;Binhas (Las)&lt;br /&gt;Buraca&lt;br /&gt;Cabeço de la Binha&lt;br /&gt;Cachoneira&lt;br /&gt;Calçadas (Las)&lt;br /&gt;Caleija de las Eiras&lt;br /&gt;Caleija de Poço Scuro&lt;br /&gt;Camino d’Aldé Nuoba&lt;br /&gt;Camino de l Frezno&lt;br /&gt;Camino de la Carrascosa&lt;br /&gt;Camino de Miranda&lt;br /&gt;Camino de Monte Berde&lt;br /&gt;Canteira (La)&lt;br /&gt;Carbalhal&lt;br /&gt;Carrapiço&lt;br /&gt;Carrascalico&lt;br /&gt;Carrascos (Tapada ls)&lt;br /&gt;Carrascosa&lt;br /&gt;Carrascosa (Culaga de la)&lt;br /&gt;Carrasqueirona&lt;br /&gt;Casonas (Las)&lt;br /&gt;Casonas (Las)&lt;br /&gt;Casonas (Rodeiras de las)&lt;br /&gt;Castralhouço&lt;br /&gt;Cerrado Grande&lt;br /&gt;Cerrado Grande (Rigueiro de l)&lt;br /&gt;Cerrados (Trás)&lt;br /&gt;Choupo&lt;br /&gt;Choupo (Rigueiro de l)&lt;br /&gt;Culaga de la Madressilba&lt;br /&gt;Culaga de la Mesa&lt;br /&gt;Culaga de la Yedre&lt;br /&gt;Culaga de las Muolas&lt;br /&gt;Culaga de las Silbeiras&lt;br /&gt;Curral de Piedra&lt;br /&gt;Curralicos&lt;br /&gt;Eiras (Caleija de las)&lt;br /&gt;Eiras (Las)&lt;br /&gt;Ferreiro (L)&lt;br /&gt;Figueira (La)&lt;br /&gt;Fosco (L)&lt;br /&gt;Frezno&lt;br /&gt;Frezno (Camino de l)&lt;br /&gt;Funda (Ourrieta)&lt;br /&gt;Funtica (La)&lt;br /&gt;Fuonte de l Atalhico&lt;br /&gt;Fuonte de la Quintanica&lt;br /&gt;Fuonte Sana&lt;br /&gt;Gidro&lt;br /&gt;Grande (Cerrado)&lt;br /&gt;Grande (Rigueiro de l Cerrado)&lt;br /&gt;Guaias&lt;br /&gt;Huortas (Las)&lt;br /&gt;Lhabadeiro (Poço)&lt;br /&gt;Lhagonica&lt;br /&gt;Lhameiron&lt;br /&gt;Lhameironicos&lt;br /&gt;Lhobos (Ourrieta de ls)&lt;br /&gt;Madressilba (Culaga de la)&lt;br /&gt;Manga (La)&lt;br /&gt;Marco (Piçarros Peinha l)&lt;br /&gt;Margalhas (Las)&lt;br /&gt;Meias (Rodil de las)&lt;br /&gt;Mendes (Ls)&lt;br /&gt;Mesa (Culaga de la)&lt;br /&gt;Minhoto (Nial)&lt;br /&gt;Miranda (Camino de)&lt;br /&gt;Molino de Riba&lt;br /&gt;Molinos (Balhe)&lt;br /&gt;Monte Berde&lt;br /&gt;Monte Berde (Camino de)&lt;br /&gt;Mora (L)&lt;br /&gt;Moura (La)&lt;br /&gt;Muolas (Culaga de las)&lt;br /&gt;Nial Minhoto&lt;br /&gt;Nuoba (Camino d’Aldé)&lt;br /&gt;Nuzial (La)&lt;br /&gt;Ourrieta de ls Lhobos&lt;br /&gt;Ourrieta Funda&lt;br /&gt;Paredicas&lt;br /&gt;Paxareiras&lt;br /&gt;Peinha l Marco (Piçarros)&lt;br /&gt;Peinha l Picon&lt;br /&gt;Peinha Rachada&lt;br /&gt;Peinha Selombra&lt;br /&gt;Peinuoba&lt;br /&gt;Piçarros Peinha l Marco&lt;br /&gt;Picon (Peinha l)&lt;br /&gt;Piconico&lt;br /&gt;Piconico&lt;br /&gt;Piedra (Curral de la)&lt;br /&gt;Pilochas (Las)&lt;br /&gt;Pintas&lt;br /&gt;Poço Lhabadeiro&lt;br /&gt;Poço Scuro&lt;br /&gt;Poço Scuro (Caleija de)&lt;br /&gt;Presicas&lt;br /&gt;Prieta (La)&lt;br /&gt;Quintanica (Fuonte de la)&lt;br /&gt;Quintanica (Rigueiro de la)&lt;br /&gt;Rabeiros (Ls)&lt;br /&gt;Rachada (Peinha)&lt;br /&gt;Rana (La)&lt;br /&gt;Réfica&lt;br /&gt;Resbalina&lt;br /&gt;Riba (Molino de)&lt;br /&gt;Ribeirica (La)&lt;br /&gt;Rigueiro de l Cerrado Grande&lt;br /&gt;Rigueiro de l Choupo&lt;br /&gt;Rigueiro de la Quintanica&lt;br /&gt;Rigueiro de ls Afaleitos&lt;br /&gt;Rigueiros&lt;br /&gt;Rodeira de las Casonas&lt;br /&gt;Rodil de Meias&lt;br /&gt;Ruan&lt;br /&gt;Sana (Fuonte)&lt;br /&gt;Scuro (Caleija de Poço)&lt;br /&gt;Scuro (Poço)&lt;br /&gt;Selombra (Peinha)&lt;br /&gt;Silbeiras (Culaga de las)&lt;br /&gt;Simona (La)&lt;br /&gt;Strecada (La)&lt;br /&gt;Tapada ls Carrascos&lt;br /&gt;Trás Cerrados&lt;br /&gt;Yedre (Culaga de la)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Amadeu Ferreira&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-6794264033628338443?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/6794264033628338443'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/6794264033628338443'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2010/03/bal-daila-lista-de-chamadeiros.html' title='Bal d&apos;Aila - Lista de chamadeiros'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-692421131945547153</id><published>2010-03-13T14:59:00.002Z</published><updated>2010-03-13T16:21:29.142Z</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Fuonte Aldé'/><title type='text'>Fuonte Aldé - Lista de Chamadeiros</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style=";font-family:georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fuonte Aldé ye ua aldé que pertence a la fraguesie de Bilachana de barceosa, de l cunceilho de Miranda de l Douro, adonde se fala mirandés. Ye nessa lhéngua que se formórun ls sous chamadeiros i que até nós chegórun pula boç de l pobo. Las anformaçones que eiqui deixo fúrun-me dadas por Féleç Fernandes an 2009, natural daqueilha aldé i falante de mirandés. L termo deste pobo faç marra cun Prado Gaton, Palaçuolo, Bilachana, Dues Eigreijas, Sendin, Picuote i Augas Bibas. &lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;em&gt;A.F.&lt;/em&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style=";font-family:georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style=";font-family:georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style=";font-family:georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong&gt;Ne l Pobo&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Baixo (Rue de la Fuonte de)&lt;br /&gt;Carbalhos (Rue Fuonte de ls)&lt;br /&gt;Dreita (Rue)&lt;br /&gt;Fuonte de Baixo (Rue de la)&lt;br /&gt;Fuonte de ls Carbalhos (Rue)&lt;br /&gt;Gatos (Rue de ls)&lt;br /&gt;Lhagonas (Rue)&lt;br /&gt;Lhargo de l Sagrado&lt;br /&gt;Lhastras&lt;br /&gt;Macarena [ ou Poceiron]&lt;br /&gt;Poceiron [ou Macarena]&lt;br /&gt;Rue de l Saco&lt;br /&gt;Rue de la Fuonte de Baixo&lt;br /&gt;Rue de las Lhagonas&lt;br /&gt;Rue de ls Gatos&lt;br /&gt;Rue de ls Uolmos&lt;br /&gt;Rue Dreita&lt;br /&gt;Rue Fuonte de ls Carbalhos&lt;br /&gt;Saco (Rue de l)&lt;br /&gt;Salgrado (Lhargo de l)&lt;br /&gt;Uolmos (Rue de ls)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong&gt;Ne l Termo&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Afonsos&lt;br /&gt;Ansossa (Fuonte)&lt;br /&gt;Ardeiros&lt;br /&gt;Baixo (Balhe de)&lt;br /&gt;Baixo (Eiras)&lt;br /&gt;Baixo (Fuonte de)&lt;br /&gt;Bal Carrasco&lt;br /&gt;Balhe Cunceilho&lt;br /&gt;Balhe de Baixo&lt;br /&gt;Balhe de la Rebolheira&lt;br /&gt;Balhe de Ourrieta Lhéngua&lt;br /&gt;Balhe de Riba&lt;br /&gt;Balhe Martino&lt;br /&gt;Balhico de Juan Ramos&lt;br /&gt;Balhico de l Berdugal&lt;br /&gt;Balhico de ls Deitosos&lt;br /&gt;Balongo&lt;br /&gt;Balongo (Berjeira de)&lt;br /&gt;Barreiros&lt;br /&gt;Beicinas&lt;br /&gt;Belharino&lt;br /&gt;Berdugal&lt;br /&gt;Berjeira de Balongo&lt;br /&gt;Berjeira de Camino de Picuote&lt;br /&gt;Berjeira de la Lhameira&lt;br /&gt;Berjeira de las Silbeiras&lt;br /&gt;Bilachana (Camino)&lt;br /&gt;Binhas (Cabecido de las)&lt;br /&gt;Branco (Cabecico)&lt;br /&gt;Cabalheiralgo&lt;br /&gt;Cabecico Branco&lt;br /&gt;Cabecico de la Mulhier&lt;br /&gt;Cabecico de las Binhas&lt;br /&gt;Cabeço l Perro&lt;br /&gt;Camino de Bilachana&lt;br /&gt;Camino de Miranda&lt;br /&gt;Camino de Picuote&lt;br /&gt;Camino de Picuote (Berjeira de)&lt;br /&gt;Campos&lt;br /&gt;Carqueija&lt;br /&gt;Carrasco (Bal)&lt;br /&gt;Carrasco (Lhombo)&lt;br /&gt;Carrasqueira&lt;br /&gt;Carro Cobrado&lt;br /&gt;Casicas&lt;br /&gt;Castanheiro&lt;br /&gt;Castrelheiras&lt;br /&gt;Catrina (Santa)&lt;br /&gt;Centeneira (Peinha)&lt;br /&gt;Chaina&lt;br /&gt;Charco&lt;br /&gt;Cobrado (Carro)&lt;br /&gt;Comenal&lt;br /&gt;Cruç (Trás de la)&lt;br /&gt;Cruzeiro&lt;br /&gt;Cucco (Fraga de l)&lt;br /&gt;Cunceilho (Balhe)&lt;br /&gt;Cuncialnos&lt;br /&gt;Cuoba&lt;br /&gt;Deitosos&lt;br /&gt;Deitosos (Balhico de ls)&lt;br /&gt;Derdugal (Balhico de l)&lt;br /&gt;Eiras de Baixo&lt;br /&gt;Eiras de Riba&lt;br /&gt;Faceira&lt;br /&gt;Fornos&lt;br /&gt;Fraga de l Cuco&lt;br /&gt;Funtica&lt;br /&gt;Fuonte Ansossa&lt;br /&gt;Fuonte de Baixo&lt;br /&gt;Fuonte de Riba&lt;br /&gt;Fuonte Sardina&lt;br /&gt;Ganhuolo&lt;br /&gt;Garabatos&lt;br /&gt;Garbanceira&lt;br /&gt;Girbada&lt;br /&gt;Grangiles&lt;br /&gt;Huortas&lt;br /&gt;Jogadeira (Peinha)&lt;br /&gt;Juan Ramos&lt;br /&gt;Juan Ramos (Balhico de)&lt;br /&gt;Lhagonas&lt;br /&gt;Lhameira&lt;br /&gt;Lhameira (Berjeira de la)&lt;br /&gt;Lhéngua (Balhe de Ourrieta)&lt;br /&gt;Lhéngua (Ourrieta)&lt;br /&gt;Lhombo Carrasco&lt;br /&gt;Marmolina&lt;br /&gt;Martino (Balhe)&lt;br /&gt;Miranda (Camino)&lt;br /&gt;Moreirica&lt;br /&gt;Moucho&lt;br /&gt;Mulhier (Cabecico de la)&lt;br /&gt;Nabalho&lt;br /&gt;Nábia&lt;br /&gt;Ourrieta Lhéngua&lt;br /&gt;Ourrieta Lhéngua (Balhe de)&lt;br /&gt;Ourrieta Stercada&lt;br /&gt;Ourrietas&lt;br /&gt;Ourrietatanor&lt;br /&gt;Passion (Peinha)&lt;br /&gt;Peinha Centeneira&lt;br /&gt;Peinha Jogadeira&lt;br /&gt;Peinha Passion&lt;br /&gt;Peinha Redonda&lt;br /&gt;Pelaio (Touça)&lt;br /&gt;Pelónia&lt;br /&gt;Penhedo&lt;br /&gt;Perro (Cabeço l)&lt;br /&gt;Piçarron&lt;br /&gt;Picones&lt;br /&gt;Picuote (Berjeira de Camino de)&lt;br /&gt;Picuote (Camino)&lt;br /&gt;Poço Redondo&lt;br /&gt;Polheiro&lt;br /&gt;Prado&lt;br /&gt;Prelhobo&lt;br /&gt;Quadros&lt;br /&gt;Ramos (Balhico de Juan)&lt;br /&gt;Ramos (Juan)&lt;br /&gt;Rebolheira&lt;br /&gt;Rebolheira (Balhe de la)&lt;br /&gt;Recuostro&lt;br /&gt;Redonda (Peinha)&lt;br /&gt;Redondo (Poço)&lt;br /&gt;Refuolhos&lt;br /&gt;Regada&lt;br /&gt;Rezosa&lt;br /&gt;Riba (Balhe de)&lt;br /&gt;Riba (Eiras de)&lt;br /&gt;Riba (Fuonte de)&lt;br /&gt;Rigaldé&lt;br /&gt;Santa Catrina&lt;br /&gt;Sardina (Fuonte)&lt;br /&gt;Scámbria&lt;br /&gt;Silbeiras&lt;br /&gt;Silbeiras (Berjeira de las)&lt;br /&gt;Silbo&lt;br /&gt;Smuolas&lt;br /&gt;Soalheira&lt;br /&gt;Spineirico&lt;br /&gt;Stercada (Ourrieta)&lt;br /&gt;Strolhinos&lt;br /&gt;Toijo&lt;br /&gt;Touça Pelaio&lt;br /&gt;Trás de la Cruç&lt;br /&gt;Trindade&lt;br /&gt;Xeixos&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Amadeu Ferreira&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style=";font-family:georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style=";font-family:georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style=";font-family:georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style=";font-family:georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style=";font-family:georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-692421131945547153?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/692421131945547153'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/692421131945547153'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2010/03/fuonte-alde-ye-ua-alde-que-pertence-la.html' title='Fuonte Aldé - Lista de Chamadeiros'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-2664307116817730213</id><published>2008-07-23T23:41:00.000+01:00</published><updated>2008-07-23T23:43:19.552+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='studo'/><title type='text'>Malhada</title><content type='html'>&lt;p class="NoSpacing" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify;" class="NoSpacing"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;Malhadas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt; ye un aldé de l cunceilho de Miranda de l Douro. Assi i todo son bários ls chamadeiros cun esse nome na tierras adonde se fala mirandés: &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;                                                      &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="NoSpacing"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;- Antre las Malhadas &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;(Prado Gaton);&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;- Bal de Malhadas &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;(Quinta de Cordeiro);&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;- Cabeço de la Malhada &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;(Caçareilhos);&lt;i&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;- Faias Malhadonas &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;(Sendin);&lt;i&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;- Fuonte de la Malhada&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt; (Sendin);&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;- &lt;i&gt;Malhada&lt;/i&gt; (Cérceno, Dues Eigreijas, Freixenosa, Granja, Palaçuolo, Prado Gaton, Pruoba, Samartino, Sendin, Zenízio);&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;- Malhada Bielha&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt; (Samartino); &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;- Malhada Braba &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;(Picuote, Sendin);&lt;i&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;- Malhada Cabanhas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt; (Pruoba);&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;- &lt;i&gt;Malhada Castelhana&lt;/i&gt; (Malhadas);&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;- Malhada Cordeira &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;(Freixenosa)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;- Malhada de l Chougarço &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;(Cicuiro, Samartino);&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;- Malhada de l Meio &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;(Cicuiro);&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;- Malhada de l Naso&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt; (Zenízio);&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;- &lt;i style=""&gt;Malhada de la Bezeira &lt;/i&gt;(Zenízio)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;- &lt;i&gt;Malhada Grande&lt;/i&gt; (Augas Bibas)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;- Malhada Galhega&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt; (Pruoba) &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;- &lt;i&gt;Malhadas &lt;/i&gt;(Malhadas, Samartino) &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;- Malhadas Bielhas &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;(Prado Gaton)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;- &lt;i&gt;Malhadica&lt;/i&gt; (Granja, Palaçuolo, Samartino, Zenízio) &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;- Malhadicas &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;(Cérceno)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;- Malhadon&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt; (Cicuiro)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;- Malhadona &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;(Cicuiro)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;- Ourrieta Malhadas &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;(Bilachana)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;- Rua de la Malhada &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;(Paradela)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;- Ruta la Malhada &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;"&gt;(Cérceno)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;- &lt;i style=""&gt;Sierro de ls Malhadales &lt;/i&gt;(Angueira)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;              &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="NoSpacing"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family: Georgia;" lang="ES-TRAD"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Estas bárias formas aperséntan, zde la base &lt;i style=""&gt;malhada: &lt;/i&gt;l deminutibo &lt;i style=""&gt;malhadica&lt;/i&gt;; l oumentatibo &lt;i style=""&gt;malhadon(a);&lt;/i&gt; l coletibo &lt;i style=""&gt;malhadal.&lt;/i&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cuido que ben de l lhatin &lt;i&gt;maculata, &lt;/i&gt;&lt;span style=""&gt;que por sue beç bieno de &lt;i&gt;macula&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;, cul sentido de tecido de malhas, rede (Corominas, DCECH), tenendo la possible palabra &lt;i style=""&gt;maculata&lt;/i&gt; l sentido de &lt;i style=""&gt;que ten malhas&lt;/i&gt;. Hai tamien quien diga que puode benir de l lhatin &lt;i style=""&gt;malleata, &lt;/i&gt;deribado de&lt;i style=""&gt; malleus, &lt;/i&gt;que quier dezir maço matielho, i ende seria ua tierra pisada pul ganado tal cumo un malho faç culs cereales. Este redadeira heipótese, anque seia possible, nun me parece tan cierta, por bias de sentido mais lhargo que la palabra bieno a ganhar seia de tierra çcampada adonde ándan ls ganados, seia de tierra cun carbalheiras.&lt;o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/o:p&gt;La palabra &lt;i style=""&gt;malhada &lt;/i&gt;stá yá decumentada zde l seclo XII cul sentido de sítio adonde se arrecolhien ganados i pastores pula nuite.&lt;i style=""&gt; &lt;/i&gt;La palabra nun ye sclusiba de l mirandés, mas ye quemun al pertués [son muito ls chamadeiros an pertués cula palabra &lt;i style=""&gt;malhadas &lt;/i&gt;i sous deribados], al lhionés (mayada), al castelhano (majada) i a las falas pirenaicas. An todo esses sítios la palabra ten l sentido relacionado cula guarda de ls ganados.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;L sentido de la palabra eiboluiu, zde la prática de poner galhos antrançados a modo de rede [lhembra-se eiqui que la palabra pertuesa &lt;i style=""&gt;redil, &lt;/i&gt;cul mesmo sentido, tamien ben de &lt;i style=""&gt;rede&lt;/i&gt;] de modo a nun deixáren salir l ganado dun cierto sítio, para outros sentidos: (1) sítio adonde se ponie essa cerca para nun deixar salir l ganado anquanto pacie ou pula nuite; (2) sítio cun porteçon a la buolta para nun deixar salir l ganado, que até poderie ser un lhapo fondo; (3) terreno çcampado adonde se fazie la malhada ou chequeiro para guardar l ganado; (4) terreno adonde hai touças que serbien para fazer las canhiças que dan la porteçon al ganado. Estes son ls bários sentidos que la palabra ten na tierra de Miranda i que stan bien decumentados na toponímia, anque la palabra steia an zuso na fala quemun, habendo sido sustituída por &lt;i style=""&gt;chequeiro&lt;/i&gt; i &lt;i style=""&gt;corriça&lt;/i&gt;. Tamien an alguns sítios la palabra &lt;i style=""&gt;malhada &lt;/i&gt;acabou por ser sinónimo, mais tardiego, de &lt;i style=""&gt;touça&lt;/i&gt; ou de l sou oumentatibo &lt;i style=""&gt;touçon&lt;/i&gt;, mas las dues rialidades nun se cunfúnden.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;La lista de chamadeiros que arriba ponimos inda nun ye cumpleta, mas bei-se bien que esse chamadeiro stá spalhado por todas las tierras (son 42 ls chamadeiros nomeados), amostrando bien l’amportança de la eiquenomie ganadeira na tierra de Miranda zde hai muito tiempo. Bários de esses chamadeiros amóstran de modo claro la función oureginal de la &lt;i style=""&gt;malhada&lt;/i&gt; cumo abrigo pa l ganado, de que son eisemplos: &lt;i style=""&gt;Las Faias Malhadonas, &lt;/i&gt;an Sendin,&lt;i style=""&gt; &lt;/i&gt;que éran uas peinhas mui grandes acerca de l riu, que tenien un lhapo adonde cabien mais de cien cabeças de ganado; &lt;i style=""&gt;La Malhada de la Bezeira, &lt;/i&gt;an Zenízio, que era adonde se guardaba i pacie la bezeira, quier decir, l ganado de todo l pobo. Outros casos talbeç haia, assi se conheça melhor l terreno de cada chamadeiro.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="NoSpacing" style="text-align: justify;"&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-2664307116817730213?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/2664307116817730213'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/2664307116817730213'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2008/07/malhada.html' title='Malhada'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-442278181701103994</id><published>2008-07-06T00:30:00.003+01:00</published><updated>2008-07-06T00:35:14.322+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Bilachana'/><title type='text'>Bilachana - Lista de chamadeiros</title><content type='html'>&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Bilachana de Barceosa ye ua fraguesie de l cunceilho de Miranda de l Douro, adonde se fala mirandés. Ye nessa lhéngua que se formórun ls sous chamadeiros i que até nós chegórun pula boç de l pobo. Las anformaçones que eiqui deixo fúrun por mi sacadas l 14 de Júnio de 2004. Passei un bun rato a la selombra, ne l Sagrado, cun João Bernardo Moreno [més de San Juan de 1925], Constantino Calvo [3 de márcio de 1924], Maria da Conceição dos Santos [n. 1935] i Delfim Gonçalves [n. 1930]. Para alhá de ls chamadeiros muitas outras cousa de Bilachana me cuntórun.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;A.F.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;    &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Ne l lhugar&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;                                  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bairro Carbalho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bairro de l’Eigreija&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Capielha de la Trindade&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Capielha de Santa Cruç&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carbalho (Bairro)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Casicas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Eigreija (Bairro de l’)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Gatos (Rue de ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Moreiricas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Paneira (Rue de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rincon&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de la Paneira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de ls Gatos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sagrado (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Santa Cruç (Capielha de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Trindade (Capielha de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Ne l termo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;                                                                                                                                                                                                                                                                                        &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Abadia &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Acaceles&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Aguadiana&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Alba (Peinhas de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Amarielha (Faia)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Arressaio (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Arribas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Augaritas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Baixo (Monte de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal Fenoso&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal Malo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balharesina&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe (Binha l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Barreiros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Barrocal&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Barruocos (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Beiga (Cabecico de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Beiga (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Belaige&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Belaige (Camino de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Benhal (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bielho (Camino)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Binha l Balhe&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Borrego&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabalheiralgo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeça Gorda&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabecico de la Beiga&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço de las Porqueiras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço Queimado&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabido&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cadouço&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Calçada (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Calçada de ls Mouros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleija de l Maiuolo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Camino Bielho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Camino de la Belaige&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Camino de Palaçuolo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Canhada&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Canto de la Ribeira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carbalho Gordo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carçal&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Casal (Lhume)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cascalho&lt;b style=""&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Castanheiro &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castielho de la Rosa&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castralheira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ceinha (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Centinela &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Chama Cucos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Corredoura&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cucanha&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cucos (Chama)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cunca&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Debesa (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Eiras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Eiricas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Faia Amarielha&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fenoso (Bal)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Franhuosso&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Franzo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuoce&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte de l Sol&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte de l Toijo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte de Molinos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte Lentilhas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ganhuolo (Peinha l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Garbanceira (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Gorda (Cabeça)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Gordo (Carbalho)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Grazeira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Huorta de l Monte&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ibanes&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Laganhosa&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lentilhas (Fuonte)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lentilhas (Ribeiro de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhabadeiro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhastras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhastrones&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhentiscal&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhume Casal&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Maiuolo (Caleija de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Maiuolo (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Malhadas (Ourrieta)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Malo (Bal)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Marco&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Marmolina&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Menaige (Torna)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Molinos (Fuonte de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Monte (Huorta de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Monte (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Monte de Baixo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Monte de Riba&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Mouchos (Pienhas)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Mourisca (Stradica)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Mouros (Calçada de ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Oulmeda&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta Malhadas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrietas (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Paço&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Palaçuolo (Camino de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pedreiras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinha l Ganhuolo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinhas de Alba&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinhas Mouchos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pereiras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Picon de l Porto&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pison&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poça (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Porqueiras (Cabeço de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Porto (Picon de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pundon / Pendon&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Queimada&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Queimado (Cabeço)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Quintanas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Raposeira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Regueiros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Requeixo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Riba (Monte de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeira (Canto de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeira (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeiro de l Rodelhon&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeiro de las Lentilhas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Roçada (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rodelhon&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rodelhon (Ribeiro de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rodielha&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rosa (Castielho de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Santo Albin(o)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Scámbria&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Scuro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sierro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sol (Fuonte de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Stradica Mourisca &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Toijo (Fuonte de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tojo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Torna Menaige&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Touça&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Toural (Rue de l)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-442278181701103994?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/442278181701103994'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/442278181701103994'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2008/07/bilachana-lista-de-chamadeiros.html' title='Bilachana - Lista de chamadeiros'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-7486804744324750917</id><published>2008-06-17T02:08:00.004+01:00</published><updated>2008-06-17T02:13:01.219+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Freixenosa'/><title type='text'>Freixenosa - Lista de chamadeiros</title><content type='html'>&lt;p class="MsoNormal"  style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;br /&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p  style="text-align: justify;font-family:georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p class="MsoNormal"  style="text-align: justify;font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i style=""&gt;[Freixenosa ye ua aldé de la fraguesie de Bilachana. La sue fala ye l mirandés i fui nessa lhéngua que se formórun i até nós chegórun ls sous chamadeiros.&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"  style="text-align: justify;font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i style=""&gt;Las anformaçones que eiqui traio fúrun-me dadas pul tiu Manuel Arribas [naci l die 6 de San Juan de 1926, dixo-me el], l 14 de Júnio de 2008. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p class="MsoNormal"  style="text-align: justify;font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i style=""&gt;AF]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p  style="text-align: justify;font-family:georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p  style="text-align: justify;font-family:georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p  style="text-align: justify;font-family:georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p  style="text-align: justify;font-family:georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p  style="text-align: justify;font-family:georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;                                                                                                                                                                                                                                                                                                                      &lt;/div&gt;&lt;p class="MsoNormal"  style="text-align: justify;font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;Almendreiras (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Alto (Passe)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Alto de las Pedreiras (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Amarielha (Peinha)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Baixo (Fuonte de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Baixo de l Prado (Punta de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe Guestoso [Gustoso]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Baze de Lhagares&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bocas (Dues)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Borrachos (Nebro de ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bouças (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Buraco de l Mouro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço de las Porqueiras (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço Picon&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cadouço&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleija (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Camino de Miranda&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Canhas (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Canho (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Çantinela&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Canto (Fuonte)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Capielha de Santa Bárbela&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carbalhas (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carbalho (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cargadeiro de ls Carros (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carrascales (Rigueiro de ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carros (Cargadeiro de ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castelhana (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castielho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castrilhouço (ou Buraco de ls Mouros)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ceinha (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cerjina (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cerrados la Gadanha&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Chama Cucos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Chamadeiro (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Chano (Las Cortinas l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Chapéu (La Peinha de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cigarral (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cordeira (Malhada la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cortina Grande (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cortinas l Chano (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Costelhina (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruzica (Picon de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cuba (Ourrieta)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cucos (Chama)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Culaga&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Culaga (La Peinha de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Culaga Fonda&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cunforcos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cuordas (Rechano las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cuorno (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Daínhas (Las Peinhas de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Dues Bocas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Eigreija (Rue de l’)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ferreira (Fuonte)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Figal (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fonda (Culaga)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Forno (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fragaleira (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Frauga (Rue de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Freire (Ruta l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Frisgas (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte de Baixo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte Ferreira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte l Canto&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte la Lhastra&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Gadanha (Cerrados la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Galhega (Picon de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Grande (La Cortina)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Grazeira (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Guestoso (Balhe)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Huorta Nabiça&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lantiscal&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhabada (Ruta)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhagares (Baze de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhagares (Rue de ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhagona (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhagonicas (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhambisqueiros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhameiro (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhastra (Fuonte la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhastra l Uosso&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhastras de l tiu Prieto (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhatas de las Suortes (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Malhada (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Malhada la Cordeira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Malhas (Ruta las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Marco (Tierras de Peinha)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Miranda (Camino de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Molinos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Moreno (Poço)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Moura (Poço la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Mouro (Buraco de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Mulhones&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Muola (Ruta la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Nabiça (Huorta)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Nebral (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Nebro de ls Borrachos (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Nual (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta Cuba&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta la Soga&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Passe Alto&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pedragales (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pedreiras (Alto de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinha Amarielha&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinha de Culaga (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinha de l Chapéu (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinha l Marco (Tierras de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinha Redondo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinhas de las Daínhas (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Penhedo (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Picarrones (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Picon (Cabeço)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Picon de la Cruzica&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Picon de la Galhega&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Picones de l Teçteio (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pinal (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poço la Moura&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poço Moreno&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Porqueiras (Cabeço de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Porqueiras (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Portielho (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Prado (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Prado (Punta de Baixo de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Presa (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Prieto (Las Lhastras de tiu)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Puial (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Punta de Baixo de l Prado&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Punton (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Quadro (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rechano las Cuordas (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Redondo (Peinha)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeira (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rigueiro de ls Carrascales (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de l’Eigreija&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de la Frauga&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de ls Lhagares&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ruta l Freire&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ruta la Muola&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ruta las Malhas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ruta Lhabada&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;San Miguel&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Santa Bárbela (Capielha de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Santo Andrés&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Scumalho (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Soga (Ourrieta la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Suortes&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Suortes (Las Lhatas de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Teçteio (Ls Picones de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tierras de Peinha l Marco&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tinteira (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Uosso (Lhastra l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Xaras (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p  style="text-align: justify;font-family:georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;Amadeu Ferreira&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;br /&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-7486804744324750917?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/7486804744324750917'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/7486804744324750917'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2008/06/freixenosa-lista-de-chamadeiros.html' title='Freixenosa - Lista de chamadeiros'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-6478936318747297706</id><published>2008-06-01T19:30:00.006+01:00</published><updated>2008-06-08T20:19:04.625+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cicuiro'/><title type='text'>Lista de chamadeiros de Cicuiro</title><content type='html'>&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;[Cicuiro ye ua aldé i fraguesie que pertence al cunceilho de Miranda de l Douro i queda mesmo ancostada a la raia. Ende se fala mirandés zde siempre i nessa lhéngua se publícan ls sous chamadeiros, yá que nessa lhéngua se formórun i neilha se manténen&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;    &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;Esta lista assenta an recuolhas feitas por &lt;/span&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;Alcides Meirinhos [26 de Márcio de 2008], nacido an Cicuiro, que fizo un amportante trabalho nesta recuolha. Essa purmeira lista fui apuis cumpletada por anformaçones arrecolhidas por Thierry Alves an Cicuiro [Maio de 2008]. Inda recorri quando a algues anformaçones&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style=""&gt;a&lt;/span&gt;l lhibro de Júlio Delfim Torrão &lt;i style=""&gt;Cicouro. Monografia. &lt;/i&gt;2007. Cun todo l trabalho feito quedou ua lista mui cumpleta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;A.F.]&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Chamadeiros ne l lhugar&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;                                                                                      &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;Abadia (Ruga de l’)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Alto (Bárrio)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Alto (Chafariç de l Bárrio)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Baglina (Chafariç de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Baixo (Chafariç de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Baixo de l Lhugar (Fuonte de la Punta de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bárrio Alto &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bárrio de l Palumbrar&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bárrio de l’Eigreija [ou de l’Abadia]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bárrio de la Pataca [ ou de Santo Amaro]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cándena (Ruga de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Chafariç de Baixo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Chafariç de Bárrio Alto&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Chafariç de la Baglina&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Coixa (Cortinas de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cortinas de la Coixa&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cortinas de la Quinta&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Curral Nuobo (Ruga de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Eigreija (Bárrio de l’)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Eigreija &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Eiras (Ruga de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte de la Punta de Baixo de l Lhugar&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte de la Senhora&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte de tie Rita [ou de l Meio]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhabadeiro de Baixo [ne l Ribeiro]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhugar (Fuonte de la Punta de Baixo de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Nuobo (Ruga de l Curral)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Nuobo (Ruga de l Curral)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Palumbar (Bárrio de ll) &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Palumbar (Ruga de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pataca (Bárrio de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Punta de Baixo de l Lhugar (Fuonte de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Quinta (Cortinas de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rita (Fuonte de tie)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ruga de l Curral Nuobo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ruga de l Palumbar&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ruga de l’Abadia&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ruga de la Candena&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ruga de las Eiras&lt;br /&gt;Ruga de Sant’Amaro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Santo Amaro (Ruga de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Scuola &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Senhora (Fuonte de la)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Chamadeiros ne l termo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                      &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;Abadia&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Adil Cunceilho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Alcança Lhobos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ancruzelhadas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Baglina (Balhe de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Baixo (Puonte de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal de Glina / Baldeglina&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal de Palombo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal de Palombo (Ribeiro de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal de Palumbino&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Baldeglina (Picon de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Baldion&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe de Fuonte Frie&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe de l Canhico &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe de l Uolmo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe de la Baglina&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe de la Buolta &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe de la Cabada &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe de la Trabiessa &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe de lo Siete &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe de los Brunhos &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Barrancas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Barreiros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Barreiros (Bouça de los)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Barreiros (Touçon de los)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Beia Grande&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Beia Grande (Puntones de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Benhuola&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Benhuola (Caleja de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bicha&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bicha (Ourrieta de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bidal&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bélho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Binhas (Caleija de l Camino de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Binhas (Camino de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bordas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bouça Çanca&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bouça Çanca (eiras de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bouça de l Canho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bouça de los Barreiros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bouça Juana&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Brasileira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Brosque&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Brosque (Caleija de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Brunhos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Brunhos (Balhe de los)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Brunhos (Fuonte de los)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Brunhos de Cabo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Buolta&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Buolta (Balhe de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Buolta (Fuonte de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Buolta (Picon de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Buolta (Ribeiro de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Buolta La (Casica de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabada&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabada (Balhe de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabada (Picon de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeça Gorda&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço de la Tápia&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço de las Eiras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabo (Brunhos de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabreira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cagada (Fuonte)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Calçadas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleija de Fuonte Spino&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleija de l Brosque&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleija de l Camino de las Binhas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleija de la Benhuola &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleija de la Tápia&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleija de Sant’Amaro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Camino de las Binhas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Camino de las Binhas (Caleija de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Campo (Lhameiras de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Çanca (Bouça)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Çanca (Eiras de Bouça)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cándena&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cándena (cruç de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Canhada&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Canhico&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Canhico (Balhe de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Canhico (Fuonte de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Canho (Bouça dal)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Canho (Fuonte de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cantos (Peinha los)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Capielha&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Capielha de Sant’Amaro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Capitan&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Capitan (Fuonte de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carrascal&lt;br /&gt;&lt;o:p&gt;Carreira de los Doze&lt;br /&gt;Carreira de los Nuobe&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carreiron de l Tanque&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carreiron de ls Hourticos &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carreiron de Mobeiros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carreirones&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carrilones&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Casal (Picon de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Casas de Peinha Redonda&lt;br /&gt;Casica de la Buolta (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castanheiro Garrido&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castielho (Tierras de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castielho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castros (Lhagona de los)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castros (Puntones de la Ribeira de los)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castros (Puonte de los)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castros (Ribeiro de los)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cerrada (Touça de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cerrado de Mingueç (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cerrados de Jacó&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cerren (Picon de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cerren&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Chanos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Chougarço (Malhada de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Coixa (Peinha de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cormenas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cortinas de l Trobisco&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cousses&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç (Eiras de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç de la Cándena&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç de la Ourrieta de las Eiras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç de Santo Amaro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cuba (Ourrieta)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cuco (Touça dal)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cunceilho (Adil)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cureca (Poços de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Doze (Carreira de los)&lt;br /&gt;Eiras (Cabeço de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Eiras (Cruç de la Ourrieta de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Eiras (Ourrieta de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Eiras de Bouça Çanca&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Eiras de la Cruç&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Eiras de Sant’Amaro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Faceira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Facho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Faria (Picon)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Felgueira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Forna Marcos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Frezno (Hourtica l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Frezno (Ourreieta de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Frie (Balhe de Fuonte)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Frie (Fuonte)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Funagal&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Funtaninas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte (Huortas de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte Cagada&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte Capitan &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte de Fuonte Frie&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte de l Canhico&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte de l Canho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte de la Buolta&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte de la Cabada (Fuonte de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte de la Senhora&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte de la Trabiessa &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte de lo Siete&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte de los Brunhos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte Frie&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte Frie (Balhe de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte Frie (Fuonte de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte la Peinha&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte Spino&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte Spino (Caleija de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte Spino (Lhagona de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte Spino (Puonte de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Furriel (Molino de l Tiu)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Galhego&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Garbancinas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Garrido (Castanheiro)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Gaspar (Lhameira de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Gato&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Glina (Bal de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Gorda (Cabeça)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Grande (Beia)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Grande (Meia)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Hourtica l Frezno&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Hourticos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Hourticos (Carreiron de ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Hourticos (Ribeiros de los)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Huortas de la Fuonte&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Huortas de la Senhora&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Jacó (Cerrados)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Juana (Bouça)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhagona de Fuonte Spino&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhagona de los Castros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhagona de Molinico&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhagonica&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhameira de Gaspar&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhameiras de l Campo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhameiro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhameirones&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhameironico&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lházaro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhinares&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhobos (Alcança)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhombo Rodielho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Malhada de l Chougarço&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Malhadon&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Malhadona&lt;br /&gt;Manantiales&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Marcos (Forna)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Marie (Tierras de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Marron&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Matáncia (Molinos de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Matáncia (Puonte de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Matáncia (Ribeiro de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Matáncia&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Matáncia de Riba (Molino de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Meia Grande&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Mingueç (Cerrado de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Mobeiros (Carreiron de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Molineira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Molineira (Peinha de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Molineira (Puonte de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Molinico (Lhagona de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Molinico (Peinha de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Molinico (Puntones de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Molinico&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Molino de l tiu Furriel [na aldé]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Molino de la Matáncia de Riba&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Molinos de Matáncia&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Monja&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Monte (Punta de Riba dal)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Moraige&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Mouro (Peinha de l)&lt;br /&gt;Nuobe (Carreira de los)&lt;br /&gt;Nuobo (Semitério)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Oulibeiras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta Cuba&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta de l Frezno&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta de las Eiras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta de las Eiras (Cruç de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta l Poço&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta l Poço (Ribeiro de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta la Bicha&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta Queimada&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourtigas (Touça de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Palheirones &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Palombo (Bal de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Palombo (Ribeiro de Bal de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Palumbino (Bal de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Paredicas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinha (Fuonte la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinha de la Coixa&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinha de la Molineira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinha los Cantos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinha Redonda&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinha Redonda (Casas de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinha Resgalguina&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinhas de l Molinico&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinhas de l Mouro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Picon de Baldeglina&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Picon de Casal&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Picon de Faria&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Picon de l Cerren&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Picon de la Buolta&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Picon de la Cabada &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Picon de tiu Juan&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pilas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poço (Ourrieta l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poço (Ribeiro de Ourrieta l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poços de Cureca&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Porqueiriças&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Prado&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Prado (Ribeiro de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Punta de Riba dal Monte&lt;br /&gt;Puntones de l Cerrado Mingueç&lt;br /&gt;Puntones de l Molinico&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Puntones de la Beia Grande&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Puntones de la Ribeira de los Castros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Puntones de los Uolmos de la Rodeira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Puonte de Baixo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Puonte de Fuonte Spino&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Puonte de los Castros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Puonte de Matáncia&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Puonte de Molineira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Queimada (Ourrieta)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Raposeiras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rechano&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Recostico&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Redonda (Casas de Peinha)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Redonda (Peinha)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Refierta&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Relbada&lt;br /&gt;Resgalguina (Peinha)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Riba (Molino de la Matáncia de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Riba de l Monte (Punta de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Riba de l Monte (Puonte de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeira (Puntones de los Uolmos de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeira de los Castros (Puntones de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeiro de Bal de Palombo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeiro de l Prado&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeiro de la Buota &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeiro de los Castros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeiro de Matáncia&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeiro de Ourrieta l Poço&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeiros de los Hourticos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rigueirino&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rodeira de l Scobal&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rodeira de los Tabaqueiros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rodeira (Uolmos de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rodielho (Lhombo)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rodriguijas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sant’Amaro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sant’Amaro (Caleija de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sant’Amaro (Eiras de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Santa Catrina&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Santo Amaro (Cruç de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Scobal (Rodeira de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Semitério Nuobo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Senara&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Senhora&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Senhora (Fuonte de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Senhora (Huortas de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sierra&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Siete (Balhe de lo)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Siete (Fuonte de lo)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Siete (Los)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Spino (Caleija de Fuonte)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Spino (Fuonte)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Spino (Lhagona de Fuonte)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tabaqueiros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tabaqueiros (Rodeira de los)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tanque&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tanque (Carreiron de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tápia&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tápia (Cabeço de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tápia (Caleija de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tierras de l Castielho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tierras de Marie&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Touça de la Cerrada&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Touça de las Ourtigas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Touça l Cuco&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Touçon de los Barreiros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Trabanqueira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Trabiessa&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Trabiessa (Balhe de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Trabiessa (Fuonte de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Trobisco&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Trobisco (Curtinas de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Uolmo (Balhe de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Uolmos de la Rodeira (Puntones de los)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Uolmos de la Rodeira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Xeixagal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-6478936318747297706?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/6478936318747297706'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/6478936318747297706'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2008/06/lista-de-chamadeiros-de-cicuiro.html' title='Lista de chamadeiros de Cicuiro'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-5982147094343104323</id><published>2008-05-04T14:42:00.001+01:00</published><updated>2008-05-04T14:45:11.403+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='San Pedro de la Silba'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Tortulhas'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Augas Bibas'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='seclo XII'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Palaçuolo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Bilasseco'/><title type='text'>Chamadeiros mirandeses de l seclo XII</title><content type='html'>&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;br /&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;      &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;[Sacados de l decumiento de donacion de l regalengo de Palaçoulo an júlio de 1172, por D. Fonso Anriqueç i sou filho D. Çáncio I, a Pedro Menendiz, chamado &lt;span style=""&gt;Tyu. Estes chamadeiros inda hoije son ls mesmos i neiles aparécen pula 1ª beç na tierra de Miranda, formas que se puoden cunsidrar an lhéngua lhionesa/mirandesa.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style=""&gt;AF]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;                                                                      &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/o:p&gt;Aquis vivis&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Autharium de Palatiolo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabannas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;carril morisco &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruçellhadam de supra antan&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=""&gt;Cruzelladam itineris&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Forcado&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;la suffre &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lacuna de Fenales&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lacuna de Fenales&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lagenam&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="" lang="EN-GB"&gt;Mamulas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Mazanera&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;monte Stevam.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="" lang="EN-GB"&gt;Montoucino&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Palatiolo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="" lang="EN-GB"&gt;Penna de Negron&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Quadrazales&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;rupem de la Nieveda&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: 12pt; font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;rupem Ervedera&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Sancto Petro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Saxum&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="" lang="EN-GB"&gt;summitatem Montouto&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Terra de Miranda &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ulgoso&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Valle Fermoso&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;vallem de Laganosa&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Vallem de Zevra&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;vallem Longum&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;vallis Madero&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Villare Seco&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;villarem de Tortuyas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;      &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;i style=""&gt;Ourganizaçon de Amadeu Ferreira&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;br /&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-5982147094343104323?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/5982147094343104323'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/5982147094343104323'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2008/05/chamadeiros-mirandeses-de-l-seclo-xii.html' title='Chamadeiros mirandeses de l seclo XII'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-5603691944443857775</id><published>2008-04-15T02:13:00.003+01:00</published><updated>2008-04-15T02:16:49.758+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Teixeira'/><title type='text'>Teixeira, lista de chamadeiros</title><content type='html'>&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Teixeira ye ua aldé de l cunceilho de Miranda, que pertence a la freguesie de Atanor. Las dues aldés de fraguesie pertencírun an tiempos antigos al cunceilho de Algoso i nun se fala mirandés an nanhue deilhas. Tamien por esso ls chamadeiros de Teixeira stan an pertués anque se beia bien que puli yá l mirandés andubo, deixando la sue marca nas palabras, tal i qual cumo ls dinossáurios de hai muitos anhos deixórun las sues marcas nas piedras.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;L atrasado die 5 de Abril benie you de Bumioso i lhembrei-me de ir pul camino que atrabessa Teixeira. Mesmo delantre de l’eigreija stában dues ties i dous tius sentados nun puial, que die staba caliente i l sol relhuzie cumo se yá fura berano. Pouco passaba de horas de almuorço i la selombra bien se agradecie. Parei l carro i dixe para mi, ye desta que bou a sacar ls chamadeiros de Teixeira, pula boca de quien ls sabe cumo debe de ser, que las matrizes, dezírun-me, yá solo cumsérban quatro de ls antigos chamadeiros.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;L anformante fui l tiu &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;António Maria Galego &lt;i style=""&gt;(n. 20/09/1929), lhabrador de toda la bida, 3ª classe, agora reformado, natural i siempre a bibir an Teixeira.&lt;/i&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Chamadeiros de l pobo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;                  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabecico&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Calcanhar&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç (Font’a)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Font’a Cruç &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fonte (Rua da)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Igreja (rua da)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rua da Fonte&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rua da Igreja&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Chamadeiros de l termo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;                                                                                                                                                                    &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Arames (Cabeço os)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bacelos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Baço&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Baço (Casalico do)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bais&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal (Fundo)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal de Lobos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal Pequeno&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Barreiros (Lagoa dos)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Beigas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Beigas (Ribeira de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Belarinho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bíboras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Binhas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço da Rola&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço do Rodelão&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço os Arames&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabreiro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Capela de Santo Cristo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carba&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carbalhos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carpiteira (c/ Atanor: Carrapiteira)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Casalico do Baço&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cascalhosa&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castelicos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Faceiras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fermosa (Reta)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fraga&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fraguita&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fundo Bal&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Garcia (Penas de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lagoa dos Barreiros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Linhares (passa alhá rib. de Tortulhas)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lobos (Bal de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Marra (c/ Atanor)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Monte o Pinto&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Morqueiras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Olhais / Uhais&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pala&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Palombo (Poço)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Penas de Garcia&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pequeno (Bal)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pereiro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Picão&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pilacão Ramalheiro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pina Preta&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pineiro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pinto (Monte o)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poço Palombo (ou Poço Redondo)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poço Redondo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Polé&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Prado&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Preta (Pina)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Queimadas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ramalheiro (Pilacão)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Reboleira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Redondo (Poço)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Reta Fermosa&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Reta Sendim&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeira de Beigas (c/ Atanor i Griegos)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeira de Tortulhas (Marra cun Bumioso)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Roçadica&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rodelão&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rodelão (Cabeço do)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rodelo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rola (Cabeço da)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Salgueira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Salto (ribeira de tortulhas ten peinha i l’auga passa por baixo i la giente bai porriba a modo de puonte)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Santo Cristo (Capela de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Seixo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sendim (Reta)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Serra&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Serra (Trás da)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sobreiral (ou Bal de Lobos)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sortes&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Spadana&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Talhinhas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tortulhas (Ribeira de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Trás da Serra&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ulhães / Olhais&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Urdes&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;    &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;[Tierras cun que pega Teixeira: Atanor, Palaçoilo, Fonte Ladrão, Mora, Gregos, Algoso]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;      &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Recuolha i ourganizaçon de Amadeu Ferreira&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;/p&gt;&lt;a href="javascript:void(0)" tabindex="10" onclick="return false;"&gt;&lt;span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-5603691944443857775?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/5603691944443857775'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/5603691944443857775'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2008/04/teixeira-lista-de-chamadeiros.html' title='Teixeira, lista de chamadeiros'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-2778152201890144533</id><published>2008-03-25T22:50:00.002Z</published><updated>2008-03-25T22:54:28.663Z</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Infainç'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><title type='text'>Chamadeiros de Infainç</title><content type='html'>&lt;p  style="text-align: justify;font-family:georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;br /&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p  style="text-align: justify;font-family:georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p  style="text-align: justify;font-family:georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p class="MsoNormal"  style="text-align: justify;font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"  style="text-align: justify;font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i style=""&gt;Infainç ye ua aldé de l cunceilho de Miranda de l Douro, adonde se &lt;/i&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i style=""&gt;fala&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;i style=""&gt; mirandés i adonde ls chamadeiros se formórun nessa lhénga. &lt;/i&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i style=""&gt;Por&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;i style=""&gt; esso neilha se aperséntan. Esta lista de chamadeiros ampeçou a ser feita por mi, Amadeu Ferreira, cun assento na recuolha de l Pe. Moisés Pires, natural de Infainç i puosta ne l sou Pequeno Vocabulário Mirandês-Português. Essa purmeira lista fui apuis cunfirmada i acrecentada por Carlos Ferreira que an Janeiro de 2008 stubo an Infainç cun bárias pessonas dalhá i que alhá bíben [nun tengo eiqui l nome deilhas, mas han de acá benir un die destes].&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p  style="text-align: justify;font-family:georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p  style="text-align: justify;font-family:georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p  style="text-align: justify;font-family:georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p  style="text-align: justify;font-family:georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                    &lt;/div&gt;&lt;p  style="text-align: justify;font-family:georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p  style="text-align: justify;font-family:georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p  style="text-align: justify;font-family:georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p  style="text-align: justify;font-family:georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Aila (Cruç de Bal d’)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Almas de la Rodielha (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Almofalha [ou Mofalha]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Alto de Basielho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Baixo (Monte)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Baixo de Nabriu &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal Carbalho (Cruç de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal Carbalho (Lhastras de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal Carvalho &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal d’Aila (Cruç de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal de Breia&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal de Glina&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal de l Puorto&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal Grande&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balantin (Balhe de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe Campos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe de l Balantin&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe de l Lhameirico&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe de l Scobal&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe de las Perdizes&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe de Nuossa Senhora&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe Grande&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe Monge&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Barrocales&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Basielho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Basielho (Alto de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Batalha (Fuonte)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Batalha (Lhinares de Fuonte)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Beiga&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bibal (Ourrieta)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bielhas (Binhas)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bincosa&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Binha&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Binhas Bielhas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bogarro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Boubon&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Brabiu&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Breia (Bal de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Breta&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Breta (Camino de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Breta (Carrasca de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Breta (Cruç de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabada&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeça Carrasco&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço de las Cidras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caldeirico&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Camino de Breta&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Campos (Balhe)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Canda (Cruç de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Canho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Canho (Cruç de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Canho (Molino)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Capitana&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carbalho (Bal)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carbalho (Cruç de Bal)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carbalho (Lhastras de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carrapatales&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carrasca de Breta&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carrasco (Cabeça)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caseta&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castelhanas (las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castelhanos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castrelhouço&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Chequeiros (Lhagona de ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cidras (Cabeço de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Corbaceira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç de Bal Carbalho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç de Bal d’Aila&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç de Breta&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç de l Canho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç de l Prado&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç de l Redundal&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç de l Sartigalho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç de l Sartigalho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç de la Canda&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç de la Rodielha&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç de ls Pocicos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç de Paula&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cunceilho (Fuonte l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cuoba&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Figueiras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Freznicos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Frezno (Ourrieta)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte Batalha&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte Batalha (Lhinares de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte l Cunceilho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte Seca&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Garbancinas (Picon de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Garima&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Gato (Peinha l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Glina (Bal de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Grande (Bal)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Grande (Balhe)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Grande (Ourrieta)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Guerra (Ourretica la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhagona de l Quadro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhagona de ls Chequeiros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhagonielhas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhamedeiros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhameirico&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhameirico (Balhe de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhastras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhastras de Bal Carbalho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhatas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhinares de Fuonte Batalha&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Malacate (Poço de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Manjona&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Margalho (bárrio)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Marmolina&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Mina&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Minas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Mofalha&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Molino de Canho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Monge (Balhe)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Montalto&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Monte&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Monte Baixo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Muola&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Nabriu (Baixo de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ouro (Poço l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourretica la Guerra&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta Bibal &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta Grande&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta l Frezno&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Palheiros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Palo (Puonte)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Paneira &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pardala&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Paula (Cruç de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinha l Gato&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Perdizes (Balhe de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pereiros (Los)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pertadura&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Piçarras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Picarreijo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Picon de las Garbancinas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pilaca&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pilones&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pilos (Los)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pimpareles&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pisones&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pocicos (Cruç de ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poço de l Malacate&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poço l Ouro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Praça&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Prado&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Prado (Cruç de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pruoba (Puonte la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Puonte la Pruoba&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Puonte Palo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Puorto&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Puorto (Bal de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Quadro (Lhagona de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Quintana&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rebulheira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Redundal (Cruç de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeira [an Infainç quier dezir l Riu Frezno i toma ls nomes de ls sítios por adonde passa: ribeira de Balantin, de la Pina, de l Puorto, de la Garima, etc.]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeirina&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rodelhica&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rodelhon&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rodelhones&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rodielha&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rodielha (Cruç de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rodielha (Las Almas de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sagrado&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;San Bortelamei&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;San Pelais&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;San Roque&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;San Sabastian&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sartigalho (Cruç de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sartigalho (Cruç de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Scobal&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Scobal (Balhe de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Seca (Fuonte)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Senhora (Balhe de Nuossa)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sierra (Trás la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Spinhones&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Teixoneira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Telas / Stelas (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Torre&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Touçon&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Touro &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Trás la Sierra&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Trumadal&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Xareta&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p  style="text-align: justify;font-family:georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;Ourganizaçon de Amadeu Ferreira&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-2778152201890144533?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/2778152201890144533'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/2778152201890144533'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2008/03/chamadeiros-de-infain-infain-ye-ua-ald.html' title='Chamadeiros de Infainç'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-2234576931233952556</id><published>2008-01-27T20:32:00.000Z</published><updated>2008-01-27T20:37:17.048Z</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Custantin'/><title type='text'>Custantin – lista de chamadeiros</title><content type='html'>&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;&lt;br /&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  lang="EN-GB" &gt;[Custantin ye ua aldé de fala mirandesa, que pertence al cunceilho de Miranda de l Douro. La lista de chamadeiros que eiqui se apersenta respeita la lhéngua que nessa tierra ye falada i an que ls chamadeiros se formórun i chegórun até a nós. Custantin ye tierra de la raia, adonde queda ua de las mais afamadas santas de la tierra de Miranda, la Nuossa Senhora de la Lhuç. De l outro lhado de la raia queda l pobico de Moveros.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  lang="EN-US" &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  lang="EN-GB" &gt;Esta recuolha fui por mi feita l die 06 de Outubre de 2007. L anformante fui l tiu Aureliano António Ribeiro, natural de Custantin i ende morador&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt; [nacido an 13/03/1937, agora cun 70 anhos.]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;Ne l lhugar&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;            &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/o:p&gt;L lhugar de Custantin ye debedido pul riu Fresno i de cada lhado quédan dous bários:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;- a noroeste:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;Carboneiras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Barrialto&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;      &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;- a sudeste&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;Carangueijo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Aldeia [&lt;i style=""&gt;de l Çurraque para baixo&lt;/i&gt;]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;                      &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Aldeia&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Barrialto&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Canto (Fuonte)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carangueijo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carboneiras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte Canto&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte Nuoba&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Nuoba (Fuonte)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Piedra Redonda&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Redonda (Piedra)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;Ne l Termo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;                                                                                                                                                          &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;Alto (Cabeço)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Assás&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bajunco&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Baldelina&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Barreiro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Basílio&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bodonicos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Boubon&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Brandilanes (Strada)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Breinha&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Brunhos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bugarro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço Alto&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço de la Lhuç&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço Mobeiros &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Campo Pelado&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Campo Spinho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Canadica / Canhadica&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carba&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carbon&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carneira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carrasco (Pendon)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castelhanas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Chana&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cicuiro (Strada)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cormenas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Couces&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cuco (Touça)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Çurrague&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Drago&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Drentro (Ourrieta de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fresno (Riu)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuora (Ourrieta)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Guerra (Ourrieta de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Infainç (Strada de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhagonalhos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhagonilhas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhameira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhuç (Cabeço de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhuç (Strada de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhunada&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Marra&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Miguel (Pedro)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Mobeiros (Cabeço)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Monte&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Naso (Strada de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta de Drento&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta de Fuora&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta de la Guerra&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta Xeixo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrietas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Palo (Puonte)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pedro Miguel&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pelado (Campo)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pendon Carrasco&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Picadeiros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poceiron&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Puonte Palo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Riu Fresno&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Seinha (Touça de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sierra&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Spinho (Cabeço)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Strada de Brandilanes&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Strada de Cicuiro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Strada de Infainç&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Strada de l Naso&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Strada de la Lhuç&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Teixoeiro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Touça de l Cuco &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Touça de la Seinha&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Trabanqueira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Xeixo (Ourrieta)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;        &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;Amadeu Ferreira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Janeiro de 2008&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;br /&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-2234576931233952556?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/2234576931233952556'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/2234576931233952556'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2008/01/custantin-lista-de-chamadeiros.html' title='Custantin – lista de chamadeiros'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-6328599398271923051</id><published>2008-01-07T22:30:00.000Z</published><updated>2008-01-07T22:35:05.242Z</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Granja de la Silba'/><title type='text'>Granja de Silba - Lista de Chamadeiros</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span  lang="ES" style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span  lang="EN-GB" style="font-family:Georgia;"&gt;[La Granja ou Granja de la Silba, ye ua aldé que pertence a la fraguesie de San Pedro de la Silba i ye ua tierra de fala mirandesa. La lista de chamadeiros que eiqui se apersenta respeita la lhéngua que nessa tierra ye falada i an que ls chamadeiros se formórun i chegórun até a nós.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span  lang="EN-GB" style="font-family:Georgia;"&gt;Esta recuolha fui feita por Alfredo Cameirão, an Setembre de 2007. Del son tamien alguns comentairos que ban junto a la lista.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span  lang="EN-GB" style="font-family:Georgia;"&gt;L anformantes del fui &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Domingos Esteves&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; [n. 1958, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;st2:dm&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;pastor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st2:dm&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;cabreiro&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; i labrador to la bida].&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span  lang="ES" style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span  lang="ES" style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span  lang="ES" style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;                                                                                                                                                &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Abssedo (tamien an San Pedro)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Aguçadeiras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Aida (Pana d’)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Aranhões &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bielhas (Bouças)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Boubon &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Boubon (Cabeço de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bouça &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bouças Bielhas ( l mesmo que an San Pedro)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Brás (Tapada de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço de l Boubon&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço de las Freiras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço de Santa Sabel&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço Lhugar&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço Sabroso&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cadiela (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cambado (Ribeiro)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caminho de Uba&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Campo Redondo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carbalhas (tamien an San Pedro)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carneira &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carrapiteira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Casas &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cepo (Reta/Rita)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cerrada &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cimo de las Eiras (tamien an San Pedro)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Coba &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cormenas &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cortenhicas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Costa (tamien an San Pedro)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Eiras (Cimo de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fraugas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Freiras (Cabeço de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Freixenosa&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte la Perra&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuontes (Siete)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Gargalheta (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Grutas de Santo Adrião&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Jancudal &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lameiras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhugar (Cabeço)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Malhada &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Malhadica &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Mangas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Margalhas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Minas (l mesmo que an San Pedro)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Oulmares &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pana d’Aida&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Perdiç (Tapada de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Perdigueira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Perra (Fuonte la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Piçarro &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Picones &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Redondo (Campo)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Refega&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Reta/Rita l Cepo (çfrente de l de San Pedro)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeiro Cambado&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeiro de Siete Fuontes &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rita / Reta l Cepo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rodelico&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rodelon &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sabroso (Cabeço)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Santa Sabel (Cabeço de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Siete Fuontes&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Siete Fuontes (Ribeiro de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sobreiral &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sto Adrião (Grutas de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tapada de Brás ou&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tapada de Perdiç (l mesmo que San Pedro)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Uba (Camino de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Uolgas&lt;o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Amadeu Ferreira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Janeiro de 2008&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-6328599398271923051?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/6328599398271923051'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/6328599398271923051'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2008/01/granja-de-silba-lista-de-chamadeiros.html' title='Granja de Silba - Lista de Chamadeiros'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-3815006227733548490</id><published>2007-12-22T23:44:00.000Z</published><updated>2007-12-22T23:52:18.032Z</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Palaçuolo'/><title type='text'>Palaçuolo. Lista de chamadeiros</title><content type='html'>&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;i&gt;&lt;span  lang="EN-GB" style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span  lang="EN-GB" style="font-family:Georgia;"&gt;[La lista de chamadeiros de Palaçuolo que eiqui se apersenta respeita la lhéngua que nessa tierra ye falada i an que ls chamadeiros se formórun i chegórun até a nós.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span  lang="EN-GB" style="font-family:Georgia;"&gt;Esta recuolha fui feita por Alfredo Cameirão, an Setembre i Outubre de 2007. Del son tamien alguns comentairos que ban junto a la lista.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span  lang="EN-GB" style="font-family:Georgia;"&gt;Ls sous anformantes fúrun: &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Baltasara da Ressurreição de Castro [ n. 1934. Labradora]; Manuel Maria Gamboa [ n. 1939. Labrador, Serralheiro, Ampregado fabril]&lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Chamadeiros Ourbanos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;                                                                      &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;Andustrial (L Bairro)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bairro Andustrial (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Baixo (L Bairro de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bairro de Baixo (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bairro de las Lhatas(L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bilachana (La Caleija de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Canto (L) [antigo Toural]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleija de Bila Chana (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleija de l Chapiço (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleija de ls Gatos(La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleija de la Morena (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleija de las Nilgas (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Chapiço (La Caleija de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç (Lhargo ou Praça de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Eigreija (Rue de l’)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Eiricas (Rue de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Gatos (Caleija de ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhatas (L Bairro de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhatas (Rue de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhargo de la Cruç (L) ou Praça de la Cruç (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Meio (Rue de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Morena (La Caleija de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Nilgas (La Caleija de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Palheiros (Rue de Trás)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rodelhon (Rue de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de l’Eigreija&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de las Eiricas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de las Lhatas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de l Meio&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de l Rodelhon &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de Trás de ls Palheiros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sagrado (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Toural [agora L Canto]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Trás de ls Palheiros (Rue)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Chamadeiros de l Termo:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                      &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span  lang="ES" style="font-family:Georgia;"&gt;Absedo (L) ou Absedo de l Toural (L) ou Cuosta de l Toural (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Alacon (Cabeço de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Albaredo (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Almicas (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Antre ls Caminhos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Baixo (Las Eiras de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal Carboso&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal Carboso (Cruç de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal de la Ruodra&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal de ls Freiros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe de la Fuonte&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe de ls Nagonalhos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe de ls Santos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe de Zenísio&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhes (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhes (Cabeço de ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Baqueira (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Barcieira (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Barreiro (Ourrieta/Rita)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bebon (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bergel (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Burropardo (La Fraga de) ou Fraga de la Moura (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabada (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabada (Cabeço de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabecico de la Cruç (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço al Mouro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço Cunceilho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço de la Cabada (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço de l Alacon (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço de ls Balhes (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço de ls Maganones (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço do &lt;span style=""&gt; &lt;/span&gt;Lázaro (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço Grande&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço Moutoute&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cagaceira (Peinha)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cagalhas (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleija de la Canhadica (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caminho Miranda&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caminhos (Antre ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Canhadica (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Canhadica (La caleija de la )&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cántara (La) ou &lt;span style=""&gt; &lt;/span&gt;Santica (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carboeira (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carba (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carbalhal (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carbon&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carbon (La Olha de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carboso (Bal)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carrapial (L)&lt;span style=""&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carrasco (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carrasco (Nossa Senhora de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carrasqueira (La)&lt;span style=""&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Casales (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Casales (La Fuonte de ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Casalinos (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castielha &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;(Ourrieta/Rita)&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castielho de la Sierra (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castro (Peinha al)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cerradicos (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cesto (Rita l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Chafariç (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Chafarizes de l Spineiro (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Chaneira (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Chapiço (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Chapiço (Las Huortas de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cimo al Prado&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç (L Cabecico de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç de Bal Carboso (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cubo (Huortas de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cubo (Poço de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Çuda de las Horticas (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Çuda de l Molino de tiu Chico Paulo (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cunceilho (Cabeço)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cuorno al Prado, tamien oubido Cuorno ó Prado&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cuosta de l Toural (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cuosta de Mataburros (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Curbeira (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Curtinha de Trás de ls Palheiros (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Curtinhas de l Toural (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Eiras de Baixo (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Eiras de Riba (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fábrica (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fraga (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fraga de Burropardo (La) ou Fraga de la Moura (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fraga de la Moura (La) ou Fraga de Burropardo (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fraga de ls Macies (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Freiros ( Bal de ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Freixenosa (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte (Balhe de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte Cagada&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte de ls Casales (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte de las Lhatas (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte de las Urzes (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte Morena, hoije yá ourbano&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Furnadales (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Galhardos (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Galho (Ourrieta/Rita)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Gralhas (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Grande (Cabeço)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Horticas (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Horticas (Çuda de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Huortas de las Lhatas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Huortas de l Chapiço (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Huortas de l Cubo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Huorto de l Murgado (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Jacinta (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Junqueira (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lameirão (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lázaro (Cabeço do)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhaganhosa (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhagona (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhagonicas (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhameiras (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhapadeiros (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhatas (La Fuonte de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhatas (Hourtas de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Maganones (Cabeço de ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Maias (Las) - antre Palaçuolo i Prade Gaton&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Mataburros (Cuosta de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Meiuolo (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Macies (Fraga de ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Malhada (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Malhadica (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Marco (Peinha al)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Meio (L), hoije Ls Balhes&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Mina - nun ye coincido, diç que hai un Cabeço de la Mina an Augas Bibas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Miranda (Caminho)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Molino de tiu Chico Paulo ( Çuda de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Molino (Ourrieta/Rita)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Moutoute&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Moutoute (Cabeço)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Mónicos (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Morena (Fuonte)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Mouro (Cabeço al)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Murgado (L Huorto de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Nagonalhos (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Nagonalhos ( Balhe de ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Nossa Senhora de l Carrasco&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Olha de Carbon (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta/Rita Barreiro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta/Rita Castielha&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta/Rita Molino&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta /Rita l Galho ou Porcalícias (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Passadeiro (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinha al Castro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinha al Marco&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinha Cagaceira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinha Senara&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Peinha Senara (L Poço de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pereiros (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poço de l Cubo (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poço de Peinha Senara (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Porcalícias (Las) ou Ourrieta/Rit’al Galho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Prado (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Prado (Cimo al)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Prado (Cuorno al)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Prado Bielho (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Praina (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Quintanas (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Riba (Las Eiras de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeira de Tortulhas (La) [más coincido solo por Ribeira]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeirica (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeirica (Las Suortes de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rita l Cesto&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rita l Touro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rodie Cabrito/Rite Cabrito / Rodielho Cabrito&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ruodra (Bal de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Santos (Balhe de ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;San Miguel &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Santa Catrina&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Santa Marie&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Santica (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sierra (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sierra (L Castielho de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Spigarros (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Spinacales (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Spineiro (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Spineiro (Chafarizes de l )&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Strada Mourisca (La) ou Stradica (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Suortes &lt;span style=""&gt; &lt;/span&gt;de la Ribeirica (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Suortes Tapadas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tapadas (Suortes)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tortulhas (Ribeira de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Toural (Absedo de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Toural (Cuosta de l) &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Toural (Curtinhas de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Touro (Rita l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Trás de ls Palheiros (Curtinha de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Trás dos Montes&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Urzes (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Urzes (La Fuonte de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Xeixo (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Zebra (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Zenízio (Balhe de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;      &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Dezembre de 2007&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Amadeu Ferreira&lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-3815006227733548490?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/3815006227733548490'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/3815006227733548490'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2007/12/palauolo-lista-de-chamadeiros.html' title='Palaçuolo. Lista de chamadeiros'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-5997690292841593753</id><published>2007-12-13T00:58:00.000Z</published><updated>2007-12-13T18:29:35.525Z</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='studo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Pruoba'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Carrazeda de Anciães'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Speciosa'/><title type='text'>Beneita, bieita</title><content type='html'>&lt;?xml:namespace prefix = o /&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt; &lt;p class="MsoNormal" style="FONT-WEIGHT: bold; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;Formas:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i&gt;Beneita - &lt;/i&gt;Pruoba / Speciosa, Miranda de l Douro&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i&gt;Fonte Bieita – &lt;/i&gt;Misquel, Carrazeda de Ansiães.&lt;i&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;Este ye un chamadeiro de la Pruoba i de la Speciosa, aldés de l cunceilho de Miranda de l Douro. Ende passa l Carril Mourisco. Todo andica que la palabra benirá de l lhatin &lt;i&gt;benedicere&lt;/i&gt;, d’adonde tamien ben l berbo mirandés &lt;i&gt;benezir&lt;/i&gt;. Ne l nuosso caso será l partecípio passado femenino &lt;i&gt;benedicta(m)&lt;/i&gt; que quier dezir &lt;i&gt;benezida&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;benta&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;que cura&lt;/i&gt;, an que le caiu l «d» a la palabra lhatina [bene(d)ita]. Joan Corominas (DCECH) registra la forma &lt;i&gt;beneito&lt;/i&gt; cumo forma arcaica de &lt;i&gt;bendecir&lt;/i&gt;, an parte semi-culta. Bonda lhembrar eiqui ls muitos poemas de Fonso X, L Sabido, que fálan de la Beneita Santa Marie, de que eiqui queda un eisemplo:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;Virgen Madre groriosa // Como podemos a Deus gradeçer / &lt;strong&gt;Beneito&lt;/strong&gt; foi o dia // O que en coita de morte / Muito foi noss'amigo Gabriel &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;/ Poys que dos reys / Sempre seja &lt;strong&gt;beneita&lt;/strong&gt; / Quen aos servos da Virgen / Aver non poderia / &lt;strong&gt;Beneyta&lt;/strong&gt; es Maria / Nembressete Madre / Muito bon miragre a Virgen / Quantos me creveren loaran / A Virgen S. Maria&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;Nun sei eisatamente an que sítio de la Pruoba / Speciosa queda este chamadeiro, nien se ten a ber cun algue fuonte ou cousa assi. Talbeç algun lheitor mos puoda ajudar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;Ne l termo de Misquel, cunceilho de Carrazeda de Ansiães, hai la &lt;i&gt;Fonte Bieita&lt;/i&gt;, que ten bertude para sanar ls achaque de ls garoticos que alhá son lhabados. Reza la tradiçon [Abade de Baçal, &lt;i&gt;Memórias&lt;/i&gt;, IX, 102] que la bençon dessa fuonte haberie sido lhançada por D. Frei Bartolomeu dos Mártires.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;Pula cierta haberá chamadeiros cumo estes an outros lhado, mas por anquanto fúrun solos estes dous que arrecolhimos.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;Amadeu Ferreira&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-5997690292841593753?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/5997690292841593753'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/5997690292841593753'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2007/12/beneita-bieita.html' title='Beneita, bieita'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-6702105925448663778</id><published>2007-11-14T01:31:00.000Z</published><updated>2007-11-21T01:10:14.868Z</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='San Pedro de la Silba'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><title type='text'>San Pedro de la Silba. Lista de chamadeiros</title><content type='html'>&lt;p class="MsoNormal"  style="text-align: justify;font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;br /&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p  style="font-style: italic; text-align: justify;font-family:georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt; [La lista de chamadeiros de San Pedro que eiqui se apersenta respeita la lhéngua que nessa tierra ye falada i an que ls chamadeiros se formórun i chegórun até a nós.&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p  style="font-style: italic; text-align: justify;font-family:georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;Esta tan cumpleta recuolha ye obra dun atento trabalho de recuolha feito por Alfredo Cameirão, an Setembre i Outubre de 2007.&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;  &lt;/div&gt;&lt;p  style="font-style: italic; text-align: justify;font-family:georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;Ls sous anformantes fúrun: &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Maria dos Ramos Pires [n.1921, labradora], &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Albertina Augusta Pires de São Pedro [n. 1946&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;labradora] i &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Francisco Maria Pires [n. 1961 labrador, &lt;st2:dm&gt;pastor&lt;/st2:dm&gt;, &lt;st1:verbetes&gt;guarda&lt;/st1:verbetes&gt; de la&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;Sociatiba de &lt;st1:verbetes&gt;Caça&lt;/st1:verbetes&gt; i Pesca.] - A. F.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;p class="MsoNormal"  style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span lang="ZU"  style="font-size:10;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"  style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;Chamadeiros ourbanos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;      &lt;p class="MsoNormal"  style="text-align: justify;font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;[Nota subre la ourganizaçon de l spácio ourbano: datrás, San Pedro tenie dous juntouros de casas –&lt;/span&gt;&lt;b style="font-style: italic;"&gt; L&lt;/b&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;b style="font-style: italic;"&gt;LHUGAR&lt;/b&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt; (más cerca de l’eigreija) i &lt;/span&gt;&lt;b style="font-style: italic;"&gt;L TRUFAL&lt;/b&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt; (un cacho más abaixo) -, apartados por &lt;/span&gt;&lt;b style="font-style: italic;"&gt;LAS EIRAS&lt;/b&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt; i por &lt;/span&gt;&lt;b style="font-style: italic;"&gt;LA LHAGONA&lt;/b&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;. Agora las casas yá s’ajuntórun, i las Eiras quédan al meio de l pobo. A.Cameirão]&lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;                                                                                                    &lt;p class="MsoNormal"  style="font-family:georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"  style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Calçada (La)&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;[agora Rue de la Scuola]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleija de las Pereiras (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleija de tie Heilena / ‘Lena (La) ou Caleijo de ls Catrinos (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleijo de l Pilo ou Caleijo de l Minga (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleijo de Mari’ntonha (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleijo de tiu Berrin (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleijo de tiu Bolo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleija de la Farruca [ou La Farruca]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Camino de l Prado [ou Rue de la Scuola ou Rue de la Resina]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Camino de Miranda&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Eiras (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Farruca (La) [ou Caleija de la Farruca]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Funtanica (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuontes de Trás de la Eigreija (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhagona (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhargo de l Pilo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhargo de l Toural&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhargo de l Tumbeirico&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhargo de las Eiras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhugar (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Mãe d’Auga (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Posto (L) ou Caleijo de l Posto&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de l Bal ou Camino de la Granja&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de l Chapiço&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de l Sprito Santo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de l Toural&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de l Trufal&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de la Eigreija&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de la Frauga&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de la Funtanica&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de la Lhagona&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de la Máquina&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de la Resina [ou rue de la Scuola ou Camino de l Prado]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de la Scuola [ou Rue de la Resina ou Camino de l Prado]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de las Eiras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de las Pereiras ou Camino de Fuonte Lhadron&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de Trás de la Eigreija&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de Trás de las Casas [agora Rue Camino de la Senhora]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue Nuoba&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sagrado (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Semitério (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sprito Santo (L) [ye ua capielha]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tanque de l Bal (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tanque de la Resina (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tanque de las Eiras (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tanque de Lhabar (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Toural (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Trufal (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tumbeirico (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"  style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormal"  style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"  style="font-family:georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"  style="font-family:georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"  style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;o:p&gt;Chamadeiros de l termo&lt;/o:p&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                &lt;p class="MsoNormal"  style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;Abelheira (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Absedo (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Aceinhas (Ritas ou Retas)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Aguda (Cabecin’)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Albaredo (L Cabeço de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Albaredo (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Altaricos (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Antas (La Cruç)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Antas (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Aranhones (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Aranhones (Molino de ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal Carbalho (ou Cabanas / Cabanhas) &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal Corteços&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal d’Ousento&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal Palombo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal Pedroso&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal Trabesso/ Trabiesso&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal Xordo / Beixordo &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhicos (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Barradeiros (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Beiçudo (Cabeço)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bielhas (Bouças)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bielhas (Fuonte las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Binhas (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Botas &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bouças Bielhas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Buraco de l Risas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabada (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabanas / Cabanhas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabecin’Aguda / Cabecinaguda&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço Beiçudo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço Carrasco&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço de l albaredo (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabeço Lhibreira / Libreira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabine (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Çaç (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleija (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleija de l tiu Magalhanes (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Caleira (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cameirones (L Molino de ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Camino / Caminho de Miranda&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Canadas (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Canho (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carbalha (L Molino de la tie)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carbalhas (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carbalheira (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carbalho (Bal)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carneira (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carnuda (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carrasco (Cabeço)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carrasco (Lhombo)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Casa Sola&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cascalho (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castanha (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cerrada (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Chaneira (La Puonte de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Chapaçal (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Chapeiron (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Chapiço (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cimo de l Prado&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cimo de l Prado (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cimo de la Resina (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cimo de las Eiras (L) [ourbano]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Coba (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Coeilho (Ourrieta ou Rita)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Corça&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;(La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Corço (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cormenal (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Corteços (Bal)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç de Júlio (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç de la tie Oulaia (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç de las Antas (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç de Manolico (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç de Ritas Aceinhas (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç de tiu Mundragon (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cubo (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cunceilho &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cuosta (La) [tamien se oube La Costa]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Curtenhória (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Eigreija (Ls Huortos Trás l’)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Eiras (L Cimo de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Eiras (Las) [ourbano]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Faceiras (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ferreiros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Figal (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Figueiras de tie Parreira (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Filadeira (Poço de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Forno (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fraga (Poço de la) [na Ribeira]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Francosa (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Frauga [ourbano]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Freixeiras (Poço de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Freixenosa (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Frezno (Fuont’al)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Friu (Poço)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fundo de l Prado (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fundo de la Resina (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Funtanica (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuont’al Frezno&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte l’Urç&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte la Rana&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte las Bielhas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Gaiola / Gueiola (La Puonte de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Gralha (la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Hortonas (Las) [yá an Caçareilhos]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Huortos de l Balhe (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Huortos Trás l’Eigreija (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Jardin (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Júlio (La Cruç)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;L Toural (Ribeira de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhabar (L Poço de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhadeira (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhagonica (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhameiro d’Ourdaç (L)&lt;br /&gt;Lhibreira / Libreira (Cabeço)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhimparon (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhombo Carrasco&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhombo d’Ourdal &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhousas (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Maçaneira (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Magalhanes (Caleija de l tiu)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Manadeiros (La Puonte de ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Manadeiros (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Manadeiros (Poço de ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Manolico (La Cruç)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Marra (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Marra (Ls Molinos de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Marron (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Minas (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Minas de Santo Adrian&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Miranda (Camino / Caminho)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Mirandés (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Molino de Biento&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Molino de ls Aranhones (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Molinos de la Marra (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Molinos de la tie Carbalha (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Molino de ls Cameirones&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Montes (ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Mundragon (Cruç de tiu)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Murriedalgada / Murridalgada&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Nória (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Olha (Poço de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Oulaia (La Cruç de la tie)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Oulmares / Ulmares / Olmares (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourbedosa / Orbedosa (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourdaç (Lhameiro d’)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourdal (Lhombo d’)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourre’tuorta (L’)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourreta la Silba &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta Coeilho (ou Rita Coeilho)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ourzal (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ousento (Bal d’)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Palombo (Bal)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pandon (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Parreira (Las Figueiras de tie)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pato (Rita l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Padamarros (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pedriça (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pedroso (Bal)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pega (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pereiras (Las) &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Picon (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Picones (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pinota (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poçacos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poças &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poço de la Filadeira &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poço de la Fraga [na Ribeira]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poço de la Olha [na Ribeira]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poço de la Yera [na Ribeira]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poço de las Freixeiras&lt;span style=""&gt;  &lt;/span&gt;[na Ribeira]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poço de Lhabar (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poço de ls Manadeiros [na Ribeira]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poço Friu&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Prado (Cimo de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Prado (Fundo de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Prado (L Cimo de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Prado (L) [ou La Ribeira]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pral (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Punton (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Puonte de la Chaneira (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Puonte de la Gaiola / Gueiola&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Puonte de ls Manadeiros (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Quadros (Ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Quinta (L Ribeiro de la Quinta)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Quinta (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rana (Fuonte la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rebolheira (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Resina (L Cimo de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Resina (L Fundo de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Resina (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Retas Aceinhas [ou Ritas Aceinhas]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeira (La) [ou L Prado] &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeira de l Toural&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeiro de la Quinta (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Risas (Buraco de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rita Cacheiro &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rita Coeilho (ou Ourrieta Coeilho)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rita l Cepo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rita l Pato&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ritas Aceinhas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ritas Aceinhas (La Cruç)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Saiona (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Salgueiras (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sant’Antonho &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Santa Oulaia&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Santo Adrian (Minas de) &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Scalabrada (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Scaril (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Senhora (La) [ou La Senhora de l Resairo]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Senhora de l Resairo (la) ou solo La Senhora&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Silba (Ourreta la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Soalheira (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sola (Casa)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Somadica (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Stebeira (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tapada de Brás (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Terronas (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Terronha (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Touça (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Trabesso (Bal)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Trás l’Eigreija (Ls Huortos)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Urç (Fuonte l’)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Urdaç / Ourdaç &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Xara (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Xareta (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Xeixo (L) [tamien se diç Seixo]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Xordo (Bal)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Yera (Poço de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="font-family: georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/b&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Nobembre de 2007&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic;font-family:georgia;" &gt;Amadeu Ferreira&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;p class="MsoNormal"  style="text-align: justify;font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" face="georgia"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-6702105925448663778?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/6702105925448663778'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/6702105925448663778'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2007/11/san-pedro-de-la-silba-lista-de.html' title='San Pedro de la Silba. Lista de chamadeiros'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-8755146730430816855</id><published>2007-11-08T23:10:00.000Z</published><updated>2007-11-08T23:25:51.441Z</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Fuonte Lhadron'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='San Pedro de la Silba'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><title type='text'>Fuonte Lhadron. Lista de Chamadeiros</title><content type='html'>&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;[Fuonte Lhadron ye un lhugar de la fraguesie de San Pedro de la Silba, de l cunceilho de Miranda de l Douro. Ye tierra de fala mirandesa, lhéngua an que se formórun ls sous chamadeiros. Rezon porque ye nessa lhéngua que ténen de ser apersentados ls sous chamadeiros.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;La recuolha que eiqui se apersenta fui feita l die 06 de Outubre de 2007 por mi, Amadeu Ferreira. La anformante fui la tie Marie Bárbela Falcão, nacida an 1925, que ten agora 82 anhos. Mandei-le la lista arrecolhida a Alfredo Cameirão, que la cumpletou.]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;      &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;De l lhugar&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;                &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;L Cabecico&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de Baixo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Baixo (Rue de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rue de Santo Antonho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Santo Antonho (Rue de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Santo Antonho (Capielha)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Capielha de Santo Antonho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;De l termo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;                                                                  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;Baixo (Zebra de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bal Carbalho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balho&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabanhas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabecico&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Campos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carbalho (Bal)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carçoneiros&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Casa Sola&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cima (Zebra de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cortina de la Fuonte (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Eiras&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fraugas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Freixenosa&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Friu (Poço)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte (La Cortina de la)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Gabilanes&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Huortos (Santos)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Loura (Rita /Reta)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Marmolina&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Moreirica (La)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Mouca&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Mulhanton&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Poço Friu&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Porcaliças (Las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Prado&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Reta / Rita Loura&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ribeira de Tertulhas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rita / Reta Loura / Loira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Soalheira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tertulhas (Ribeira de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Zebra&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;        &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/o:p&gt;08 de Nobembre de 2007&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Amadeu Ferreira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-8755146730430816855?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/8755146730430816855'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/8755146730430816855'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2007/11/fuonte-lhadron-lista-de-chamadeiros.html' title='Fuonte Lhadron. Lista de Chamadeiros'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-8308387328825447781</id><published>2007-11-04T03:23:00.000Z</published><updated>2007-11-04T03:40:15.235Z</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Anqueriçones de D. Fonso III'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='mediabal'/><title type='text'>Anqueriçones D. Fonso III (1258) - chamadeiros</title><content type='html'>&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; font-style: italic;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Lista de chamadeiros que aparécen nas Anqueriçones de D. Fonso III (1258) i perténecen ou ténen relaçon cula tierra de Miranda. Alantre, antre parénteses, pongo l nome mirandés de hoije, se fur coincido:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;                                                                                                      &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;Alcanizes [Alcanhiças]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Angueyra/Angeyra/Angueira [Angueira]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Atanor/Atenor [Atanor]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Avelaoso [Abelhanoso]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Avinoso &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bragancia/Blagancia [Bergáncia / Bergança]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Biberes [Campo de Bíboras]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carceom/Carzon [Carçon]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castineyra [Castanheira]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castro Avellanarum&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Castro de Latronis (es)/Clasto de Latronis [Castro de Lhadrones]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cerapicos [Çarapicos]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cerceo [Cércio / Cérceno]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Costantim/Costanti [Costantin]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Freixeno/Frexeno/Freyseno de Espada Cinta [Freixeno de Spada a la Cinta]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ifanes [Infainç]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Malada(s)/Maladis/Malladas [Malhadas]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Milam/Millam [Milhon]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="text-decoration: none;font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;&lt;br /&gt;Mora [Mora]&lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;Moreyrola [Moreiruola]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Mugadoyro [Mogadouro]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Outeyro [Outeiro]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Palaciolo/Palaciola [Palaçuolo]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Paradela [Paradela]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Paradias&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Petram de Sandeus&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pena Roya [Penas Roias]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Picote [Picuote]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pinelo [Pinelo]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Quintana (que stat prope Rivulum de Masanas) [Quintanielha]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Refega/Arrefega/Arefega [Réfega]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Rivulo Frigido de Monte [Riu Friu]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sancti Crestophoni de Barceosa [Bilachana de Barceosa]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sancti Johanis/Sancto Johane/Sanctus Joahanes [San Juanico?]]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sancti Martim de Castineyra [Castanheira]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sancti Martini de Riparia/sanctus Martinus de Riparia&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="text-decoration: none;font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;Sanctum Johanem de Ripa Dorii [San Juan de las Arribas?]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;Sanctus Martinus de Angueyra [San Martino de Angueira]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sandim [Sendin]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Santulam [Santulhon]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Travanca [Trabanca]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ulgozelo [Argoselo]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Ulgoso/Ulgosum/Ulgo [Algoso]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Urrolus [Ruolos]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Uva [Uba]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Villa de Fratribus [Bal de Frades]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Villa Plana de Riparia&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Villa Sicca [Bilasseco]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Vilam Planam de Barceosa/Villa Plana de Barceosa/Villa Chana de Barceosa/Villa de Barceosa [Bilachana de barceosa]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Viminoso/Vimeso [Bumioso]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Vinoo [Abinhó]&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;4 de Nobembre de 2007&lt;br /&gt;Amadeu Ferreira&lt;/span&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-8308387328825447781?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/8308387328825447781'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/8308387328825447781'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2007/11/anqueriones-d-fonso-iii-1258.html' title='Anqueriçones D. Fonso III (1258) - chamadeiros'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-4146434898426471206</id><published>2007-10-24T21:51:00.000+01:00</published><updated>2007-11-14T01:50:13.532Z</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Fuonte Lhadron'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='studo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='tortuyas'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Tortulhas'/><title type='text'>Tortulhas</title><content type='html'>&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; font-family: georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Formas: &lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; font-family: georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;- &lt;i style=""&gt;Villar de Tortuyas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; font-family: georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style=""&gt;                        &lt;/span&gt;- Ribeira de Tortulhas&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; font-family: georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;      &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; font-family: georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; font-family: georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Un decumiento de 1172, subre l regalengo de Palaçuolo, antre outros chamadeiros, fala nun &lt;i style=""&gt;villar de Tortuyas, &lt;/i&gt;que quedarie ne l perímetro desse reguengo de Palaçuolo&lt;i style=""&gt;. &lt;/i&gt;Hoije nun eisiste nanhun lhugar cun &lt;st1:verbetes&gt;esse&lt;/st1:verbetes&gt; nome, mas la tierra &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; hoije &lt;st2:dm&gt;queda&lt;/st2:dm&gt; ne l &lt;st1:verbetes&gt;mesmo&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st2:dm&gt;sítio&lt;/st2:dm&gt; &lt;st1:verbetes&gt;ou&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;mui&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;acerca&lt;/st1:verbetes&gt; de adonde l decumiento apunta l &lt;i style=""&gt;villar de Tortuyas &lt;/i&gt;chama-se &lt;i style=""&gt;Fuonte Lhadron, &lt;/i&gt;&lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; ye ua aldé aneixa de la fraguesie de San Pedro de la Silba. &lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Por mi, cuido que ye ua buona heipótese dezir que se trata de l mesmo lhugar, que haberá demudado de nome. Zambuolbo esta eideia nun studo que publiquei na rebista Brigantia, adonde tamien salírun las notas que eiqui deixo subre este chamadeiro [Amadeu Ferreira, “L Regalengo de Palaçuolo ne l seclo XII. Studo de toponímia mediabal i de stória de la lhéngua mirandesa”, &lt;i style=""&gt;Brigantia, &lt;/i&gt;2005, pp. 33-72]. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; font-family: georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Assi i todo la palabra quedou nun outro chamadeiro, la &lt;st1:verbetes&gt;&lt;i style=""&gt;Ribeira&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;i style=""&gt; de Tortulhas&lt;/i&gt;, ua ribeira que nace an &lt;i style=""&gt;Fuonte la Taça&lt;/i&gt;, termo de Dues Eigreijas, cunceilho de Miranda de l Douro i bai a zaugar ne l Riu Angueira. Nun parece haber dúbedas que la moderna palabra &lt;i style=""&gt;tortulhas &lt;/i&gt;ye la mesma que la mediabal &lt;i style=""&gt;tortuyas, &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;i ye dende que bamos a salir pa l nuosso studo.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; font-family: georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText" style="text-align: justify; font-family: georgia;"&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt;La palabra &lt;i style=""&gt;Tortuyas &lt;/i&gt;trai-mos algue deficuldade. Cuido &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;seia&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; ua &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st2:dm&gt;&lt;span style=""&gt;forma&lt;/span&gt;&lt;/st2:dm&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; de la palabra &lt;i style=""&gt;tortuca &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; stubo na ourige de &lt;i style=""&gt;tortuga. &lt;/i&gt;Se assi fur, talbeç haba tenido ourige ne l lhatin tardiu &lt;i style=""&gt;tartaruchus, &lt;/i&gt;yá benido de l griego &lt;i style=""&gt;tartaroukos&lt;/i&gt; i adonde quier dezir ‘&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;habitante&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; de l einfierno’ [L &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;nome&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; tenerie &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;esse&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;sentido&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;por&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; bias de &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;esses&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;animales&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; bibíren nas lhagonas i &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;ribeiras&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; éran un &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;símbolo&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; de l einfierno, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; quedaba ambaixo de tierra. La lhuita de la tartua &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;contra&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; l &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;galho&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; ye l &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;símbolo&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt;, ne ls purmeiros seclos de crestianismo, de la heiresie, de l sprito de la scuridon &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;contra&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; la lhuç.], dende habendo tamien benido l pertués &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style=""&gt;tartaruga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; i l mirandés &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;atual&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;i style=""&gt;tartua, &lt;/i&gt;palabra oubida a las pessonas de Fuonte Lhadron&lt;i style=""&gt; &lt;/i&gt;[Yá an Augas Bibas, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;mesmo&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; al lhado, nun úsan essa palabra, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;mas&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style=""&gt;sapo&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style=""&gt; cunqueiro, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt;anquanto an Sendin dízen &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style=""&gt;sapo&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style=""&gt; concho. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt;Cuido &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; son essas las trés palabras ousadas an mirandés, cunsante las tierras.] &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText" style="text-align: justify; font-family: georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st2:dm&gt;&lt;span style=""&gt;Para&lt;/span&gt;&lt;/st2:dm&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; Corominas i Pascual (DCECH, tortuga) la &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st2:dm&gt;&lt;span style=""&gt;forma&lt;/span&gt;&lt;/st2:dm&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;mais&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;antiga&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; haberá sido &lt;i style=""&gt;tartuca &lt;/i&gt;i &lt;i style=""&gt;tartuga &lt;/i&gt;apuis mudada an &lt;i style=""&gt;tortuga&lt;/i&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;por&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; eitimologie &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;popular&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt;. Yá PICOCHE (1992, tortue) diç &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; l &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;francês&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;i style=""&gt;tortue &lt;/i&gt;ben de l probençal &lt;i style=""&gt;tortuga, &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; serie ua altaraçon de &lt;i style=""&gt;tartuga&lt;/i&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;por&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; analogie de &lt;i style=""&gt;tort &lt;/i&gt;(lhatina &lt;i style=""&gt;tordre&lt;/i&gt;), i dende parece &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; tamien bieno l anglés &lt;i style=""&gt;turtle&lt;/i&gt;. Esta lhigaçon al probençal ye anteressante &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;pus&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;solo&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; nessa lhéngua ancuntramos la &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st2:dm&gt;&lt;span style=""&gt;forma&lt;/span&gt;&lt;/st2:dm&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;i style=""&gt;tortuya &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;ou&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;i style=""&gt;tortuia. &lt;/i&gt;Se assi fur, la &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st2:dm&gt;&lt;span style=""&gt;forma&lt;/span&gt;&lt;/st2:dm&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; aparece ne l nuosso decumiento ye la &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;mais&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;antiga&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; bi decumentada. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText" style="text-align: justify; font-family: georgia;"&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoFootnoteText" style="text-align: justify; font-family: georgia;"&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt;Cumo se haberá &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;chegado&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; a essa forma &lt;i style=""&gt;tortuya&lt;/i&gt;? &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;Antes&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; de &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;mais&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt;, cumo &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;proba&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; la palabra &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;atual&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;i style=""&gt;tortulha, &lt;/i&gt;aplicada al chamadeiro, l &lt;i style=""&gt;–y- &lt;/i&gt;repersenta ua palhatalizaçon &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; se daba &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;muita&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; beç ne l lhionés an &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;resultado&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; de ls &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;grupos&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; lhatinos &lt;i style=""&gt;-c’l-, -g’l-, -lj-&lt;/i&gt;, anque l &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;mais&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; de las bezes essa palhatalizaçon &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;fura&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; an &lt;i style=""&gt;-ll- &lt;/i&gt;(ZAMORA VICENTE, 1967, 146-149).&lt;i style=""&gt; &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;Ora&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt;, ne l &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;caso&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; de la nuossa palabra &lt;i style=""&gt;tartuca / tartuga&lt;/i&gt;,&lt;i style=""&gt; &lt;/i&gt;nun tenemos nanhun daqueilhes &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;grupos&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; lhatinos. Assi, cuido &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; hai &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; suponer &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; na ourige de la nuossa palabra nun stá &lt;i style=""&gt;tortuca &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;mas&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;si&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;i style=""&gt;tortucula &lt;/i&gt;(tortuca+ula), quier dezir, hai &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st2:hm&gt;&lt;span style=""&gt;admitir&lt;/span&gt;&lt;/st2:hm&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; la palabra stá ne l deminutibo, tratando-se &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;dua&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; tartua pequeinha: &lt;i style=""&gt;TORTUCULA &gt; tortucla &gt; … &gt; tortuya.&lt;/i&gt; Daqui haberá benido la &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st2:dm&gt;&lt;span style=""&gt;forma&lt;/span&gt;&lt;/st2:dm&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;i style=""&gt;Tortulhas &lt;/i&gt;hoije ousada para le &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st2:hm&gt;&lt;span style=""&gt;dar&lt;/span&gt;&lt;/st2:hm&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;nome&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; a la Ribeira mde Tortulhas. Se assi fur, anton l &lt;i style=""&gt;villar de Tortuyas &lt;/i&gt;sacará l sou &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;nome&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; de puli haber &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;muita&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; tartua pequeinha&lt;i style=""&gt;. &lt;/i&gt;I la berdade ye &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;este&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;animal&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;inda&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; aparece &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;muito&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; ne ls &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;poços&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; de la &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style=""&gt;Ribeira&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style=""&gt; de Tortulhas &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt;i tamien na &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style=""&gt;Ribeira&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style=""&gt; de Angueira, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt;adonde aqueilha bai a zaugar.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="font-family: georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; font-family: georgia;"&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt;Assentando na eideia de &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; la nuossa heipótese stá cierta anton será l’ourige de la palabra &lt;i style=""&gt;tortulho, &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;nome&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; de &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;roque&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; nun &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;solo&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; na Tierra de Miranda cumo an &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;outros&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; lhugares, talbez &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;por&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; bias de &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;esses&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;roques&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; tenéren un &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;chapéu&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; ye aparecido cun ua tartua. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;MACHADO&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; (2003) &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;fala&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; an &lt;i style=""&gt;Tortulhal&lt;/i&gt; (Celorico de &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;Basto&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt;) i &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st2:dm&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style=""&gt;Rio&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st2:dm&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style=""&gt; do Tortulho&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; (region de Cascais) decumentado an 1370 i diç &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; ben de l sustantibo &lt;i style=""&gt;tortulho&lt;/i&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;quer&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; ye un &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;nome&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;genérico&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; aplicado a &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;roques&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; ténen un &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;chapéu&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;grande&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt;, i &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; benirie de &lt;i style=""&gt;terrae tuberum&gt;tertublo, &lt;/i&gt;seguindo l’oupenion de Corominas i Pascual (DCECH, tortuga). &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;Mas&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; talbeç nun &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span style=""&gt;seia&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt; neçaira ua eitimologie tan cumplicada.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="font-family: georgia;" class="MsoNormal"&gt;&lt;span style=";font-size:130%;" &gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;span style=";font-family:Georgia;font-size:10;"  &gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family: georgia;"&gt;Amadeu Ferrreira&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-4146434898426471206?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/4146434898426471206'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/4146434898426471206'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2007/10/tortulhas.html' title='Tortulhas'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-4162613799246827309</id><published>2007-10-19T19:54:00.000+01:00</published><updated>2007-10-19T20:03:42.150+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='studo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Angueira'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Vimioso'/><title type='text'>Milano</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Formas: &lt;em&gt;Ribeira de ls Milanos&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Ye un chamadeiro de Angueira, lhugar que agora ye cunceilho de Bumioso i na Eidade Média pertenciu a la Tierra de Miranda, i adonde se fala mirandés. Ye tierra de la raia, que pega cul termo de Alcanhiças i que na Eidade Média stubo sujeita al mosteiro lhionés de Moreiruola.&lt;br /&gt;La palabra milano usa-se an castelhano i tamien se usa ne l pertués de la Ilha de la Madeira (Grande Dicionário da Língua Portuguesa - GDLP, milano), anque eiqui seia mais ousada milhano, dezindo-se que ben de l castelhano millano (GDLP, milhano). La palabra andica ua abe-rapinha coincida an pertual por bários nomes: milhafre, minhoto, águia-sapeira, peneireiro, antre outros.&lt;br /&gt;An sturiano usa-se la forma milán (Dicionario de Llingua Asturiana - DLA, milan); ne l lhionés de Tierra de la Reina usa-se la forma milano.&lt;br /&gt;Segundo l Dicionário dos Falares Trasmontanos de Vitor Fernando Barros, milano (adj.) ye l nome dado pulas pessonas de Lagoaça als de Fornos. Nun diç porquei, mas cumo son dues tierras acerca ua de la outra, ls de Fornos dében de tener ua prática de roubos an relaçon als de Lagoaça, cumportando-se cumo milanos, cumo abes de rapinha (serie anteressante saber la splicaçon que eilhes dan, para saber se inda ténen cuncéncia de l segneficado).&lt;br /&gt;Segundo Corominas-Pascual benirá de l lhatin bulgar milanus, deribado de l lhatin miluus (Dicionario Crítico Espanhol Castellano y Hispánico - DCECH, milano).&lt;br /&gt;Cuido que podemos cuncluir, sin grande marge para dúbedas, que l chamadeiro de Angueira ten la sue ourige por aquel ser un sítio de milanos, quier dezir, de gabilanes ou outra abe rapinha. Puls bistos, la palabra yá se perdiu na fala corriente. Que alhá houbo essas abes nun parece haber dúbedas. Todo andica que ye mais ua palabra de fondo claramente lhionés, cumo se bei pula eisempleficaçon dada arriba, ancluindo l ser ousada puls de Lagoaça (uso que debe de ser mui antigo pus cuido que la palabra yá se tenerá perdido na fala corriente). Por se dezir milano na Ilha de la Madeira, esso quier dezir que la palabra fui lhebado par’alhá puls poboadores (séc. XV), que podien mui bien ser dua region adonde s’ousaba essa forma.&lt;br /&gt;La palabra tamien s’aplica, cumo adjetibo, para qualificar ua spécie de silbas, la silba milana. Talveç esso tenga a ber cun l fato de essas silbas tenéren uns picos mais fuortes, cumo son las gárrias de las patas de ls milanos. Puode haber outra heipótese: an sturiano la palabra milana quier dezir l buraco por adonde se mete la yerba ou palha ne l sítio adonde se guarda. Será la silba milana aqueilha que se mete por ciertos buracos? Nun parece fazer muito sentido.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Amadeu Ferreira&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;[screbido an 17 de Márcio de 2003 i yá publicado ne l Mensageiro de Bragança an 2003]&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-4162613799246827309?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/4162613799246827309'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/4162613799246827309'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2007/10/milano.html' title='Milano'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-7986572827160306510</id><published>2007-10-12T15:49:00.000+01:00</published><updated>2007-10-12T15:56:02.955+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Sendin'/><title type='text'>Sendin [1]. Lista de Chamadeiros</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Sendin ye ua bila de l cunceilho de Miranda de l Douro, adonde se fala un dialeto de l mirandés, tamien coincido por sendinés. Ye nesse dialeto que ls chamadeiros se cunserbórun i se manténen.&lt;br /&gt;La ourganizaçon destes chamadeiros, que se puode cunsiderar eisaustibas ne l que toca als chamadeiros de l termo, fui ourganizada por Carlos Ferreira, que la studou al pormenor i la publicou na sue tese de mestrado an giografie pula Ounibersidade de Salamanca&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Ourbanos&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Abade (Caleija de Senhor)&lt;br /&gt;Abade (Curral de Senhor)&lt;br /&gt;Abenida de l Ciclo Preparatório&lt;br /&gt;Baiunco (L)&lt;br /&gt;Barreiros (Ls)&lt;br /&gt;Barriales (Cuosta)&lt;br /&gt;Barriales (Ls)&lt;br /&gt;Barrialto (L)&lt;br /&gt;Bica (La)&lt;br /&gt;Binhas (Camino las)&lt;br /&gt;Cachon (L)&lt;br /&gt;Calçada (La)&lt;br /&gt;Caleija de la Tenerie&lt;br /&gt;Caleija de Senhor Abade&lt;br /&gt;Camino de las Freiras&lt;br /&gt;Camino las Binhas&lt;br /&gt;Canzielho (L)&lt;br /&gt;Canzielho (Rue de l)&lt;br /&gt;Capela de l Semitério&lt;br /&gt;Capela de Nuosso Senhor da Boa Morte&lt;br /&gt;Capela de San Sabastian&lt;br /&gt;Ciclo Preparatório (Abenida)&lt;br /&gt;Cortinas (Las)&lt;br /&gt;Cruç de l Semitério&lt;br /&gt;Cuosta de ls Barriales&lt;br /&gt;Curral de Senhor Abade&lt;br /&gt;Eigreija (Trás l’)&lt;br /&gt;Eiras (Las)&lt;br /&gt;Eirmita (L’)&lt;br /&gt;Eirmita (Rue de l’)&lt;br /&gt;Frauga (Rue la)&lt;br /&gt;Freiras (Camino de las)&lt;br /&gt;Fuonte de l Lugar (La)&lt;br /&gt;Fuonte Nuoba (La)&lt;br /&gt;Gatos (Rue de ls)&lt;br /&gt;Huorto de la Tenerie&lt;br /&gt;Lhugar (Fuonte de l)&lt;br /&gt;Matadeiro (L)&lt;br /&gt;Matadeiro (Rue de l)&lt;br /&gt;Nuoba (Fuonte)&lt;br /&gt;Nuosso Senhor de la Boa Morte (Capela de)&lt;br /&gt;Parreira (Pracica)&lt;br /&gt;Poço (Rue de l)&lt;br /&gt;Poço de la Tenerie&lt;br /&gt;Rue de Camino Prado&lt;br /&gt;Rue de l Baiunco&lt;br /&gt;Rue de l Canzielho&lt;br /&gt;Rue de l Matadeiro&lt;br /&gt;Rue de l Poço&lt;br /&gt;Rue de l’Eirmita&lt;br /&gt;Rue de la Calçada)&lt;br /&gt;Rue de ls Gatos&lt;br /&gt;Rue de Santo Cristo&lt;br /&gt;Rue la Frauga&lt;br /&gt;Sagrado (L)&lt;br /&gt;San Sabastian (Capela de)&lt;br /&gt;Semitério (Capela de l)&lt;br /&gt;Semitério (Cruç de l)&lt;br /&gt;Tafona (La)&lt;br /&gt;Tenerie (Caleija de la)&lt;br /&gt;Tenerie (Huorto de la)&lt;br /&gt;Tenerie (La)&lt;br /&gt;Tenerie (Poço de la)&lt;br /&gt;Trás l’Eigreija&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Ne l termo&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Abeilha (Ourrieta)&lt;br /&gt;Aceinha / Ceinha (L’)&lt;br /&gt;Aguçadeiras (La Fuonte de las)&lt;br /&gt;Aguçadeiras (Las)&lt;br /&gt;Aguelhon (L)&lt;br /&gt;Águila (L Picon de l’)&lt;br /&gt;Aguilhon (L Cabeço de l)&lt;br /&gt;Albas (Las)&lt;br /&gt;Algadal (L)&lt;br /&gt;Alhales (Ls)&lt;br /&gt;Almendreiras (Solaina de las)&lt;br /&gt;Almendrucos / Almendrales (Ls)&lt;br /&gt;Alxofre (L Rieiro de l)&lt;br /&gt;Amarielha (La Faia)&lt;br /&gt;Ancula Grande (L’)&lt;br /&gt;Ancula Pequeinha (L’)&lt;br /&gt;Anculas (Las)&lt;br /&gt;Andrineira (Leira de l’)&lt;br /&gt;Antraugas (Las)&lt;br /&gt;Arenas (Las)&lt;br /&gt;Arteiros (L Picon de ls)&lt;br /&gt;Arzinal Grande (L)&lt;br /&gt;Arzinal Pequeinho (L)&lt;br /&gt;Arzinales (Ls)&lt;br /&gt;Asnos (L Cabeço de ls)&lt;br /&gt;Atomiados (Ls)&lt;br /&gt;Baiunco (Cortina de l)&lt;br /&gt;Baixo (L Balhe)&lt;br /&gt;Baixo (La Manga de l Balhe)&lt;br /&gt;Bal / Balhe&lt;br /&gt;Balcarrasco&lt;br /&gt;Balcarrasco (Puonte de)&lt;br /&gt;Balfermoso&lt;br /&gt;Balhe Baixo (L)&lt;br /&gt;Balhe Bui&lt;br /&gt;Balhe de Bezindeira (L)&lt;br /&gt;Balhe de l Nabalho (L)&lt;br /&gt;Balhe de la Bodega (L)&lt;br /&gt;Balhe de la Fachás (L)&lt;br /&gt;Balhe de Reguinales (L)&lt;br /&gt;Balhe de San Pedro (L)&lt;br /&gt;Balobo&lt;br /&gt;Baltomé&lt;br /&gt;Baqueira (La)&lt;br /&gt;Barraca (La)&lt;br /&gt;Barriales (Cuosta de ls)&lt;br /&gt;Barrocal (L)&lt;br /&gt;Barrucos (Ls)&lt;br /&gt;Belheira (L Rieiro de la)&lt;br /&gt;Belheira /Abelheira (La)&lt;br /&gt;Bergel (Camino de l)&lt;br /&gt;Bergel (L)&lt;br /&gt;Bergel (La Fuonte de l)&lt;br /&gt;Bermeilho (L Pedregal)&lt;br /&gt;Bernabeira (L’Oulibeira)&lt;br /&gt;Bezindeira&lt;br /&gt;Bezindeira (Balhe de)&lt;br /&gt;Bezindeira (Camino de)&lt;br /&gt;Bezindeira (La Manga)&lt;br /&gt;Biejo (Culaga de l)&lt;br /&gt;Bigorna (Peinha de la)&lt;br /&gt;Bimes (Ls)&lt;br /&gt;Binhas (La Cruç de las)&lt;br /&gt;Bintureira (La Faia)&lt;br /&gt;Bóbeda (La)&lt;br /&gt;Bodega (L Balhe de la)&lt;br /&gt;Bodega (La)&lt;br /&gt;Boladeira (Peinha)&lt;br /&gt;Boticárias (Las)&lt;br /&gt;Boubielho (L)&lt;br /&gt;Bouça (Peinha la)&lt;br /&gt;Braba (Culaga)&lt;br /&gt;Braba (La Malhada)&lt;br /&gt;Braço Cobrado (Cruç de l)&lt;br /&gt;Bui (Balhe)&lt;br /&gt;Buraco de l Mouro (L)&lt;br /&gt;Buraco de l Mouro (La Faia de l)&lt;br /&gt;Cabalho (Peinhas)&lt;br /&gt;Cabeça Lubreira (Lubreira (Cabeça)&lt;br /&gt;Cabecico de la Puta (L)&lt;br /&gt;Cabeço de l Aguilhon (L)&lt;br /&gt;Cabeço de l Castanheiro (L)&lt;br /&gt;Cabeço de l Molacho (L)&lt;br /&gt;Cabeço de l Pilo (L)&lt;br /&gt;Cabeço de l Xeixo (L)&lt;br /&gt;Cabeço de la Canhada (L)&lt;br /&gt;Cabeço de la Marrielha (L)&lt;br /&gt;Cabeço de la Mina (L)&lt;br /&gt;Cabeço de ls Asnos (L)&lt;br /&gt;Cabeço Martinç&lt;br /&gt;Cachon de l Çaramal (L)&lt;br /&gt;Cadouços (Ls)&lt;br /&gt;Calabadas (Las)&lt;br /&gt;Calbeilho (L)&lt;br /&gt;Calçada (Camino de la)&lt;br /&gt;Camino de Bezindeira&lt;br /&gt;Camino de l Bergel&lt;br /&gt;Camino de l Molacho&lt;br /&gt;Camino de la Calçada&lt;br /&gt;Camino de la Merenda&lt;br /&gt;Camino de Miranda&lt;br /&gt;Camino de Ruolos&lt;br /&gt;Campana (Peinha)&lt;br /&gt;Campos (Ls)&lt;br /&gt;Canaleiras (Las)&lt;br /&gt;Canhada (L Cabeço de la)&lt;br /&gt;Canhada (La Cruç de la)&lt;br /&gt;Canhada (La)&lt;br /&gt;Capela de San Paulo&lt;br /&gt;Capielha (La)&lt;br /&gt;Carabilha (La Ribeira de la)&lt;br /&gt;Carabilha (La)&lt;br /&gt;Carabilha (Puonte de la)&lt;br /&gt;Carboneira (La)&lt;br /&gt;Carreiras (Trambas)&lt;br /&gt;Carreiron de l Risco (L)&lt;br /&gt;Carreirones (Ls)&lt;br /&gt;Carreirones (Ls)&lt;br /&gt;Carril Mourisco (L)&lt;br /&gt;Cascalho (L)&lt;br /&gt;Caseta (La)&lt;br /&gt;Castanheiro (L Cabeço de l)&lt;br /&gt;Castanheiro (L)&lt;br /&gt;Cebolheira (La)&lt;br /&gt;Ceinha (La)&lt;br /&gt;Cemaque (Las Eiras de l)&lt;br /&gt;Cerrada (La)&lt;br /&gt;Chafariç (L)&lt;br /&gt;Chaneira (La)&lt;br /&gt;Cobrado (Cruç de l Braço)&lt;br /&gt;Conelhal (L)&lt;br /&gt;Corças (Rita las)&lt;br /&gt;Corço (L)&lt;br /&gt;Cortina de l Baiunco&lt;br /&gt;Cortina de l Semitério&lt;br /&gt;Cruç (L Piconico de la)&lt;br /&gt;Cruç (La) ou Cruç de las Binhas (La)&lt;br /&gt;Cruç de l Braço Cobrado (La)&lt;br /&gt;Cruç de l Raio (La)&lt;br /&gt;Cruç de la Canhada (La)&lt;br /&gt;Cruç de la Xalina (La)&lt;br /&gt;Cruç de las Binhas (La) ou Cruç (La)&lt;br /&gt;Cruç Ferron (La)&lt;br /&gt;Culaga Braba&lt;br /&gt;Culaga de l Biejo&lt;br /&gt;Culaga de l Nebro&lt;br /&gt;Culaga de la Parreira&lt;br /&gt;Culaga de la Scoba&lt;br /&gt;Culaga la Luzie&lt;br /&gt;Culaga Margalha&lt;br /&gt;Culagas de la Raposa&lt;br /&gt;Culagones (Ls)&lt;br /&gt;Cuorno (La Faia de l)&lt;br /&gt;Cuosta de l Xeixo&lt;br /&gt;Cuosta de la Fachás&lt;br /&gt;Cuosta de ls Barriales&lt;br /&gt;Çaramal (L Cachon de l)&lt;br /&gt;Çaramal (L)&lt;br /&gt;Derreiada (La)&lt;br /&gt;Diabo (L Picon de l)&lt;br /&gt;Don Pedro (Peinhas de)&lt;br /&gt;Dona Amélia (La Regada de)&lt;br /&gt;Douro (L riu)&lt;br /&gt;Eiras de Griegos (Las)&lt;br /&gt;Eiras de l Cemaque (Las)&lt;br /&gt;Faceiras (Las)&lt;br /&gt;Fachás (Cuosta de la)&lt;br /&gt;Fachás (L Balhe de la)&lt;br /&gt;Fachás (La)&lt;br /&gt;Faia Amarielha (La)&lt;br /&gt;Faia Bintureira (La)&lt;br /&gt;Faia de l Buraco de l Mouro (La)&lt;br /&gt;Faia de l Cuorno (La)&lt;br /&gt;Faia de l Meio (La)&lt;br /&gt;Faia de l Risco (La)&lt;br /&gt;Faia de la Lapa (La)&lt;br /&gt;Faia de tiu Pino (La)&lt;br /&gt;Faias Malas&lt;br /&gt;Faias Malhadonas (Las)&lt;br /&gt;Falcon (L Picon de Peinhas)&lt;br /&gt;Falcon (Peinhas)&lt;br /&gt;Fedieiras (Las)&lt;br /&gt;Ferron (La Cruç)&lt;br /&gt;Forcaleiro&lt;br /&gt;Fornos (Ls)&lt;br /&gt;Fragosa (L Rieiro de la)&lt;br /&gt;Fragosa (La)&lt;br /&gt;Frisgos (Ls)&lt;br /&gt;Funtica (La)&lt;br /&gt;Fuonte de Cabeça Lubreira&lt;br /&gt;Fuonte de l Bergel (La)&lt;br /&gt;Fuonte de l Gurlan (La)&lt;br /&gt;Fuonte de l Nabalho (La)&lt;br /&gt;Fuonte de l Pingo (La)&lt;br /&gt;Fuonte de l Sartigalho (La)&lt;br /&gt;Fuonte de l Xeixo (La)&lt;br /&gt;Fuonte de la Malhada (La)&lt;br /&gt;Fuonte de la Palanca&lt;br /&gt;Fuonte de la Presa (La)Presa (La Fuonte de la)&lt;br /&gt;Fuonte de la Rana (La)&lt;br /&gt;Fuonte de las Aguçadeiras (La)&lt;br /&gt;Fuonte de Santa Marina (La)&lt;br /&gt;Fuonte la Raposa&lt;br /&gt;Fuonte las Pilas&lt;br /&gt;Fuontes (Las)&lt;br /&gt;Fuontes (Riei las)&lt;br /&gt;Galharda (La)&lt;br /&gt;Grande (L Arzinal)&lt;br /&gt;Grande (L’Ancula)&lt;br /&gt;Granjo (L)&lt;br /&gt;Griegos (Las Eiras de)&lt;br /&gt;Gurlan (L)&lt;br /&gt;Gurlan (La Fuonte de l)&lt;br /&gt;Hourtadas (Las)&lt;br /&gt;Huorta de la Laranjeira (La)Laranjeira (La Fuonte de la)&lt;br /&gt;Juncal (L)&lt;br /&gt;Juncos (Ls)&lt;br /&gt;Juncos Torrados (ls)&lt;br /&gt;Laçades / Las Çades&lt;br /&gt;Lagas (Las)&lt;br /&gt;Lagona Trémela&lt;br /&gt;Lapa (La Faia de la)&lt;br /&gt;Lapo&lt;br /&gt;Lapo de la MarrielhaMarrielha (Lapo de la)&lt;br /&gt;Leira de l’Andrineira&lt;br /&gt;Leira de la MeligraneiraMeligraneira (Leira de la)&lt;br /&gt;Lingueiras (Las)&lt;br /&gt;Linha (La)&lt;br /&gt;Lisboeta (Tapada de l)&lt;br /&gt;Longo (L Prado)&lt;br /&gt;Lubreira (Fuonte de Cabeça)&lt;br /&gt;Lúrias (L Puial de las)&lt;br /&gt;Luzie (Culaga la)&lt;br /&gt;Maio (La Faia de l)&lt;br /&gt;Malas (Faias)&lt;br /&gt;Malhada (La Fuonte de la)&lt;br /&gt;Malhada (La)&lt;br /&gt;Malhada Braba (La)&lt;br /&gt;Malhadonas (Las Faias)&lt;br /&gt;Malhadonas (Las Faias)&lt;br /&gt;Maltapada (La)&lt;br /&gt;Manga de Bezindeira&lt;br /&gt;Manga de l Balhe Baixo (La)&lt;br /&gt;Marco (L)&lt;br /&gt;Margalha (Culaga)&lt;br /&gt;Marra (La)&lt;br /&gt;Marra de Prado Gaton&lt;br /&gt;Marra de Ruolos&lt;br /&gt;Marra de Trabanca&lt;br /&gt;Marrielha (L Cabeço de la)&lt;br /&gt;Marrielha (La)&lt;br /&gt;Martinç (Cabeço)&lt;br /&gt;Medianas (Las)&lt;br /&gt;Merenda (Camino de la)&lt;br /&gt;Mesas (Las)&lt;br /&gt;Mina (L Cabeço de la)&lt;br /&gt;Mina (La)&lt;br /&gt;Miranda (Camino de)&lt;br /&gt;Molacho (Camino de l)&lt;br /&gt;Molacho (L Cabeço de l)&lt;br /&gt;Molacho (L)&lt;br /&gt;Molino Cubo&lt;br /&gt;Molino Jesé&lt;br /&gt;Molinos (Ls)&lt;br /&gt;Momo (L)&lt;br /&gt;Monte (L)&lt;br /&gt;Monte Lopeç&lt;br /&gt;Mordica (La)&lt;br /&gt;Mosqueira (Peinha)&lt;br /&gt;Mourisco (Carril)&lt;br /&gt;Mouro (L Buraco de l)&lt;br /&gt;Mouro (La Faia de l Buraco de l)&lt;br /&gt;Mundin&lt;br /&gt;Nabalho (L Balhe de la)&lt;br /&gt;Nabalho (L)&lt;br /&gt;Nabalho (La Fuonte de l)&lt;br /&gt;Nebro (Culaga de l)&lt;br /&gt;Negras (Peinhas)&lt;br /&gt;Nuossa Senhora (L Rieiro de)&lt;br /&gt;Oubeilha (Rita l’)&lt;br /&gt;Ougachal (L)&lt;br /&gt;Oulibeira Bernabeira / Bernabei (L’)&lt;br /&gt;Ourrieta (L’)&lt;br /&gt;Ourrieta Abeilha&lt;br /&gt;Ourrietas (Las)&lt;br /&gt;Palanca (La Fuonte de la)&lt;br /&gt;Palanca (La)&lt;br /&gt;Parreira (Culaga de la)&lt;br /&gt;Parreiral (L)&lt;br /&gt;Patada (La)&lt;br /&gt;Pedregal Bermeilho (L)&lt;br /&gt;Peinha Boladeira&lt;br /&gt;Peinha Campana&lt;br /&gt;Peinha de l Perro&lt;br /&gt;Peinha de la Bigorna&lt;br /&gt;Peinha de la Puta&lt;br /&gt;Peinha la Bouça&lt;br /&gt;Peinha Mosqueira&lt;br /&gt;Peinhas Cabalho&lt;br /&gt;Peinhas de Don Pedro&lt;br /&gt;Peinhas Falcon&lt;br /&gt;Peinhas Falcon (L Picon)&lt;br /&gt;Peinhas Negras&lt;br /&gt;Pelas (Ls)&lt;br /&gt;Pequeinha (L’Ancula)&lt;br /&gt;Pequeinho (L Arzinal)&lt;br /&gt;Pequeinho (Picon)&lt;br /&gt;Perdieira (La)&lt;br /&gt;Perro (Peinha de l)&lt;br /&gt;Piçarricas (Las)&lt;br /&gt;Piçarron (L)&lt;br /&gt;Picon de l Diabo (L)&lt;br /&gt;Picon de l’Águila (L)&lt;br /&gt;Picon de ls Arteiros (L)&lt;br /&gt;Picon de Peinhas Falcon (L)&lt;br /&gt;Picon Pequeinho&lt;br /&gt;Piconico de la Cruç (L)&lt;br /&gt;Pilacas (Las)&lt;br /&gt;Pilaco (L)&lt;br /&gt;Pilas (Fuonte las)&lt;br /&gt;Pilo (L Cabeço de l)&lt;br /&gt;Pilo (L)&lt;br /&gt;Pingo (La Fuonte de l)&lt;br /&gt;Pino (La Faia de tiu)&lt;br /&gt;Pisones (Ls)&lt;br /&gt;Poceiron (L)&lt;br /&gt;Prado (L)&lt;br /&gt;Prado Gaton (Marra de)&lt;br /&gt;Prado Longo (L)&lt;br /&gt;Presa (La)&lt;br /&gt;Presas (Las)&lt;br /&gt;Puial de las Lúrias (L)&lt;br /&gt;Puiales (Ls)&lt;br /&gt;Puntones (Ls)&lt;br /&gt;Puonte d el Xeixo&lt;br /&gt;Puonte de Balcarrasco&lt;br /&gt;Puonte de la Carabilha&lt;br /&gt;Puorcas (Ritas las)&lt;br /&gt;Puta (L Cabecico de la)&lt;br /&gt;Puta (Peinha de la)&lt;br /&gt;Quadros (Ls)&lt;br /&gt;Quinta (La)&lt;br /&gt;Quintanas (Las)&lt;br /&gt;Raio (La Cruç de l)&lt;br /&gt;Rana (La Fuonte de la)&lt;br /&gt;Raposa (Culagas de la)&lt;br /&gt;Raposa (La Fuonte la)&lt;br /&gt;Rebulhaca (La)&lt;br /&gt;Rechano (L)&lt;br /&gt;Recobeilho&lt;br /&gt;Recobeilho (L Rieiro de)&lt;br /&gt;Redundal (L)&lt;br /&gt;Redundal (La Ribeira de l)&lt;br /&gt;Regada (La)&lt;br /&gt;Regada de Dona Amélia (La)&lt;br /&gt;Reguinales&lt;br /&gt;Reguinales (L Balhe de)&lt;br /&gt;Ribeira de l Redundal (La)&lt;br /&gt;Ribeira de l Xeixo (La)&lt;br /&gt;Ribeira de la Carabilha (La)&lt;br /&gt;Ribeiras (Trambas)&lt;br /&gt;Riei Las Fuontes&lt;br /&gt;Rieiro de l Alxofre (L)&lt;br /&gt;Rieiro de la Belheira / Abelheira (L)&lt;br /&gt;Rieiro de la Fragosa (L)&lt;br /&gt;Rieiro de Nuossa Senhora (L)&lt;br /&gt;Rieiro de Recobeilho (L)&lt;br /&gt;Rieixalina&lt;br /&gt;Rincadeiro (L)&lt;br /&gt;Rincon (L)&lt;br /&gt;Risco (L Carreiron de l)&lt;br /&gt;Risco (L)&lt;br /&gt;Risco (La Faia de l)&lt;br /&gt;Rita l Trebo&lt;br /&gt;Rita l’Oubeilha&lt;br /&gt;Rita las Corças&lt;br /&gt;Rita las Puorcas&lt;br /&gt;Riu (L)&lt;br /&gt;Riu (L)&lt;br /&gt;Rodeirinha (La)&lt;br /&gt;Rosal (L)&lt;br /&gt;Rúbia (La)&lt;br /&gt;Ruolos (Camino de)&lt;br /&gt;Ruolos (Marra de)&lt;br /&gt;Salgueiras&lt;br /&gt;San Paulo&lt;br /&gt;San Paulo (Capela de)&lt;br /&gt;San Pedro (L Balhe de)&lt;br /&gt;Santa Marina&lt;br /&gt;Santa Marina (La Fuonte de)&lt;br /&gt;Santos (Ls)&lt;br /&gt;Sartigalho (La Fuonte de l)&lt;br /&gt;Scoba (Culaga de la)&lt;br /&gt;Semitério (Cortina de l)&lt;br /&gt;Sendin&lt;br /&gt;Setas (Las)&lt;br /&gt;Sobreiral (L)&lt;br /&gt;Solaina de las Almendreiras (La)&lt;br /&gt;Spárracos (Ls)&lt;br /&gt;Spinal (L)&lt;br /&gt;Spornal (L)&lt;br /&gt;Strada (La)&lt;br /&gt;Tabanielha (La)&lt;br /&gt;Tapada de l Lisboeta (La)&lt;br /&gt;Torrados (Ls Juncos)&lt;br /&gt;Touça (La)&lt;br /&gt;Toural&lt;br /&gt;Trabanca (Marra de)&lt;br /&gt;Trambas Carreiras&lt;br /&gt;Trambas Ribeiras&lt;br /&gt;Trebo (Rita l)&lt;br /&gt;Trémela (Lagona)&lt;br /&gt;Uolgas (Las)&lt;br /&gt;Uolmos (Ls)&lt;br /&gt;Urzes (Las)&lt;br /&gt;Xalina (La Cruç de la)&lt;br /&gt;Xalina (La)&lt;br /&gt;Xeixagal (L)&lt;br /&gt;Xeixo (Cuosta de l)&lt;br /&gt;XEIXO (L Cabeço de l)&lt;br /&gt;Xeixo (L)&lt;br /&gt;Xeixo (La Fuonte de l)&lt;br /&gt;Xeixo (La Ribeira de l)&lt;br /&gt;Xeixo (Puonte de l)&lt;br /&gt;Xufre (L)&lt;br /&gt;Zambunho (L)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Ourganizaçon de Carlos Ferreira [2003]&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-7986572827160306510?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/7986572827160306510'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/7986572827160306510'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2007/10/sendin-1-lista-de-chamadeiros.html' title='Sendin [1]. Lista de Chamadeiros'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-1623221615248336290</id><published>2007-10-08T18:06:00.000+01:00</published><updated>2007-10-08T18:09:52.527+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Dues Eigreijas'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Quinta de Cordeiro'/><title type='text'>Quinta de Cordeiro. Lista de Chamadeiros</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;em&gt;La Quinta de Cordeiro ye un lhugar que pertence a la fraguesie de Dues Eigreijas, cunceilho de Miranda de l Douro. Achei preferible apersentar ls chamadeiros sien stáren antegrados ne ls de Dues Eigreijas, anque muitos séian quemuns.&lt;br /&gt;La Quinta de Cordeiro ye un pequinho lhugar que tem, nesta altura, 8 casales alhá a morar, cun 3 crianças de menos de 10 anhos. Mas l nuosso anformador dezie, culs uolhos a relhuzir que chegában a ir a 13 i 14 garotos a scuola a Dues Eigreijas, que íban a pie i nun benien a casa quando chobie muito i nun se cunseguie passar la riberira.&lt;br /&gt;Ye tierra de fala mirandesa, adonde ls chamadeiros se formórun i cunserbórun nessa lhéngua i, por esso, neilha se aperséntan.&lt;br /&gt;La anformaçon que bai a seguir fui por mi sacada l die 06 de Outubre de 2007, i dada pul tiu Luís Jorge, de 55 anhos (an 2007), natural i morador na Quinta de Cordeiro.&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong&gt;Ne l lhugar&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Ribeira (Rue de la)&lt;br /&gt;Formiga (Rue de la)&lt;br /&gt;Capielha de Santo Eizidro Labrador&lt;br /&gt;Eiras (Rue de las)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong&gt;Ne l termo&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Antre Sardinhas&lt;br /&gt;Bal de las Moças&lt;br /&gt;Bal de Malhadas&lt;br /&gt;Bal Madeiro&lt;br /&gt;Bal Sobredos&lt;br /&gt;Balhongo&lt;br /&gt;Binha (Cabeço de la)&lt;br /&gt;Binhas&lt;br /&gt;Cabada (La)&lt;br /&gt;Cabeço de l Monte&lt;br /&gt;Cabeço de la Binha&lt;br /&gt;Cachon (Poço)&lt;br /&gt;Carbonal&lt;br /&gt;Casal (Rita)&lt;br /&gt;Cerrado Pinto&lt;br /&gt;Chanas (Las)&lt;br /&gt;Cortinas (Las)&lt;br /&gt;Cruç de Martin Fernandes&lt;br /&gt;Cuba (Rita)&lt;br /&gt;Cula (La)&lt;br /&gt;Eiras&lt;br /&gt;Formiga (La)&lt;br /&gt;Fuonte de l Carbonal&lt;br /&gt;Fuonte de Rita l Xeixo&lt;br /&gt;Gamonal&lt;br /&gt;Godinha&lt;br /&gt;Junqueira&lt;br /&gt;Madeiro (Bal)&lt;br /&gt;Malhadas (Bal de)&lt;br /&gt;Manga&lt;br /&gt;Martin Fernandes&lt;br /&gt;Moças (Bal de las)&lt;br /&gt;Monte (Cabeço de l)&lt;br /&gt;Monte (L)&lt;br /&gt;Pardal (Poço)&lt;br /&gt;Pinto (Cerrado)&lt;br /&gt;Poço Cachon&lt;br /&gt;Poço Pardal&lt;br /&gt;Ribeira (La)&lt;br /&gt;Rita Casal&lt;br /&gt;Rita Cuba&lt;br /&gt;Rita l Xeixo&lt;br /&gt;Rita la Silba&lt;br /&gt;Rodelhon&lt;br /&gt;Silba (Rita)&lt;br /&gt;Sobredos (Bal)&lt;br /&gt;Xeixo (Rita l)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;08 de Outubre de 2007&lt;br /&gt;Amadeu Ferreira&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-1623221615248336290?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/1623221615248336290'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/1623221615248336290'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2007/10/quinta-de-cordeiro-lista-de-chamadeiros.html' title='Quinta de Cordeiro. Lista de Chamadeiros'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-8185506068042294392</id><published>2007-09-29T17:25:00.000+01:00</published><updated>2007-10-08T18:11:49.707+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Caçareilhos'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Vimioso'/><title type='text'>Caçareilhos [1] - Lista de chamadeiros</title><content type='html'>&lt;span lang="EN-US"&gt;&lt;?xml:namespace prefix = o /&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt; &lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;Caçareilhos ye ua aldé de l cunceilho de Bumioso, adonde se &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;?xml:namespace prefix = st1 /&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;fala&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt; mirandés i adonde ls chamadeiros se formórun nessa lhénga. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;Por&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt; esso neilha se aperséntan. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;Inda&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt; hoije hai pessonas &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt; fálan mirandés an Caçareilhos, cumo ye l &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;caso&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt; de l anformante desta &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;?xml:namespace prefix = st2 /&gt;&lt;st2:dm&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;lista&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st2:dm&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt; de chamadeiros: Tiu Tomé dos &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;Santos&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt; Vicente, 80 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;anhos&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt; (an 2004), nacido an Caçareilhos I &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt; siempre alhá bibiu, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;falante&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt; de mirandés de to la bida, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;st2:dm&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;pastor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st2:dm&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;Chamadeiros de l’aldé&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Bárrio de la Funtásia&lt;br /&gt;Chapeiron (Rua de l)&lt;br /&gt;Funtásia&lt;br /&gt;Funtásia (Bárrio de la)&lt;br /&gt;Fuonte de l Lhugar&lt;br /&gt;Lhugar (Fuonte de l)&lt;br /&gt;Quintanas&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;Chamadeiros de l termo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;Adiles&lt;br /&gt;Aguda (Cabecina)&lt;br /&gt;Albedosa&lt;br /&gt;Angueira (Bal d’)&lt;br /&gt;Arca (Bal d’)&lt;br /&gt;Baixo (Barrocal de)&lt;br /&gt;Bal d’Angueira&lt;br /&gt;Bal d’Arca&lt;br /&gt;Bal de Salgueiro&lt;br /&gt;Bal Molhado&lt;br /&gt;Bal Molhado (Cruç de)&lt;br /&gt;Barbela&lt;br /&gt;Barreiras&lt;/span&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;?xml:namespace prefix = st3 /&gt;&lt;st3:city&gt;&lt;st3:place&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;&lt;br /&gt;Barreiro&lt;/span&gt;&lt;/st3:place&gt;&lt;/st3:city&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt; (L)&lt;br /&gt;Barrocal&lt;br /&gt;Barrocal de Baixo&lt;br /&gt;Beiçudo (Cabeço)&lt;br /&gt;Beiga&lt;br /&gt;Bela (Cabeço de Peinha la)&lt;br /&gt;Bela (Peinha la)&lt;br /&gt;Benhicas&lt;br /&gt;Biduledo (Lhombo de)&lt;br /&gt;Bilachana (Ourrieta)&lt;br /&gt;Bincosa&lt;br /&gt;Binhola&lt;br /&gt;Boca de l Caderno&lt;br /&gt;Breia&lt;br /&gt;Cabeça Gorda&lt;br /&gt;Cabeça los Cabos&lt;br /&gt;Cabecina Aguda&lt;br /&gt;Cabeço Beiçudo&lt;br /&gt;Cabeço de la Malhada&lt;br /&gt;Cabeço de la Muola&lt;br /&gt;Cabeço de Muntouto&lt;br /&gt;Cabeço de Peinha l Pilo&lt;br /&gt;Cabeço de Peinha la Bela&lt;br /&gt;Cabeço de Santa Luzie&lt;br /&gt;Cabeço de Trabacinos&lt;br /&gt;Cabos (Cabeça los)&lt;br /&gt;Cabra (Ourrieta)&lt;br /&gt;Caderno (Boca de l)&lt;/span&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;&lt;br /&gt;Caderno&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt; (L)&lt;br /&gt;Caderno (Ribeiro de l)&lt;br /&gt;Caleijas&lt;br /&gt;Caleira&lt;br /&gt;Capielha&lt;br /&gt;Carangueijos&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carbalha&lt;br /&gt;Carbalha (Cruç de la)&lt;br /&gt;Carqueijal&lt;br /&gt;Castanheiros&lt;br /&gt;Castelheira&lt;br /&gt;Castrilhouço&lt;br /&gt;Centeno (Ourrieta)&lt;br /&gt;Cerejeira&lt;br /&gt;Chafarizes&lt;br /&gt;Chana&lt;br /&gt;Chana de Ribeiro&lt;br /&gt;Charco&lt;br /&gt;Ciguonha&lt;br /&gt;Costanielha&lt;br /&gt;Cruç de Bal Molhado&lt;br /&gt;Cruç de l Mular&lt;br /&gt;Cruç de la Carbalha&lt;br /&gt;Cruç de la Funtásia&lt;br /&gt;Cruç de la Mina&lt;br /&gt;Cruç de la Ria&lt;br /&gt;Cruç de las Quintanas&lt;br /&gt;Cruç Suldado&lt;br /&gt;Cubelhana&lt;br /&gt;Cumbento&lt;br /&gt;Cuosta de Bal d’Angueira&lt;br /&gt;Cura (Fuonte de)&lt;br /&gt;Eiras&lt;br /&gt;Faleital&lt;br /&gt;Freixos&lt;br /&gt;Funtanote&lt;br /&gt;Funtásia (Cruç de la)&lt;br /&gt;Fuonte Caleira&lt;br /&gt;Fuonte de Bal d’Arca&lt;br /&gt;Fuonte de Cura&lt;br /&gt;Fuonte de l Noque (la)&lt;br /&gt;Fuonte de la Pruoba&lt;br /&gt;Fuonte de la Ria&lt;br /&gt;Fuonte de la Tindoia&lt;br /&gt;Fuonte de las Lameiras&lt;br /&gt;Fuonte de ls Adiles&lt;br /&gt;Fuonte la Touça&lt;br /&gt;Fuonte Uolmo&lt;br /&gt;Furnacal&lt;br /&gt;Gorda (Cabeça)&lt;br /&gt;Lameiras&lt;br /&gt;Lameiras de las Peineiras&lt;br /&gt;Lapas (las)&lt;br /&gt;Lhagona de Bal d’Arca&lt;br /&gt;Lhagona de l Barrocal (la)&lt;br /&gt;Lhagona de l Stante (la)&lt;br /&gt;Lhagona de la Chana (la)&lt;br /&gt;Lhagonica&lt;br /&gt;Lhagonica (Puonte de la)&lt;br /&gt;Lhugar (Fuonte de l)&lt;br /&gt;Lionor&lt;br /&gt;Malhada (Cabeço de la)&lt;br /&gt;Malhados&lt;br /&gt;Manadeiro&lt;br /&gt;Maron&lt;br /&gt;Mina (Cruç de la)&lt;br /&gt;Mina (Ourrieta la)&lt;br /&gt;Minhareles&lt;br /&gt;Molhado (Bal)&lt;i&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;Monte Salgueiro&lt;br /&gt;Moreirica (la)&lt;br /&gt;Moutouto&lt;br /&gt;Mular&lt;br /&gt;Mular (Cruz de l)&lt;br /&gt;Muntouto (Cabeço de)&lt;br /&gt;Muola (Cabeço de la)&lt;br /&gt;Múrio&lt;br /&gt;Noque (Fuonte de l)&lt;br /&gt;Oulmares&lt;br /&gt;Ouro (Ourrieta l’)&lt;br /&gt;Ourretonas&lt;br /&gt;Ourrieta (L’)&lt;br /&gt;Ourrieta Bilachana&lt;br /&gt;Ourrieta Cabra&lt;br /&gt;Ourrieta Centeno&lt;br /&gt;Ourrieta l’Ouro&lt;br /&gt;Ourrieta la Mina&lt;br /&gt;Ourrieta la Rama&lt;/span&gt;&lt;st3:city&gt;&lt;st3:place&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;Pau&lt;/span&gt;&lt;/st3:place&gt;&lt;/st3:city&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt; (Puonte de)&lt;br /&gt;Pedriço&lt;br /&gt;Peinha l Pilo&lt;br /&gt;Peinha l Pilo (Cabeço de)&lt;br /&gt;Peinha la Bela&lt;br /&gt;Peinha la Bela (Cabeço de)&lt;br /&gt;Peinha Penina&lt;br /&gt;Peineiras (Lameiras de las)&lt;br /&gt;Penhicas&lt;br /&gt;Penina (Peinha)&lt;br /&gt;Picadeiros (Quinta de ls)&lt;br /&gt;Picon&lt;br /&gt;Pilo (Cabeço de Peinha l)&lt;br /&gt;Pilo (Peinha l)&lt;br /&gt;Pruoba (Fuonte de la)&lt;br /&gt;Puonte de la Lhagonica&lt;br /&gt;Puonte de Pau&lt;br /&gt;Queirola&lt;br /&gt;Quinta dos Picadeiros&lt;br /&gt;Quintanas (Cruç de las)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;Rama&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt; (Ourrieta la)&lt;br /&gt;Raposeira&lt;br /&gt;Ria&lt;br /&gt;Ria (Cruç de la)&lt;br /&gt;Ria (Fuonte de la)&lt;br /&gt;Riaduros&lt;br /&gt;Ribeirica&lt;br /&gt;Ribeiro&lt;br /&gt;Ribeiro (Chana de)&lt;br /&gt;Ribeiro de l Caderno&lt;br /&gt;Rodelo&lt;br /&gt;Rua de l Chapeiron&lt;br /&gt;Salgueiro (Bal)&lt;br /&gt;Salgueiro (l)&lt;br /&gt;Salgueiro (Monte)&lt;br /&gt;Salinar&lt;br /&gt;San Bartolomeu&lt;br /&gt;Santa Luzie (Cabeço de)&lt;br /&gt;Scuqueiras&lt;br /&gt;Sierra&lt;br /&gt;Stante (Lhagona de l)&lt;br /&gt;Strada&lt;br /&gt;Suldado (Cruç)&lt;br /&gt;Teixugueiro&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Tindóia (Fuonte de la)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;st2:dm&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;Touça&lt;/span&gt;&lt;/st2:dm&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt; (Fuonte La)&lt;br /&gt;Trabacino&lt;br /&gt;Trabacionos (Cabeço de)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;Trapa&lt;/span&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt; (La)&lt;br /&gt;Uolmo (Fuonte)&lt;br /&gt;Xeixagal&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;Recuolha de Amadeu Ferreira i de Carlos &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;Ferreira&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;, an 10 de &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;Agosto&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt; de 2004&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="EN-US"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-8185506068042294392?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/8185506068042294392'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/8185506068042294392'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2007/09/caareilhos-1-lista-de-chamadeiros.html' title='Caçareilhos [1] - Lista de chamadeiros'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-3797565363172574192</id><published>2007-09-20T19:34:00.000+01:00</published><updated>2007-09-20T19:38:58.475+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Malhadas'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><title type='text'>Malhadas [1] - Lista de chamadeiros</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;Malhadas ye ua aldé de l cunceilho de Miranda de l Douro, çtrito de Bergáncia. Ende se fala l mirandés, lhéngua an que se formórun ls chamadeiros i que neilha se aperséntan.&lt;br /&gt;Las lista que se publica stá assente nas anformaçones dadas por Duarte Martins (2003), natural i morador an Malhadas, porsor de mirandés.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong&gt;Chamadeiros de l lhugar&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Almicas (Lhargo de las)&lt;br /&gt;Angueira (Ruga de Bal d’)&lt;br /&gt;Bal d’Angueira (Ruga de)&lt;br /&gt;Balhe de la Fuente (Ruga de l)&lt;br /&gt;Barandica (Ruga de la)&lt;br /&gt;Barónica (Lhargo de la Cruç de la)&lt;br /&gt;Beiga (Ruga de la)&lt;br /&gt;Berde (Lhargo de Bilha)&lt;br /&gt;Bilha Berde (Lhargo de)&lt;br /&gt;Bispo (Ruga de l)&lt;br /&gt;Casa de l Pobo (Ruga de la)&lt;br /&gt;Corredeira (Ruga de la)&lt;br /&gt;Cruç de la Barónica (Lhargo de la)&lt;br /&gt;Cunceilho (Ruga de l)&lt;br /&gt;Cuorbo (Ruga de Peinha l)&lt;br /&gt;Eigreija (Ruga de l’)&lt;br /&gt;Feira (Ruga de la)&lt;br /&gt;Fuente (Ruga de l Balhe de la)&lt;br /&gt;Fuonte de Tralhabilha (Caleija de)&lt;br /&gt;Fuonte la Rana (Ruga)&lt;br /&gt;Fuonte Porpeç (Ruga)&lt;br /&gt;Malbás (Ruga de)&lt;br /&gt;Máquina (Ruga de la)&lt;br /&gt;Moreiras (Rugas)&lt;br /&gt;Oufícios (Ruga de ls)&lt;br /&gt;Peinha l Cuorbo (Caleija)&lt;br /&gt;Peinha l Cuorbo (Lhargo)&lt;br /&gt;Peinha l Cuorbo (Ruga de)&lt;br /&gt;Pobo (Ruga de la Casa de l)&lt;br /&gt;Porpeç (Ruga)&lt;br /&gt;Rana (Ruga Fuonte la)&lt;br /&gt;Ribeirina (Ruga de la)&lt;br /&gt;Sagrado (Lhargo de l)&lt;br /&gt;Scola (Ruga de la)&lt;br /&gt;Telares (Ruga de ls)&lt;br /&gt;Tralhabilha (Caleija de la Fuonte)&lt;br /&gt;Tralhabilha (Caleija de)&lt;br /&gt;Tralhatorre (Ruga de)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong&gt;Chamadeiros de l termo&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Águila (Ourrieta l’)&lt;br /&gt;Albaredos&lt;br /&gt;Álimos&lt;br /&gt;Angueira (Bal d’)&lt;br /&gt;Ansossa (Fuonte)&lt;br /&gt;Augustinho (Fuonte)&lt;br /&gt;Bal d´Angueira&lt;br /&gt;Bal de l Carro&lt;br /&gt;Bal de Madeiro&lt;br /&gt;Balha Fuonte&lt;br /&gt;Balhapara ou Balhe Parada&lt;br /&gt;Balhe Parada ou Balhaparada&lt;br /&gt;Balhico Checador&lt;br /&gt;Balhongo&lt;br /&gt;Barbota&lt;br /&gt;Barcegueiras (Cruç de las)&lt;br /&gt;Barqueiras&lt;br /&gt;Batoqueiras&lt;br /&gt;Bielho (Camino)&lt;br /&gt;Bielhos (Molinos)&lt;br /&gt;Bilha (Fuonte de Tralha Bilha)&lt;br /&gt;Binhas&lt;br /&gt;Boubon&lt;br /&gt;Buolta&lt;br /&gt;Calçada&lt;br /&gt;Camino (Ourrieta)&lt;br /&gt;Camino Bielho&lt;br /&gt;Camino de Miranda&lt;br /&gt;Camino de Miranda (Cruç de l)&lt;br /&gt;Camino Penielho&lt;br /&gt;Campanina&lt;br /&gt;Campazedo&lt;br /&gt;Campazedo (Cruç)&lt;br /&gt;Canhada&lt;br /&gt;Canhada de la Fuonte&lt;br /&gt;Canhada de ls Cerrados&lt;br /&gt;Canhadica&lt;br /&gt;Carba&lt;br /&gt;Carbalhos&lt;br /&gt;Carriço&lt;br /&gt;Carro (Bal de l)&lt;br /&gt;Casa de la Quinta&lt;br /&gt;Castelhana (Malhada)&lt;br /&gt;Cerrado Cortado&lt;br /&gt;Cerrados (Canhada de ls)&lt;br /&gt;Chanas&lt;br /&gt;Chapaçales&lt;br /&gt;Checador (Balhico)&lt;br /&gt;Ciguonha (Nial de la)&lt;br /&gt;Cofinico (Çofinico?)&lt;br /&gt;Condado&lt;br /&gt;Corredeira&lt;br /&gt;Corredeira (La)&lt;br /&gt;Cortado (Cerrado)&lt;br /&gt;Couta (Ourrieta)&lt;br /&gt;Cruç de Campazedo&lt;br /&gt;Cruç de l Camino de Miranda&lt;br /&gt;Cruç de la Sardinosa&lt;br /&gt;Cruç de las Barcegueiras&lt;br /&gt;Cunca&lt;br /&gt;Eigreija&lt;br /&gt;Faceira&lt;br /&gt;Facho&lt;br /&gt;Ferreira (Ourrieta)&lt;br /&gt;Fodinheiro&lt;br /&gt;Fonte Ansossa&lt;br /&gt;Formosa (Ourrieta)&lt;br /&gt;Frades (Rodeira)&lt;br /&gt;Fraga Tantineira&lt;br /&gt;Funtaninas&lt;br /&gt;Fuonte (Balha)&lt;br /&gt;Fuonte (Canhada de la)&lt;br /&gt;Fuonte Augustinho&lt;br /&gt;Fuonte de la Lhaga&lt;br /&gt;Fuonte de la Rana&lt;br /&gt;Fuonte de Tralha Bilha&lt;br /&gt;Fuonte Marie&lt;br /&gt;Fuonte Morena&lt;br /&gt;Fuontes de Miguel Raposo&lt;br /&gt;Gamonales&lt;br /&gt;Gargalheiro&lt;br /&gt;Grande (Lhagona)&lt;br /&gt;Lhabandeira&lt;br /&gt;Lhaga (Fuonte de la)&lt;br /&gt;Lhagartos&lt;br /&gt;Lhagona&lt;br /&gt;Lhagona Grande&lt;br /&gt;Lhambedeiros&lt;br /&gt;Lhastras&lt;br /&gt;Lhatas&lt;br /&gt;Lhonga (Ourrieta)&lt;br /&gt;Lhumbardas&lt;br /&gt;Lousas (Las)&lt;br /&gt;Maçaneira&lt;br /&gt;Madeiro (Bal de)&lt;br /&gt;Malar&lt;br /&gt;Malbás&lt;br /&gt;Malcarga&lt;br /&gt;Malhada Castelhana&lt;br /&gt;Marie (Fuonte)&lt;br /&gt;Marmolina&lt;br /&gt;Marmolina (Touca de la)&lt;br /&gt;Marradalba&lt;br /&gt;Meiçon&lt;br /&gt;Miguel Raposo&lt;br /&gt;Miguel Raposo (Fuontes de)&lt;br /&gt;Miranda (Camino de)&lt;br /&gt;Mofalha&lt;br /&gt;Molar&lt;br /&gt;Molinos Bielhos&lt;br /&gt;Monte&lt;br /&gt;Morena (Fuonte)&lt;br /&gt;Morena (Tierra)&lt;br /&gt;Nial de la Ciguonha&lt;br /&gt;Nórias&lt;br /&gt;Ourrieta Camino&lt;br /&gt;Ourrieta Trigos&lt;br /&gt;Ourrieta Couta&lt;br /&gt;Ourrieta Ferreira&lt;br /&gt;Ourrieta Formosa&lt;br /&gt;Ourrieta l Prado&lt;br /&gt;Ourrieta l´Águila&lt;br /&gt;Ourrieta Lhonga&lt;br /&gt;Ourrietas&lt;br /&gt;Palumbar&lt;br /&gt;Parada (Balhe)&lt;br /&gt;Paradon&lt;br /&gt;Parros&lt;br /&gt;Peinha Selumbreira&lt;br /&gt;Peinhalta&lt;br /&gt;Peinhas (Trás las)&lt;br /&gt;Penielho (Camino)&lt;br /&gt;Perguiça (La)&lt;br /&gt;Pinhal (Poço)&lt;br /&gt;Poço Pinhal&lt;br /&gt;Porqueiro&lt;br /&gt;Prado (Ourrieta l)&lt;br /&gt;Pral (La)&lt;br /&gt;Punton&lt;br /&gt;Queimado (Rodielho)&lt;br /&gt;Quinta (Casa de la)&lt;br /&gt;Quintanas&lt;br /&gt;Ramalheira&lt;br /&gt;Rana (Fuonte de la)&lt;br /&gt;Raposo (Fuontes de Miguel)&lt;br /&gt;Raposo (Miguel)&lt;br /&gt;Ribeirina&lt;br /&gt;Rodeira de ls Frades&lt;br /&gt;Rodielho Queimado&lt;br /&gt;Sanja&lt;br /&gt;Sapeira&lt;br /&gt;Sardina&lt;br /&gt;Sardinosa&lt;br /&gt;Sardinosa (Cruç de la)&lt;br /&gt;Scagalhal&lt;br /&gt;Seixo&lt;br /&gt;Selumbreira (Peinha)&lt;br /&gt;Seofalha&lt;br /&gt;Silo&lt;br /&gt;Sufinico&lt;br /&gt;Tantineira (Fraga)&lt;br /&gt;Tierra Morena&lt;br /&gt;Touça de la Marmolina&lt;br /&gt;Toural&lt;br /&gt;Tralha Bilha&lt;br /&gt;Tralha Bilha (Fuonte de)&lt;br /&gt;Tralha Torre&lt;br /&gt;Trás de las Peinhas&lt;br /&gt;Trigales&lt;br /&gt;Trigos (Ourrieta)&lt;br /&gt;Uolgas&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Amadeu Ferreira&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-3797565363172574192?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/3797565363172574192'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/3797565363172574192'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2007/09/malhadas-1-lista-de-chamadeiros_20.html' title='Malhadas [1] - Lista de chamadeiros'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-5064046215651480934</id><published>2007-09-19T17:38:00.000+01:00</published><updated>2008-02-09T01:31:59.648Z</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Zenízio'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><title type='text'>Zenízio [1] – Lista de Chamadeiros</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=";font-family:georgia;font-size:130%;"  &gt;Zenízio ye ua aldé de l cunceilho de Miranda de l Douro, çtrito de Bergáncia. Ende se fala l mirandés, lhéngua an que se formórun ls chamadeiros i que neilha se aperséntan.&lt;br /&gt;Las lista que se publica stá assente nas anformaçones dadas por &lt;em&gt;Faustino Antão&lt;/em&gt; (2007), natural de Zenízio, adonde fui pastor, ne ls anhos sessenta de l seclo XX, i a quien muito se agradece muito.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong&gt;Chamadeiros de l lhugar&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bairro de Baixo&lt;br /&gt;Bairro de Belharino&lt;br /&gt;Bairro de l Molinico&lt;br /&gt;Bairro de Maçaneira&lt;br /&gt;Baixo (Bairro)&lt;br /&gt;Belharino&lt;br /&gt;Belharino (Bairro de)&lt;br /&gt;Belharino (Fuonte de)&lt;br /&gt;Capielha (La) ou Santa Cruç&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Capielha de San Ceríaco&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Carreira&lt;br /&gt;Cruzeiro&lt;br /&gt;Fuonte de Belharino&lt;br /&gt;Maçaneira&lt;br /&gt;Maçaneira (Bairro de)&lt;br /&gt;Molinico (Bairro de l)&lt;br /&gt;Santa Cruç (Capielha de)&lt;br /&gt;San Ceríaco (Capielha)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong&gt;Chamadeiros de l termo&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Acanhada&lt;br /&gt;Airosa&lt;br /&gt;Alba (Hourticas d’)&lt;br /&gt;Alba (Ourrieta d’)&lt;br /&gt;Alto de l Pandon&lt;br /&gt;Alto de la Zebra&lt;br /&gt;Ansossa (Fuonte)&lt;br /&gt;Bal Buieiros (Cabeço de)&lt;br /&gt;Bal Cunceilho&lt;br /&gt;Bal de Buieiros&lt;br /&gt;Bal de Carbalho&lt;br /&gt;Bal de Chama&lt;br /&gt;Bal de Farto&lt;br /&gt;Bal de Paregos (Cruç de)&lt;br /&gt;Bal de Salinar&lt;br /&gt;Bal de San Martinho&lt;br /&gt;Balhe de la Rata&lt;br /&gt;Barreiros&lt;br /&gt;Barreiros (Lhagona)&lt;br /&gt;Barro Burmeilho&lt;br /&gt;Barrocal&lt;br /&gt;Berredeiros&lt;br /&gt;Bezeira (Fuonte de la)&lt;br /&gt;Bezeira (Malhada de la)&lt;br /&gt;Bidoledo&lt;br /&gt;Bal Molhado (Cruç de)&lt;br /&gt;Bal Molhado (Fuonte de)&lt;br /&gt;Bincosa&lt;br /&gt;Bincosa (Cabeço de)&lt;br /&gt;Bouçon&lt;br /&gt;Breia&lt;br /&gt;Buieiros (Bal de)&lt;br /&gt;Burmeilho (Barro)&lt;br /&gt;Burreira&lt;br /&gt;Cabanha (Cabeço de la)&lt;br /&gt;Cabanhas&lt;br /&gt;Cabeça Gorda&lt;br /&gt;Cabeço de Bal Buieiros&lt;br /&gt;Cabeço de Bincosa&lt;br /&gt;Cabeço de l Carbalho&lt;br /&gt;Cabeço de l Castanheiros&lt;br /&gt;Cabeço de l Piquito&lt;br /&gt;Cabeço de la Cabanha&lt;br /&gt;Cabeço de la Funtásia&lt;br /&gt;Cabeço de la Gaga&lt;br /&gt;Cabeço de la Rata&lt;br /&gt;Cabeços&lt;br /&gt;Caleijancha&lt;br /&gt;Caleijo de l Milhalgo&lt;br /&gt;Caminos (Ourrieta)&lt;br /&gt;Campaninas&lt;br /&gt;Carbalheiras&lt;br /&gt;Carbalho (Bal de)&lt;br /&gt;Carbalho (Cabeço de l)&lt;br /&gt;Carbalhos&lt;br /&gt;Cascalhal&lt;br /&gt;Castanheiros (Cabeço de ls)&lt;br /&gt;Cerbeira&lt;br /&gt;Chafariç&lt;br /&gt;Chafariç (Fuonte)&lt;br /&gt;Chama (Bal de)&lt;br /&gt;Chana&lt;br /&gt;Chana (Lhagona de la)&lt;br /&gt;Chaneira&lt;br /&gt;Chano de la Strecada&lt;br /&gt;Chanos&lt;br /&gt;Chãos&lt;br /&gt;Clérgos&lt;br /&gt;Çofinico&lt;br /&gt;Cortimona&lt;br /&gt;Cortina de l Cruzeiro&lt;br /&gt;Cruç de Bal de Paregos&lt;br /&gt;Cruç de Bal Molhado&lt;br /&gt;Cruç de las Guiras&lt;br /&gt;Cruç de las Lhumbardas&lt;br /&gt;Cruzeiro (Cortina de l)&lt;br /&gt;Cuba (Ourrieta)&lt;br /&gt;Cunceilho (Bal de)&lt;br /&gt;Debisgos&lt;br /&gt;Eiras de Maçaneira&lt;br /&gt;Eirosa&lt;br /&gt;Faceira&lt;br /&gt;Farto (Bal de)&lt;br /&gt;Fenancal&lt;br /&gt;Fernandinas&lt;br /&gt;Ferreiro (Ourrieta)&lt;br /&gt;Fontásias&lt;br /&gt;Funtaninas&lt;br /&gt;Funtásia (Cabeço de la)&lt;br /&gt;Fuonte Ansossa&lt;br /&gt;Fuonte de Bielho Molhado&lt;br /&gt;Fuonte de Juan Pastor&lt;br /&gt;Fuonte de l Chafariç&lt;br /&gt;Fuonte de la Bezeira&lt;br /&gt;Fuonte de la Rana&lt;br /&gt;Fuonte de Men Martinç&lt;br /&gt;Fuonte Nuoba&lt;br /&gt;Gaga&lt;br /&gt;Gaga (Cabeço de la)&lt;br /&gt;Galhegos&lt;br /&gt;Gorda (Cabeça)&lt;br /&gt;Grande (Lhagona)&lt;br /&gt;Guiras&lt;br /&gt;Guiras (Cruç de las)&lt;br /&gt;Hourticas d’Alba&lt;br /&gt;Huorta de ls Raposos&lt;br /&gt;Huortas de Santa Oulaia&lt;br /&gt;Huortos&lt;br /&gt;Juan Fonso (Peinhas de)&lt;br /&gt;Juan Pastor (Fuonte de)&lt;br /&gt;Lhagas&lt;br /&gt;Lhagona de la Chana&lt;br /&gt;Lhagona de ls Barreiros&lt;br /&gt;Lhagona Grande&lt;br /&gt;Lhagona Pequeinha&lt;br /&gt;Lhagonas&lt;br /&gt;Lhambedeiros&lt;br /&gt;Lhinares&lt;br /&gt;Lhombo&lt;br /&gt;Lhumbardas&lt;br /&gt;Lhumbardas (Cruç de las)&lt;br /&gt;Maçaneira (Eiras de)&lt;br /&gt;Madalenos&lt;br /&gt;Malhada&lt;br /&gt;Malhada de l Naso&lt;br /&gt;Malhada de la Bezeira&lt;br /&gt;Manga&lt;br /&gt;Marras&lt;br /&gt;Marras (Trés)&lt;br /&gt;Medianas&lt;br /&gt;Men Martinç (Fuonte de)&lt;br /&gt;Milhalgo (Caleijo de l)&lt;br /&gt;Molhado (Fuonte de Bielho)&lt;br /&gt;Monte&lt;br /&gt;Moura&lt;br /&gt;Naso (Malhada de l)&lt;br /&gt;Nuoba (Fuonte)&lt;br /&gt;Ourrieta Caminos&lt;br /&gt;Ourrieta Cuba&lt;br /&gt;Ourrieta d’Alba&lt;br /&gt;Ourrieta de la Yéuga&lt;br /&gt;Ourrieta de Santa Oulaia&lt;br /&gt;Ourrieta Ferreiro&lt;br /&gt;Ourrieta Palácio&lt;br /&gt;Ourrieta Perros&lt;br /&gt;Ourrieta Scalada&lt;br /&gt;Ourrietas&lt;br /&gt;Ourrietas (Sítio de las)&lt;br /&gt;Palácio (Ourrieta)&lt;br /&gt;Pandon&lt;br /&gt;Pandon (Alto de l)&lt;br /&gt;Paregos&lt;br /&gt;Paregos (Cruç de Bal de)&lt;br /&gt;Peinhas de Juan Fonso&lt;br /&gt;Penhicas&lt;br /&gt;Pequeinha (Lhagona)&lt;br /&gt;Perros (Ourrieta)&lt;br /&gt;Picon&lt;br /&gt;Pincha&lt;br /&gt;Piquito&lt;br /&gt;Piquito (Cabeço de l)&lt;br /&gt;Poceiron&lt;br /&gt;Queimado&lt;br /&gt;Ramalhal&lt;br /&gt;Rana (Fuonte de la)&lt;br /&gt;Raposos (Huortas de ls)&lt;br /&gt;Rata&lt;br /&gt;Rata (Bal de la)&lt;br /&gt;Rata (Cabeço de la)&lt;br /&gt;Redolhon&lt;br /&gt;Relhozedo&lt;br /&gt;Resina&lt;br /&gt;Resquinado&lt;br /&gt;Ribeira&lt;br /&gt;Sagrado&lt;br /&gt;Salgueiros&lt;br /&gt;Salinar&lt;br /&gt;Salinar (Bal de)&lt;br /&gt;San Martino (Bal de)&lt;br /&gt;Santa Ouláia&lt;br /&gt;Santa Oulaia (Huortas de)&lt;br /&gt;Santa Oulaia (Ourrieta)&lt;br /&gt;Scalada (Ourrieta)&lt;br /&gt;Semitério&lt;br /&gt;Sienra&lt;br /&gt;Sítio de las Ourrietas&lt;br /&gt;Spadanhas&lt;br /&gt;Strecada&lt;br /&gt;Strecada (Chano de la)&lt;br /&gt;Tanque&lt;br /&gt;Teixoeira&lt;br /&gt;Tocos&lt;br /&gt;Toural&lt;br /&gt;Trabacinos&lt;br /&gt;Trabaços&lt;br /&gt;Trés Marras&lt;br /&gt;Urzes&lt;br /&gt;Yeuga (Ourrieta de la)&lt;br /&gt;Zebra&lt;br /&gt;Zebra (Alto de la)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;em&gt;Amadeu Ferreira&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;19 de Setembre de 2007&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-5064046215651480934?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/5064046215651480934'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/5064046215651480934'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2007/09/zenzio-1-lista-de-chamadeiros.html' title='Zenízio [1] – Lista de Chamadeiros'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-1051802954921692251</id><published>2007-09-16T03:22:00.000+01:00</published><updated>2007-10-19T19:57:22.325+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='studo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Çurraque'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Surraga'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Custantin'/><title type='text'>Surraga / Çurraque</title><content type='html'>&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;?xml:namespace prefix = o /&gt;&lt;o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;L &lt;/span&gt;&lt;?xml:namespace prefix = st2 /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;modo&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; cumo l chamadeiro &lt;i&gt;Surraga&lt;/i&gt; aparece ne l decumiento de D. Çáncio I [&lt;/span&gt;&lt;?xml:namespace prefix = st1 /&gt;&lt;st1:sinonimos&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;ber&lt;/span&gt;&lt;/st1:sinonimos&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; l decumiento 006 – Infainç i Custantin – 1211, publicado ne l blogue &lt;a href="http://decumientos.blogspot.com/"&gt;http://decumientos.blogspot.com/&lt;/a&gt;] apunta &lt;/span&gt;&lt;?xml:namespace prefix = st3 /&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;para&lt;/span&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;, naquel tiempo, &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;fura&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; un chamadeiro &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;maior&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;, quier dezir, un lhugar, yá &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; sirbe de referéncia a Custantin, possiblemente &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;por&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st3:hm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;ser&lt;/span&gt;&lt;/st3:hm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;mais&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; coincido do &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;este&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;. Cul tiempo haberá quedado sien naide i streformou-se an chamadeiro &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;menor&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; i assi se mantubo &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;até&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; als dies de &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;agora&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;. &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;Este&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; ye l &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;solo&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; decumiento &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;por&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;mi&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; coincido an &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; aparece &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;este&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; chamadeiro. &lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Surraga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; yá nun mos aparece cumo lhugar an 1258, nas Anqueriçones de D. Fonso &lt;/span&gt;&lt;?xml:namespace prefix = st4 /&gt;&lt;st4:stockticker&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;III&lt;/span&gt;&lt;/st4:stockticker&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;, anque &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;solo&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; se houbíran &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;passado&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; 47 &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;anhos&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; zde l nuosso decumiento. Talbeç las poucas pessonas &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; alhá bibien se hában mudado pa l nuobo lhugar de Custantin, dada la nuoba situaçon an que queda este lhugar apuis desta donacion.&lt;o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/o:p&gt;L chamadeiro &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;inda&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; hoije eisiste an Custantin, cul &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;nome&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; de &lt;i&gt;Çurraque&lt;/i&gt;&lt;a title="" href="http://www.blogger.com/post-edit.g?blogID=4018169951978651898&amp;amp;postID=1051802954921692251#_ftn1" name="_ftnref1"&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:0;"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;font-size:12;"&gt;[1]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;i&gt;. &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Queda&lt;/span&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; a &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Nordeste&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; de l pobo, an &lt;/span&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;sítio&lt;/span&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; de huortas, habendo alhá un manantial, porriba la &lt;i&gt;Fuonte &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Canto&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;. Nace alhá un rigueiro &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; bai a tener al riu Frezno, &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; tamien nace eilhi &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;acerca&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;. Anque puli yá nun se béian &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;feitiços&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; de custruçones, &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;inda&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; hoije la tradiçon oural diç &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; l’aldé de Custantin naciu an &lt;i&gt;Çurraque&lt;/i&gt;. Porqui se bei cumo tan fuorte ligaçon puode haber antre ls chamadeiros i la mimória coletiba de l pobo, a &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;casos&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; cumo &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;estes&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; pónen ua seinha de &lt;/span&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;rigor&lt;/span&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;. &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Algo&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; aparecido, &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;mas&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;inda&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; cun &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;mais&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; fuorça, eisiste an decumiento de 1172 relatibo a Palaçuolo (&lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;FERREIRA&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;, 2005).&lt;o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/o:p&gt;La splicaçon deste chamadeiro parece-me &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;mui&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; cumplicada. De l &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; you fui capaç de ambestigar cuido &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; stamos delantre dun chamadeiro &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;mui&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;antigo&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;, an &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; la palabra &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;amostra&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st3:hm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;ser&lt;/span&gt;&lt;/st3:hm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; d’ourige pré-romana, yá &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;todos&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; ls outores cunsultados son cunformes an dezir &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; l &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;sufixo&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;i&gt;–&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;st1:sinonimos&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;aco&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st1:sinonimos&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;/a&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &gt; &lt;i&gt;ago/a&lt;/i&gt; ye céltico &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;ou&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; galo-céltico (MENÉNDEZ PIDAL, 1926, 144; MORALEJO &lt;/span&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;LASSO&lt;/span&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;, 1977, 226-228 i &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;nota&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; 13; SCHULTEN, 2000, 13, 38, 72)&lt;a title="" href="http://www.blogger.com/post-edit.g?blogID=4018169951978651898&amp;amp;postID=1051802954921692251#_ftn2" name="_ftnref2"&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:0;"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"   style="font-family:Georgia;font-size:12;"&gt;[2]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Quanto&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; al &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;sentido&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; l chamadeiro poderá tener &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;por&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; bias desse &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;sufixo&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;, deixo &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;solo&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; algues &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;notas&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;sacadas&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; de MORALEJO &lt;/span&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;LASSO&lt;/span&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; (226-228). Diç &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;este&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; outor &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; l &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;sufixo&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; andica un lhugar &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;ou&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; cunjunto de &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;algo&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;. Acrecenta &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; l &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;sufixo&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;i&gt;–&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;st1:sinonimos&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;aco&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st1:sinonimos&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; ten a &lt;/span&gt;&lt;st1:sinonimos&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;ber&lt;/span&gt;&lt;/st1:sinonimos&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; cun porpiadades &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;rurales&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;, ounindo-se al &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;nome&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; de l duonho, &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; bien poderie &lt;/span&gt;&lt;st3:hm&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;ser&lt;/span&gt;&lt;/st3:hm&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;romano&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;a title="" href="http://www.blogger.com/post-edit.g?blogID=4018169951978651898&amp;amp;postID=1051802954921692251#_ftn3" name="_ftnref3"&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:0;"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;font-size:12;"&gt;[3]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;.&lt;span style="font-size:0;"&gt; &lt;/span&gt;Cita &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;inda&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; a Tovar cumo habendo &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;achado&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;bários&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;nomes&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;étnicos&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; célticos i precélticos indouropeus an &lt;i&gt;–&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;st1:sinonimos&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;aco&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st1:sinonimos&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;sacados&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; de scritos an &lt;/span&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;alfabeto&lt;/span&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; eibérico, &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;mas&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; ende l &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;sufixo&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; tenie la funcion de andicar ua eitnie. Assi, ye possible &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; l chamadeiro &lt;i&gt;Surraga / Çurraque &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;seia&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; l’andicaçon de l &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;nome&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; de l sou porpiatário &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;ou&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; dun pobo / &lt;/span&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;tribo&lt;/span&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; cun &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;esse&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;nome&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; puli tenerá bibido an algun tiempo.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN-RIGHT: -1.8pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Mas&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; cuido &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; ye possible &lt;/span&gt;&lt;st3:hm&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;ir&lt;/span&gt;&lt;/st3:hm&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; un cachico &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;mais&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; loinje. &lt;/span&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;Se furmus als &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;nomes&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; mos aparécen nas piedras romanas &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; chegórun &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;até&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;nós&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;, aparécen-mos na nuossa region &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;bários&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;nomes&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; andígenas, an &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; éntran ls cumponientes &lt;i&gt;-urrus&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-urrinus&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;-urra, &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; tamien éntran ne l nuosso chamadeiro: &lt;i&gt;Reburrus&lt;/i&gt; (&lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;Vila&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;Nova&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;), &lt;i&gt;Silvius Reburrus&lt;/i&gt;, &lt;i&gt;Reburrinus&lt;/i&gt; (&lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;Santa&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; Maria, &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;Vila&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;Nova&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;Picote&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;), &lt;i&gt;Reburrina, Reburriana, Arrius, Arro&lt;/i&gt; (Sacoias), &lt;i&gt;Arrena&lt;/i&gt; (Meixedo), &lt;i&gt;Burralius&lt;/i&gt; (&lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;Vila&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;Nova&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;), &lt;i&gt;Riburra&lt;/i&gt; (Pinhovelo), &lt;i&gt;Calpurnius Reburrinus&lt;/i&gt; (Babe) (GARCÍA MARTINEZ, 1999, 17-36). Hai &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;inda&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;outros&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;nomes&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; cula &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;mesma&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; cumposiçon cumo &lt;i&gt;Arrago&lt;/i&gt; i &lt;/span&gt;&lt;st1:sinonimos&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;Tarraco&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st1:sinonimos&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; quédan na &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;atual&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; Catalunha (TOVAR, 1989, 452-3). Esso puode &lt;/span&gt;&lt;?xml:namespace prefix = st5 /&gt;&lt;st5:infinitivo&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;amostrar&lt;/span&gt;&lt;/st5:infinitivo&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; l’ourige de l &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;nome&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;i&gt;Surraga / Çurraque&lt;/i&gt; yá ye tamien pré-romano, &lt;/span&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;para&lt;/span&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; alhá de l &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;sufixo&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st1:sinonimos&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;aco&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st1:sinonimos&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; / ago,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; de &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; yá falemos. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN-RIGHT: -1.8pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;L &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; acabamos de dezir puode &lt;/span&gt;&lt;st3:hm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;ser&lt;/span&gt;&lt;/st3:hm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; aprossimado de dous &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;casos&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; de dues piedras romanas &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; ténen scritos cun &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;nomes&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; andígenas:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN-RIGHT: -1.8pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;- Reburro Fabro Cigurro, pertenciente a la &lt;/span&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;tribo&lt;/span&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; stur de ls &lt;i&gt;Cigurri,&lt;/i&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;segundo&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; Plínio i Ptolomeu (TOVAR, 1989, 112). Hai quien diga &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; son andígenas, nun &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;celtas&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;. Cuido &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; esta puode &lt;/span&gt;&lt;st3:hm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;ser&lt;/span&gt;&lt;/st3:hm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; ua de las possibles ouriges de chamadeiro &lt;i&gt;Surraga / Çurraque&lt;/i&gt;, &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;pus&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; bonda &lt;/span&gt;&lt;st3:hm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;pensar&lt;/span&gt;&lt;/st3:hm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; ne l &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;nome&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; oureginal se dou ua &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;metátese&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;caso&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; se daba &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;muita&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; beç: &lt;i&gt;Cigurrus &gt; Çirrugus &gt; Çurrigus. &lt;/i&gt;Talbeç haba outras anfluenças, a &lt;/span&gt;&lt;st5:infinitivo&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;amostrar&lt;/span&gt;&lt;/st5:infinitivo&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; l nuosso chamadeiro puode tener a &lt;/span&gt;&lt;st1:sinonimos&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;ber&lt;/span&gt;&lt;/st1:sinonimos&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; cun un &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;nome&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; pertenciente a essa &lt;/span&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;tribo&lt;/span&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; de ls stures, anque quedasse &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;algo&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; loinge de la nuossa region;&lt;i&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN-RIGHT: -1.8pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;- Tamien se &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;fala&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;dua&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;tribo&lt;/span&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; de ls &lt;i&gt;Susarri&lt;/i&gt;, &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;sacada&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;dua&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; piedra &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;achada&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; na region de Çamora, &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;acerca&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; de l lhugar &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; stamos a studar&lt;span style="font-size:0;"&gt; &lt;/span&gt;(TOVAR, 1989, 112; SCHULTEN, 2000, 83). Tamien podemos dezir &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;, &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;por&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;metátese&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;a title="" href="http://www.blogger.com/post-edit.g?blogID=4018169951978651898&amp;amp;postID=1051802954921692251#_ftn4" name="_ftnref4"&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:0;"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"   style="font-family:Georgia;font-size:12;"&gt;[4]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;, l nuosso chamadeiro bieno dende: &lt;i&gt;Susarrus+acus &gt; Surrasacus &gt; Surracus&lt;/i&gt;. Cuido &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;este&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; camino faç &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;todo&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; l &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;sentido&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;, sendo l lhugar &lt;i&gt;Surraga / Çurraque &lt;/i&gt;la tierra de alguien dessa &lt;/span&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;tribo&lt;/span&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; de ls stures. &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN-RIGHT: -1.8pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;Cuncluindo, poderemos dezir &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;i&gt;Surraga / Çurraque &lt;/i&gt;talbeç andique &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; se &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;trata&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; de l lhugar &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;dua&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; pessona de la &lt;/span&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;tribo&lt;/span&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; de ls Cigurros &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;ou&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;, l &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; parece &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;mais&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; cierto, de la &lt;/span&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;tribo&lt;/span&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; de ls Susarri, &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; serien &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;tribos&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; stures &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;segundo&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; las fuontes &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;mais&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; antigas.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN-RIGHT: -1.8pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;Se esta heipótese &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; pongo faç algun &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;sentido&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;, anton l chamadeiro &lt;i&gt;Surraga / Çurraque&lt;/i&gt; lhiebamos &lt;/span&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;para&lt;/span&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;mui&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; loinge ne l tiempo, al &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;menos&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;até&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; al tiempo de ls &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;romanos&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;ou&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;até&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;mais&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;atrás&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;. &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;Todo&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; esso &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;inda&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;ganha&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;mais&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; amportança se tubirmos an cuonta la mimória oural &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; se cunserbou subre &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;este&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; lhugar, cumo sendo l &lt;/span&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;sítio&lt;/span&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; adonde naciu l lhugar de Custantin. Eiqui &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;chegados&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;, antende-se bien &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;porque&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; rezon l chamadeiro &lt;i&gt;Surraga&lt;/i&gt; ye apersentado cumo refréncia de Custantin. Aquel chamadeiro puode &lt;/span&gt;&lt;st3:hm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;ser&lt;/span&gt;&lt;/st3:hm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; un de ls &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;mais&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; amportantes restros de ls pobos pré-romanos &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; quedórun na &lt;/span&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;toponímia&lt;/span&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; mirandesa, rezon &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;porque&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; puode tener un balor &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;mui&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;grande&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;, yá &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;até&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;agora&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; naide habie &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;falado&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; de nanhun. A nun se haber perdido la mimória desse pobo, esso quier dezir &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; se mantubo tamien la cuntinuidade de l probamiento &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;ou&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; la sue mimória, zde ls tiempos &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;romanos&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;ou&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; pré-romanos.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;Serie antressante &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; l’arqueologie s’amportasse &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;por&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;estes&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;dados&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;, l &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; cuido &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;inda&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; nun acunteciu, talbeç &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;porque&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;inda&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; naide habie screbido subre &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;este&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; chamadeiro&lt;a title="" href="http://www.blogger.com/post-edit.g?blogID=4018169951978651898&amp;amp;postID=1051802954921692251#_ftn5" name="_ftnref5"&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:0;"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"   style="font-family:Georgia;font-size:12;"&gt;[5]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;. Ende talbeç haba cundiçones &lt;/span&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;para&lt;/span&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st3:hdm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;assentar&lt;/span&gt;&lt;/st3:hdm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;melhor&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; i &lt;/span&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;para&lt;/span&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; zambolber las eideias &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-family:Georgia;"&gt; eiqui deixo.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;Amadeu &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Ferreira&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; (2006)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Nota&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Esta &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;nota&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; subre l chamadeiro Surraga / Çurraque, corresponde a la pequeinha &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;parte&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; dun studo, yá eiqui citado a &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;respeito&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; de Infainç &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;[“L Cielo &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;por&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; un Cachico de Tierra. &lt;span style="font-size:0;"&gt;L’antrada de ls frailes de Moreiruola na Tierra de Miranda, an 1211”]&lt;/span&gt;, &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; publiquei na rebista &lt;b&gt;Brigantia&lt;/b&gt;, ne l númaro special dedicado al sou &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;fundador&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; i purmeiro &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;diretor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;, Pe. Belarmino Afonso.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;Por&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; facelidade de lheitura tirórun-se algues las &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;notas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; i referéncias bibliográficas, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt; poderan &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;st3:hm&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;ser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/st3:hm&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt; cunsultadas nessa publicaçon.&lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;br /&gt;&lt;hr align="left" width="33%" size="1"&gt;&lt;br /&gt;&lt;!--[endif]--&gt; &lt;div id="ftn1"&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN-RIGHT: -1.8pt; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;a title="" href="http://www.blogger.com/post-edit.g?blogID=4018169951978651898&amp;amp;postID=1051802954921692251#_ftnref1" name="_ftn1"&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;&lt;span style="font-size:0;"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman';font-size:10;"&gt;[1]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-size:10;"&gt;L chamadeiro aparece nas &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-size:10;"&gt;matrizes&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-size:10;"&gt; cumo &lt;i&gt;Serraque&lt;/i&gt; i &lt;i&gt;Sorraque&lt;/i&gt;. L &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-size:10;"&gt;Abade&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-size:10;"&gt; de Baçal &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-size:10;"&gt;usa&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-size:10;"&gt; la &lt;/span&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-size:10;"&gt;forma&lt;/span&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-size:10;"&gt; &lt;i&gt;Sunague&lt;/i&gt;, anque &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-size:10;"&gt;me&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-size:10;"&gt; pareça &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-size:10;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-size:10;"&gt; haberá sido &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-size:10;"&gt;mal&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"  style="font-size:10;"&gt; anformado (AB, X, 254). &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;div id="ftn2"&gt;&lt;p class="MsoFootnoteText" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;a title="" href="http://www.blogger.com/post-edit.g?blogID=4018169951978651898&amp;amp;postID=1051802954921692251#_ftnref2" name="_ftn2"&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:0;"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman';font-size:10;"&gt;[2]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; Tamien l chamadeiro &lt;i&gt;Bogarro, &lt;/i&gt;&lt;st2:verbetes&gt;que&lt;/st2:verbetes&gt; eisiste an Custantin i Infainç apersenta l &lt;st2:verbetes&gt;sufixo&lt;/st2:verbetes&gt; &lt;st3:dm&gt;basco&lt;/st3:dm&gt; &lt;i&gt;–tarra &lt;/i&gt;&lt;st2:verbetes&gt;ou&lt;/st2:verbetes&gt; &lt;i&gt;–darra &lt;/i&gt;&lt;st2:verbetes&gt;que&lt;/st2:verbetes&gt; a las bezes se reduç a &lt;i&gt;–arra &lt;/i&gt;i andica ourige.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;div id="ftn3"&gt;&lt;p class="MsoFootnoteText" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;a title="" href="http://www.blogger.com/post-edit.g?blogID=4018169951978651898&amp;amp;postID=1051802954921692251#_ftnref3" name="_ftn3"&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:0;"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman';font-size:10;"&gt;[3]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; «...sufijo galo-céltico &lt;i&gt;–&lt;/i&gt;&lt;st1:sinonimos&gt;&lt;i&gt;aco&lt;/i&gt;&lt;/st1:sinonimos&gt; &lt;st2:verbetes&gt;que&lt;/st2:verbetes&gt; se empleó en competencia con el &lt;st2:verbetes&gt;latino&lt;/st2:verbetes&gt; &lt;i&gt;–&lt;/i&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;i&gt;anus&lt;/i&gt;&lt;/st2:verbetes&gt; &lt;st3:dm&gt;para&lt;/st3:dm&gt; &lt;st3:hm&gt;designar&lt;/st3:hm&gt; &lt;st2:verbetes&gt;propriedades&lt;/st2:verbetes&gt; &lt;st2:verbetes&gt;rurales&lt;/st2:verbetes&gt;, formando &lt;st2:verbetes&gt;adjetivos&lt;/st2:verbetes&gt; posesivos &lt;st2:verbetes&gt;sobre&lt;/st2:verbetes&gt; los nombres de los proprietarios, bajo la dominación &lt;st2:verbetes&gt;romana&lt;/st2:verbetes&gt;...». Antre &lt;st2:verbetes&gt;outros&lt;/st2:verbetes&gt; dá l eisemplo de &lt;i&gt;Vidago&lt;/i&gt;, an Pertual, i &lt;i&gt;Vidiago&lt;/i&gt; an Oubiéu, &lt;st2:verbetes&gt;que&lt;/st2:verbetes&gt; poderien haber benido de &lt;i&gt;Vidiacum&lt;/i&gt;, dissimilado de &lt;i&gt;Vibiacum&lt;/i&gt;, salido de l &lt;st2:verbetes&gt;nome&lt;/st2:verbetes&gt; &lt;i&gt;Vibius&lt;/i&gt;.&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;An lajas de &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;sepulturas&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; de ls seclos I-&lt;/span&gt;&lt;st4:stockticker&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;III&lt;/span&gt;&lt;/st4:stockticker&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; aparécen-mos &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;bários&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;nomes&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; de pessonas &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; acában ne l &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;sufixo&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; –&lt;i&gt;acus / icus&lt;/i&gt;: Orniacus, Avolvigos, Visáligos, Cabruagénicos, Asturica (Cumben de ls Zoelas de 152, &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;feito&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; an Asturica, in GARCÍA MARTINEZ, 1999, 31). Cumo ye &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;sabido&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;, la tierra de Miranda ye ancluida na tierra de ls Zoelas.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;div id="ftn4"&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;a title="" href="http://www.blogger.com/post-edit.g?blogID=4018169951978651898&amp;amp;postID=1051802954921692251#_ftnref4" name="_ftn4"&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;&lt;span style="font-size:0;"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman';font-size:10;"&gt;[4]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; Cuido &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; eiqui nien percisamos de &lt;/span&gt;&lt;st3:hdm&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;falar&lt;/span&gt;&lt;/st3:hdm&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; an rotacismo s &gt; r, &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;mui&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; quemun an tiempos pré-romanos an ciertas regiones.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;div id="ftn5"&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;a title="" href="http://www.blogger.com/post-edit.g?blogID=4018169951978651898&amp;amp;postID=1051802954921692251#_ftnref5" name="_ftn5"&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;&lt;span style="font-size:0;"&gt;&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;&lt;span class="MsoFootnoteReference"&gt;&lt;span style="font-family:'Times New Roman';font-size:10;"&gt;[5]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;!--[endif]--&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; An lhionés (Valle &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;Gordo&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;) hai la palabra &lt;i&gt;surraco&lt;/i&gt;: palo lhargo &lt;/span&gt;&lt;st3:dm&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;para&lt;/span&gt;&lt;/st3:dm&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st3:hdm&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;sacar&lt;/span&gt;&lt;/st3:hdm&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; las truitas de ls &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;buracos&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; nun riu. &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;Inda&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; hoije an mirandés hai la palabra &lt;i&gt;çurriago&lt;/i&gt;, &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; ye un palo &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;delgado&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;, ua berdasca. &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;Mas&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; cuido &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; essas palabras &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;nada&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; ténen &lt;/span&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;que&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;st1:sinonimos&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt;ber&lt;/span&gt;&lt;/st1:sinonimos&gt;&lt;span style="font-size:10;"&gt; cul nuosso chamadeiro.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoFootnoteText"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-1051802954921692251?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/1051802954921692251'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/1051802954921692251'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2007/09/surraga-urraque.html' title='Surraga / Çurraque'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-7437611099257386356</id><published>2007-09-15T23:39:00.000+01:00</published><updated>2007-10-19T19:57:48.999+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Urrós'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='studo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Ruolos'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Mogadouro'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Urros'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Moncorvo'/><title type='text'>Ruolos / Urrós / Urros</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:180%;"&gt;*&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="TEXT-ALIGN: center"&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_c1gC0lSKgxg/Ruxfcof_LOI/AAAAAAAAAAM/UMhwk2zxhrw/s1600-h/Bodega.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5110564622671228130" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: pointer; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_c1gC0lSKgxg/Ruxfcof_LOI/AAAAAAAAAAM/UMhwk2zxhrw/s400/Bodega.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;Bodega de Ruolos / Urrós&lt;br /&gt;[retrato de António Maria Marcos]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;?xml:namespace prefix = st1 /&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;?xml:namespace prefix = o /&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;Formas&lt;/st1:verbetes&gt; de l chamadeiro: &lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Ruolos&lt;/span&gt; (mirandés); &lt;st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;Urros&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt; i &lt;i&gt;Urrós &lt;/i&gt;(pertués, sendo l segundo un deminutibo de l purmeiro)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;L chamadeiro &lt;st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;Urros&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;, tierra de l cunceilho de Muncorbo, ben de l lhatin &lt;i&gt;horreum&lt;/i&gt;, &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; quier dezir &lt;st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;celeiro&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;. Ye palabra, i oubejto, inda &lt;st1:verbetes&gt;mui&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;ousada&lt;/st1:verbetes&gt; na Galízia (&lt;i&gt;horreo&lt;/i&gt;) i Stúrias (&lt;i&gt;orru&lt;/i&gt;).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Formas mais antigas, que conheço, deste chamadeiro an decumientos pertueses:&lt;st1:verbetes&gt;&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Orrus&lt;/span&gt; (1162); &lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Orrio, Orrios, Urrios&lt;/span&gt; (1182); &lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Urrus&lt;/span&gt; (1236). Cumo se puode ber, nesta redadeira era l chamadeiro staba fixado cumo ye hoije.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;o:p&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;L chamadeiro &lt;i&gt;Ruolos&lt;/i&gt;, an mirandés, &lt;st1:verbetes&gt;ou&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;i&gt;Urrós&lt;/i&gt;, an pertués, ye ua aldé de l cunceilho de Mogadouro, ye ua palabra formada de l lhatin &lt;i&gt;horreum &lt;/i&gt;&lt;st1:verbetes&gt;mais&lt;/st1:verbetes&gt; l &lt;st1:verbetes&gt;sufixo&lt;/st1:verbetes&gt; deminutibo &lt;i&gt;–olus&lt;/i&gt; (&lt;i&gt;horreo+olus&lt;/i&gt;) &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; quier dezir pequeinho &lt;st1:verbetes&gt;celeiro&lt;/st1:verbetes&gt;. Esso quier dezir &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; l’aldé de Mogadouro Ruolos / Urrós &lt;st1:verbetes&gt;era&lt;/st1:verbetes&gt; un &lt;?xml:namespace prefix = st2 /&gt;&lt;st2:dm&gt;lhugar &lt;/st2:dm&gt;de pequeinhos &lt;st1:verbetes&gt;sítios&lt;/st1:verbetes&gt; adonde se guardában las &lt;st1:verbetes&gt;colheitas&lt;/st1:verbetes&gt;, an special l bino i la granadura. Esso amostra que las pessonas serien tan probes que nien tenerien necidade de un Orrio para guardar l que colhien, mas le bundaba algo mui pequeinho.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;Sabemos que de l outro lhado, na tierra de Sayago, hai un lhugar chamado &lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Roelos&lt;/span&gt;, an que l nome tenerá la mesma ourige eitimológica. Ye possible que haba algue relaçon antre ls dous chamadeiros, mas deixamos esse tratamento pa l studo de ls chamadeiros mielgos, quier dezir, chamadeiros cul mesmo nome que puoden tener algue relaçon antre eilhes.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;Nas anqueriçones de D. Fonso &lt;?xml:namespace prefix = st4 /&gt;&lt;st4:stockticker&gt;III&lt;/st4:stockticker&gt; (1258) aparece la &lt;st2:dm&gt;forma&lt;/st2:dm&gt; &lt;i&gt;Urrolus&lt;/i&gt;, amostrando bien &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; nessa &lt;st1:verbetes&gt;altura&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;inda&lt;/st1:verbetes&gt; nun habie &lt;st1:verbetes&gt;caído&lt;/st1:verbetes&gt; l &lt;i&gt;-l-&lt;/i&gt; antrebocálico, a andicar de &lt;st1:verbetes&gt;modo&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;bastante&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st2:dm&gt;seguro&lt;/st2:dm&gt; &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; nessa &lt;st1:verbetes&gt;altura&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;inda&lt;/st1:verbetes&gt; se falaba mirandés nessa aldé, yá &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;inda&lt;/st1:verbetes&gt; se ousaba la &lt;st2:dm&gt;forma&lt;/st2:dm&gt; lhionesa / mirandesa ne l &lt;st1:verbetes&gt;nome&lt;/st1:verbetes&gt; de l’aldé. Ne l numeramiento de 1527 yá aparece cula &lt;st2:dm&gt;forma&lt;/st2:dm&gt; &lt;i&gt;Hurroos&lt;/i&gt;, andicando &lt;st2:dm&gt;caída&lt;/st2:dm&gt; de &lt;i&gt;-l-&lt;/i&gt; antrebocálico. Un &lt;st1:verbetes&gt;outro&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;dado&lt;/st1:verbetes&gt; a andicar &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; nessa tierra se falou mirandés &lt;st1:verbetes&gt;até&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;bastante&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;tarde&lt;/st1:verbetes&gt;, ye &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; ls morades de &lt;i&gt;Ruolos / Urrós&lt;/i&gt; &lt;st1:verbetes&gt;inda&lt;/st1:verbetes&gt; hoije &lt;st1:verbetes&gt;são&lt;/st1:verbetes&gt; coincidos cumo &lt;i&gt;roleses&lt;/i&gt;, nun &lt;st1:verbetes&gt;solo&lt;/st1:verbetes&gt; puls &lt;st1:verbetes&gt;habitantes&lt;/st1:verbetes&gt; de alhá cumo puls de las tierras alredror, &lt;st1:verbetes&gt;mesmo&lt;/st1:verbetes&gt; aqueilhas adonde yá &lt;st1:verbetes&gt;solo&lt;/st1:verbetes&gt; se &lt;st1:verbetes&gt;fala&lt;/st1:verbetes&gt; pertués.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;Cumo puode ber-se, la forma mirandesa, cumo an muitos outros causos, ajuda a achar la eitimologie de la palabra, yá que stá mais acerca de la raiç lhatina. Mas hai ua segunda cunclusion mui amportante a sacar: l nome que le dan als moradores dun cierto pobo, ye muita beç eissencial para çcubrir la eitimologia de l nome, pus amostra tener ua persisténcia muito mais fuorte que ls chamadeiros que son nomes de aldé. Hai que dezir que aqueilhes nomes de ls moradores nun stan sujeitos a la pression de l a scrita pertuesa i de la fonética pertuesa, cumo acuntece culs chamadeiros son nomes de tierras, que stan sujeitos a ua grande pression por rezones políticas i, subretodo, admenistratibas. Esta ye ua regra de ouro de l studo de la toponímia i ua de las poucas an que antressa debedir toponímia maior i menor, mas esse ye assunto para outra altura. Yá bimos essa mesma regra aplicada al nome &lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;rifanheiros&lt;/span&gt;, pa ls moradores de &lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Infainç&lt;/span&gt;; mais tarde hemos de tornar a bé-la, i cun muito mais amportança, aplicada al chamadeiro &lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Tó&lt;/span&gt;, aldé de l cunceilho de Mogadouro, an que ls sous moradores son coincidos cumo &lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;toleses &lt;/span&gt;i haberá que partir deiqui pa la eitimologie de l nome de l'aldé.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Stan &lt;st1:verbetes&gt;por&lt;/st1:verbetes&gt; studar ls chamadeiros [&lt;st2:dm&gt;toponímia&lt;/st2:dm&gt; &lt;st1:verbetes&gt;dita&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;menor&lt;/st1:verbetes&gt;] de &lt;i&gt;Ruolos / Urrós&lt;/i&gt;, &lt;st1:verbetes&gt;mas&lt;/st1:verbetes&gt; cuido &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; ye un de ls &lt;st1:verbetes&gt;sítios&lt;/st1:verbetes&gt; an &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; ls chamadeiros &lt;st1:verbetes&gt;mais&lt;/st1:verbetes&gt; aperséntan anfluença mirandesa, a &lt;?xml:namespace prefix = st3 /&gt;&lt;st3:infinitivo&gt;amostrar&lt;/st3:infinitivo&gt; &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; essa fui la &lt;st1:verbetes&gt;fala&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; ende eisistiu &lt;st1:verbetes&gt;até&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;mui&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;tarde&lt;/st1:verbetes&gt;. &lt;st1:verbetes&gt;Esse&lt;/st1:verbetes&gt; ye un studo &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; stá &lt;st1:verbetes&gt;por&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st2:hm&gt;fazer&lt;/st2:hm&gt; i hai &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st2:hm&gt;recorrer&lt;/st2:hm&gt; a outras fuontes sien &lt;st2:hm&gt;ser&lt;/st2:hm&gt; la &lt;st2:dm&gt;toponímia&lt;/st2:dm&gt;. &lt;st1:verbetes&gt;Pinho&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;Leal&lt;/st1:verbetes&gt;, ne l &lt;i&gt;Portugal &lt;/i&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;Antigo&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;i&gt; e &lt;/i&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;Moderno&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;i&gt; &lt;/i&gt;(1873-1890), diç l &lt;st1:verbetes&gt;seguinte&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; puode &lt;st2:hm&gt;ser&lt;/st2:hm&gt; antendido cumo referindo-se a la lhéngua mirandesa “&lt;u&gt;A &lt;/u&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;u&gt;gente&lt;/u&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;u&gt; d’esta freguezia&lt;/u&gt;, pella &lt;st1:verbetes&gt;sua&lt;/st1:verbetes&gt; vezinhança &lt;st1:verbetes&gt;com&lt;/st1:verbetes&gt; a Galiza, &lt;u&gt;falla &lt;/u&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;u&gt;mais&lt;/u&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;u&gt; gallego &lt;/u&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;u&gt;que&lt;/u&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;u&gt; portuguez&lt;/u&gt;. &lt;st1:verbetes&gt;Mas&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;nem&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;por&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;isso&lt;/st1:verbetes&gt; detesta &lt;st1:verbetes&gt;menos&lt;/st1:verbetes&gt; os gallegos, do &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; os &lt;st1:verbetes&gt;mais&lt;/st1:verbetes&gt; arraianos portuguezes”. Bei-se bien &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;Pinho&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;Leal&lt;/st1:verbetes&gt; stá &lt;st1:verbetes&gt;mal&lt;/st1:verbetes&gt; anformado &lt;st1:verbetes&gt;quanto&lt;/st1:verbetes&gt; als bezinos de ls &lt;i&gt;roleses&lt;/i&gt;, &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; son ls saiagueses [de Sayago, &lt;st2:dm&gt;zona&lt;/st2:dm&gt; lhionesa] i &lt;st1:verbetes&gt;nó&lt;/st1:verbetes&gt; ls galhegos i nun sei de adonde le ben l’eideia de &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; nun gústan de las pessonas de l &lt;st1:verbetes&gt;outro&lt;/st1:verbetes&gt; lhado de la &lt;st1:verbetes&gt;raia&lt;/st1:verbetes&gt;, &lt;st1:verbetes&gt;pus&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;nada&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;era&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;mais&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;falso&lt;/st1:verbetes&gt;. La berdade ye &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; el diç &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; esta giente ten ua &lt;st1:verbetes&gt;fala&lt;/st1:verbetes&gt; defrente de l pertués i cuido &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; essa &lt;st1:verbetes&gt;fala&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;solo&lt;/st1:verbetes&gt; puode &lt;st2:hm&gt;ser&lt;/st2:hm&gt; l mirandés. &lt;st1:verbetes&gt;Portanto&lt;/st1:verbetes&gt;, andiretamente, podemos tener ende un teçtemunho de &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;por&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;meios&lt;/st1:verbetes&gt; de seclo XIX &lt;st1:verbetes&gt;inda&lt;/st1:verbetes&gt; eiqui haberie &lt;st1:verbetes&gt;muita&lt;/st1:verbetes&gt; giente &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; falaba mirandés, a la &lt;st2:dm&gt;moda&lt;/st2:dm&gt; de l mirandés de l &lt;st2:dm&gt;Sul&lt;/st2:dm&gt; &lt;st1:verbetes&gt;ou&lt;/st1:verbetes&gt; sendinés.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Ls moradores de &lt;i&gt;Ruolos / Urrós&lt;/i&gt; tamien son coincidos &lt;st1:verbetes&gt;por&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;i&gt;malteses&lt;/i&gt; &lt;st1:verbetes&gt;pus&lt;/st1:verbetes&gt; esta aldé pertenciu a la Orde de ls Spitalários, apuis &lt;st1:verbetes&gt;chamada&lt;/st1:verbetes&gt; Orde de &lt;st1:verbetes&gt;Malta&lt;/st1:verbetes&gt;, stando dependiente de la &lt;st1:verbetes&gt;comenda&lt;/st1:verbetes&gt; de Algoso.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;Quanto&lt;/st1:verbetes&gt; a la dataçon deste chamadeiro, sou de oupenion &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; puode tratar-se dun &lt;u&gt;chamadeiro bisigótico&lt;/u&gt;, benindo possiblemente de ls seclos VI-VIII. Nun bou eiqui a zambolber esta eideia, &lt;st1:verbetes&gt;mas&lt;/st1:verbetes&gt; deixo &lt;st1:verbetes&gt;solo&lt;/st1:verbetes&gt; ua citaçon de l storiador Luis A. García &lt;st2:dm&gt;Moreno&lt;/st2:dm&gt;, specialista nesse &lt;st2:dm&gt;período&lt;/st2:dm&gt; de la stória i &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; diç assi: ne l &lt;st2:dm&gt;período&lt;/st2:dm&gt; bisigótico “En lo &lt;st1:verbetes&gt;tocante&lt;/st1:verbetes&gt; a los &lt;st1:verbetes&gt;métodos&lt;/st1:verbetes&gt; de conservación de los productos agrarios, &lt;u&gt;las fuentes &lt;/u&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;u&gt;nos&lt;/u&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;u&gt; hablan de la existencia de &lt;i&gt;horrea &lt;/i&gt;&lt;/u&gt;&lt;st2:dm&gt;&lt;u&gt;para&lt;/u&gt;&lt;/st2:dm&gt;&lt;u&gt; la consevación del grano&lt;/u&gt;. Estos estaban construidos en madera, pero también en algunos &lt;st1:verbetes&gt;casos&lt;/st1:verbetes&gt; en piedra.” [&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;História&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;i&gt; de la Hispaña &lt;/i&gt;&lt;st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;Visigoda&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;, 1998, ed. Catedra, p. 216]. &lt;st1:verbetes&gt;Claro&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; hai &lt;st1:verbetes&gt;outros&lt;/st1:verbetes&gt; argumientos &lt;st2:dm&gt;para&lt;/st2:dm&gt; &lt;st3:infinitivo&gt;datar&lt;/st3:infinitivo&gt; l chamadeiro dessa &lt;st1:verbetes&gt;era&lt;/st1:verbetes&gt;, &lt;st1:verbetes&gt;mas&lt;/st1:verbetes&gt; nun bou eiqui a zambolbé-los.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st2:dm&gt;Para&lt;/st2:dm&gt; &lt;st2:hm&gt;acabar&lt;/st2:hm&gt; hai &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; dezir &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;inda&lt;/st1:verbetes&gt; hoije &lt;i&gt;Ruolos / Urrós&lt;/i&gt; &lt;st1:verbetes&gt;guarda&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;muitos&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;sítios&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st2:dm&gt;para&lt;/st2:dm&gt; &lt;st2:hdm&gt;guardar&lt;/st2:hdm&gt; las &lt;st1:verbetes&gt;colheitas&lt;/st1:verbetes&gt;, &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; le cháman &lt;st1:verbetes&gt;&lt;i&gt;bodegas&lt;/i&gt;&lt;/st1:verbetes&gt;, anque téngan benido a &lt;st2:hm&gt;quedar&lt;/st2:hm&gt; abandonadas i çpreziadas. &lt;st1:verbetes&gt;Mas&lt;/st1:verbetes&gt; fúrun &lt;st1:verbetes&gt;ousados&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;até&lt;/st1:verbetes&gt; hai &lt;st1:verbetes&gt;mui&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;pouco&lt;/st1:verbetes&gt; tiempo. Hoije cháman-le &lt;st1:verbetes&gt;bodegas&lt;/st1:verbetes&gt;, &lt;st1:verbetes&gt;mas&lt;/st1:verbetes&gt; tiempo houbo an &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; se chamában &lt;i&gt;orreolos &lt;/i&gt;&lt;st1:verbetes&gt;ou&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;i&gt;urreolos. &lt;/i&gt;&lt;st1:verbetes&gt;Porque&lt;/st1:verbetes&gt; se haberá perdido l &lt;st1:verbetes&gt;nome&lt;/st1:verbetes&gt;? Nuobos poboadores, cun anfluença de l &lt;st1:verbetes&gt;nome&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;mais&lt;/st1:verbetes&gt; se ousaba de l lhado de alhá, la &lt;st1:verbetes&gt;bodega&lt;/st1:verbetes&gt;? Ye &lt;st1:verbetes&gt;algo&lt;/st1:verbetes&gt; subre &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;inda&lt;/st1:verbetes&gt; faç &lt;st1:verbetes&gt;falta&lt;/st1:verbetes&gt; ambestigar &lt;st1:verbetes&gt;mais&lt;/st1:verbetes&gt;.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st2:dm&gt;Para&lt;/st2:dm&gt; eisemplo deixo eiqui un &lt;st1:verbetes&gt;retrato&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;dua&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;bodega&lt;/st1:verbetes&gt; de Ruolos / Urrós, &lt;st1:verbetes&gt;tal&lt;/st1:verbetes&gt; cumo se &lt;st2:dm&gt;acha&lt;/st2:dm&gt; &lt;st1:verbetes&gt;atualmente&lt;/st1:verbetes&gt;. Saquei &lt;st1:verbetes&gt;esse&lt;/st1:verbetes&gt; &lt;st1:verbetes&gt;retrato&lt;/st1:verbetes&gt; de l &lt;st2:dm&gt;sítio&lt;/st2:dm&gt; de la aldé, &lt;st1:verbetes&gt;que&lt;/st1:verbetes&gt; puode ser besitado an &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.bragancanet.pt/mogadouro/urros/"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;http://www.bragancanet.pt/mogadouro/urros/&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;. Ende se scribe l seguinte cumo legenda de l retrato de la bodega: «gruta cavada na rocha servindo de adega para conservação do vinho durante os meses de verão. Na aldeia de Urrós, no lugar denominado Fonte Nova encontram-se várias destas grutas ao abandono. Noutros tempos eram locais de convívio onde se comiam boas merendas acompanhadas do melhor vinho». Mas ye seguro dezir-se que ua bodega nun serbie solo para guardar bino, mas para cunserbar toda la culidade de granadura i fruitos secos.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st1:verbetes&gt;15 de Setembre&lt;/st1:verbetes&gt; de 2007&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Amadeu &lt;st1:verbetes&gt;Ferreira&lt;/st1:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-7437611099257386356?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/7437611099257386356'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/7437611099257386356'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2007/09/ruolos-urrs-urros.html' title='Ruolos / Urrós / Urros'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_c1gC0lSKgxg/Ruxfcof_LOI/AAAAAAAAAAM/UMhwk2zxhrw/s72-c/Bodega.jpg' height='72' width='72'/></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-5080324391716161385</id><published>2007-09-14T11:57:00.000+01:00</published><updated>2007-10-19T19:58:49.023+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Infainç'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='studo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><title type='text'>Infainç [1]</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;L chamadeiro &lt;em&gt;Infainç&lt;/em&gt; – aldé de l cunceilho de Miranda de l Douro, çtrito de Bergáncia - fui studado por José Leite de Vasconcellos, que saca la seguinte cunclusion: «A melhor base para o estudo do etymo da palavra é a moderna fórma &lt;em&gt;Eifanhez&lt;/em&gt;; todavia nada posso dizer sobre elle.» (VASCONCELLOS, 1900-I, 86). Anque nada haba abançado, hai algues andicaçones dadas por este outor que son amportantes, subretodo quanto a las bárias formas que la palabra ten apersentado. Tamien Joseph-Maria Piel studou este chamadeiro i abaixo apersentamos la sue splicaçon.&lt;br /&gt;Quanto a la forma mirandesa, diç J. Leite de Vasconcellos que tanto ye &lt;em&gt;Infanheç&lt;/em&gt; cumo &lt;em&gt;Eifanheç&lt;/em&gt;. Moisés Pires, nacido ne l lhugar, acrecenta que tamien son ousadas las seguintes formas, an mirandés: &lt;em&gt;Ifainç, Ifanheç, Eifainç, Einfainç, Einfanheç, Infainç, Infanheç, Anfainç, Anfanheç&lt;/em&gt;, (PIRES, 2004). Este mesmo outor aforma-mos tamien que las pessonas de la tierra son coincidas cumo &lt;em&gt;Rifanheiros&lt;/em&gt;, adonde se manten la palhatalizaçon. You mesmo yá tengo oubido a pessonas, que nun son dessa tierra, las formas &lt;em&gt;Faneç&lt;/em&gt; i &lt;em&gt;Fanheç&lt;/em&gt;, an spressones cumo, &lt;em&gt;onte stube an Faneç&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;Diç J. Leite de Vasconcellos que las formas mais ousadas, an pertués, éran (na fin de l seclo XIX) &lt;em&gt;Ifaneç, Infanes&lt;/em&gt; i, mais antigamente, &lt;em&gt;Ifanez&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;De todas las formas diç Moisés Pires que la mais ousada ye &lt;em&gt;Infainç&lt;/em&gt; i fui esta la cunsagrada pula COLM (Convenção Ortográfica da Língua Mirandesa). Nun deixa de ser antressante registrar que haba sido cunsagrada ua forma que, quanto al eissencial, nun ye mirandesa: nun guardou la palhatalizaçon que, yá lo dezira J. Leite de Vasconcellos, era la mais mirandesa; usa ua palabra ampeçada por &lt;em&gt;in-&lt;/em&gt; átono, l que nun quadra culas regras de la fonética mirandesa que, nesses casos, ye siempre &lt;em&gt;an-.&lt;/em&gt; [Nota agora acrecentada al studo publicado na &lt;em&gt;Brigantia&lt;/em&gt;: a nun ser que essa forma i &lt;em&gt;Infainç&lt;/em&gt; puoda ser splicada porque la purmeira sílaba haberá sido tomada cumo tónica, o que será defícele yá que essa lheitura nun se mantubo]&lt;br /&gt;Ne ls decumientos que cunsultei aparécen-mos las seguintes formas: &lt;em&gt;Ifaneis&lt;/em&gt; (1211); &lt;em&gt;Fanez&lt;/em&gt; (1220), &lt;em&gt;Fanex&lt;/em&gt; (1220); &lt;em&gt;Yfanez&lt;/em&gt; (1232); &lt;em&gt;Fanez&lt;/em&gt; (1232); &lt;em&gt;Ifanez&lt;/em&gt; (1246); &lt;em&gt;Yfanez&lt;/em&gt; (1257); &lt;em&gt;Ifanes &lt;/em&gt;(1258); &lt;em&gt;Yffanes&lt;/em&gt; (1298); &lt;em&gt;Iffanes&lt;/em&gt; (1310 i 1311); &lt;em&gt;Yfanes&lt;/em&gt; (1311); &lt;em&gt;Yffanes&lt;/em&gt; (1311); &lt;em&gt;Ifanez&lt;/em&gt; (1528); &lt;em&gt;Iffanez&lt;/em&gt; (1532); &lt;em&gt;Infanes &lt;/em&gt;(1538).&lt;br /&gt;De las bárias formas decumentadas hai que sacar las seguintes cunclusiones: todas acában an –&lt;em&gt;ez (es),&lt;/em&gt; l que ampon l’eideia de se tratar dun patronímico, quier dezir, chamadeiro que ben dun nome de pessona; ne ls quatro decumientos mais antigos solo an un l nome aparece cun &lt;em&gt;i-&lt;/em&gt; ne l ampeço, yá que la forma cun &lt;em&gt;y-&lt;/em&gt; ne l ampeço tamien aparece an decumiento que ten la forma sien el, nun sendo stranho cuncluir que la forma &lt;em&gt;Fanez&lt;/em&gt; era la mais ousada pus ye la que aparece siempre an decumientos feitos na region, adonde l nome era melhor coincido; l ampeço por &lt;em&gt;in-&lt;/em&gt; solo aparece yá ne l seclo XVI. Cuido que se trata de andicaçones eissenciales para studar l chamadeiro. Hai inda que aceitar la cunclusion de José Leite de Vasconcelos (1900-I, 86) de que la melhor forma para studar la palabra ye aqueilha que aparece cun palhatalizaçon: ye essa la forma que aparece siempre an mirandés ne l tiempo an que el faç l sou studo; ye tamien assi que aparece ne l nome que le dan a las pessonas que bíben nesse lhugar, &lt;em&gt;Rifanheiros&lt;/em&gt;. Hai, assi, que cuncluir que la palhatalizaçon fui perdendo fuorça antre l seclo XIX, quando Vasconcelos la studa, i ls nuossos dies. I digo perder fuorça, porque eilha inda se manten cunsante anforma Moisés Pires (2004). Acrecento que, segundo Machado (20033), solo mos aparece este chamadeiro cun este nome an Pertual, anque este outor nada mais faga do que trascribir a José Leite de Vasconcelos i a Joseph-Maria Piel.&lt;br /&gt;Antes de mais, cuido que ye de seguir la splicaçon patronímica dada por Joseph-Maria Piel, que eiqui deixo tal i qual cumo ye citado por Machado (2003): «Piel admite origem germânica &lt;em&gt;-fan-ici&lt;/em&gt; de &lt;em&gt;*-fanus&lt;/em&gt;, gót. &lt;em&gt;fana-,&lt;/em&gt; encontrando dificuldades na identificação do elemento &lt;em&gt;i-.&lt;/em&gt; A consevação do&lt;em&gt; -n-&lt;/em&gt; intervocálico resulta, segundo o mesmo autor, de que aquela área linguisticamente sempre pertenceu e pertence à região leonesa (O Instituto, vol. 56, p. 699 e 58, p. 167)». Ramón Menéndez Pidal apersenta-mos ls chamadeiros &lt;em&gt;Fano&lt;/em&gt; an Biçcaia i an Stúrias (MENÉNDEZ PIDAL, 1926, 223), i ls nomes &lt;em&gt;Alvar Fañez&lt;/em&gt;, que yá aparece ne l Cantar de Mio Cid, de l anho 1140 i &lt;em&gt;Fanniz&lt;/em&gt;, de l anho 978 (MENÉNDEZ PIDAL, 1926, 51). Podemos dezir que al nome &lt;em&gt;Fano&lt;/em&gt; ou &lt;em&gt;Faño&lt;/em&gt; se acrecentou l sufixo &lt;em&gt;–ici&lt;/em&gt;, que andica perténcia (vila de Fano), cumo diç Joseph-Maria Piel i se bei ne l nome arriba citado &lt;em&gt;Fanniz&lt;/em&gt;; ou &lt;em&gt;–ez&lt;/em&gt; que, an giral, ye l modo de ls germánicos andicáren la filiaçon (cumo an Anriquez, filho de Anrique; Martinez, filho de Martim), an que &lt;em&gt;Fanez&lt;/em&gt; ou &lt;em&gt;Fañez &lt;/em&gt;será filho de &lt;em&gt;Fano&lt;/em&gt; ou &lt;em&gt;Faño&lt;/em&gt;. Puls nomes que eiqui apersentamos, bemos que tanto podie aparecer sin palhatalizaçon (&lt;em&gt;Fano&lt;/em&gt;) cumo cun palhatalizaçon (&lt;em&gt;Faño ou Fanno&lt;/em&gt;). Tamien an Sturias se manten l chamadeiro &lt;em&gt;Fanes&lt;/em&gt;, que ye antendido cumo antropónimo (GARCÍA ARIAS, 2000, 159 i 427).&lt;br /&gt;Falta splicar l prefixo d’ampeço de la palabra, que aparece culas formas &lt;em&gt;ei / an&lt;/em&gt; ou &lt;em&gt;i / in&lt;/em&gt;, cunsante la palabra steia an mirandés ou an pertués i lhatin. Cuido que stamos delantre de algo que quedou de la perposiçon de ou in, ousadas nas frases an que aparece la palabra: &lt;em&gt;de / d yFañez&lt;/em&gt; ou de &lt;em&gt;in (villa dy) Fañez&lt;/em&gt;. Zde mui cedo essas perposiçones se haberan ajuntado a la palabra, anque muita beç la palabra apareça sien essas perposições cumo arriba se deixou dezido. La mudança de &lt;em&gt;i-&lt;/em&gt; para &lt;em&gt;–ei&lt;/em&gt; ou de &lt;em&gt;in-&lt;/em&gt; para &lt;em&gt;an-&lt;/em&gt; ou &lt;em&gt;ein-&lt;/em&gt; ten a ber culas regras de la lhéngua mirandesa.&lt;br /&gt;Podemos, assi, cuncluir que l chamadeiro &lt;em&gt;Infainç &lt;/em&gt;ben de l nome godo &lt;em&gt;Fanus &lt;/em&gt;ou &lt;em&gt;Fannus&lt;/em&gt;, que haberá sido l sou fundador ou possuidor. Esse nome tanto se poderá haber formado apuis la chamada «recunquista», cumo benir yá de l tiempo an que ls godos eiqui assentórun, antre ls seclos V-VII. Esta segunda heipótese parece-me la mais cierta i puode ser cunfirmada cun outros possibles topónimos godos i de ourige árabe que eisísten nesse lhugar. Cuido que ua cunclusion mais assente quanto a la era de l chamadeiro quier mais studos subre la toponímia de la tierra de Miranda. An qualquiera caso stamos delantre dun chamadeiro mui antigo an que la mantenéncia amostra la cuntinidade de pobamiento, i que yá tenerie giente hai un par de anhos quando D. Çáncio I le dou esse lhugar al Mosteiro de Moreiruola.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;Amadeu Ferreira (2006)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="FONT-WEIGHT: bold"&gt;Nota&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;em&gt;Esta nota subre l chamadeiro Infainç, corresponde a la pequeinha parte dun studo&lt;/em&gt; [“L Cielo por un Cachico de Tierra. L’antrada de ls frailes de Moreiruola na Tierra de Miranda, an 1211”], &lt;em&gt;que publiquei na rebista Brigantia, ne l númaro special dedicado al sou fundador i purmeiro diretor, Pe. Belarmino Afonso.&lt;br /&gt;Por facelidade de lheitura tirei-le todas las notas i ua parte de las referéncias bibliográficas, que poderan ser cunsultadas nessa publicaçon&lt;/em&gt;. &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-5080324391716161385?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/5080324391716161385'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/5080324391716161385'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2007/09/infain-1.html' title='Infainç [1]'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-788720787643006068</id><published>2007-09-13T19:13:00.000+01:00</published><updated>2007-09-20T19:41:06.036+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Prado Gaton'/><title type='text'>Prado Gaton [1] – Lista de chamadeiros</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;Prado Gaton ye ua aldé de l cunceilho de Miranda de l Douro, de la fraguesie de Palaçuolo, i adonde se fala la lhéngua mirandesa. Por esta rezon, ls sous chamadeiros se formórun nesta lhéngua i ye neilha que faç sentido que séian apersentados i studados.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La lista que se apersenta fui por mi arrecolhida de defrentes pessonas, mas quaije anteiramente de ls naturales dessa aldé José Alberto Galvão (1952) i Manuel Marques (25.03.1946). La lista yá ye mui próssima de la final, mas al modo que se fur cumpletando ponerá-se la era de las atualizaçones i ls anformantes, se fúren defrentes.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La apersentaçon ye feita cunsante la orde de l abc, cuntando todas las palabras de cada chamadeiro.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alba (Ourrieta d’)&lt;br /&gt;Albarda&lt;br /&gt;Albarinos&lt;br /&gt;Antre las Malhadas&lt;br /&gt;Bacas (Ourrieta de las)&lt;br /&gt;Baixo (Peredo de)&lt;br /&gt;Bal de Miras&lt;br /&gt;Bal Pereiro&lt;br /&gt;Balhe Bui&lt;br /&gt;Baqueira (La)&lt;br /&gt;Bardo&lt;br /&gt;Barranca (Fuonte)&lt;br /&gt;Barrancos&lt;br /&gt;Barruoco&lt;br /&gt;Berdugal/Berdegal&lt;br /&gt;Bibal&lt;br /&gt;Bielha (Cabada)&lt;br /&gt;Bielhas (Malhadas)&lt;br /&gt;Bielhas (Suortes)&lt;br /&gt;Borriças&lt;br /&gt;Bui (Balhe)&lt;br /&gt;Cabada Bielha&lt;br /&gt;Cabalheiro&lt;br /&gt;Cabeça Gorda&lt;br /&gt;Cabecicos&lt;br /&gt;Cabeço de l Perro&lt;br /&gt;Cabeço de la Mina&lt;br /&gt;Cabeço de Santa Bárbela&lt;br /&gt;Cagalhos&lt;br /&gt;Calbeiro&lt;br /&gt;Calçadas&lt;br /&gt;Calçadas (Camino de las)&lt;br /&gt;Camino de las Calçadas&lt;br /&gt;Camino de Sendin&lt;br /&gt;Campos&lt;br /&gt;Cántaras&lt;br /&gt;Capielha de Nuossa Senhora de Maçaneira&lt;br /&gt;Carbalhal&lt;br /&gt;Carbalhal (Chafariç de l)&lt;br /&gt;Carrasquito&lt;br /&gt;Carrasquito&lt;br /&gt;Cedília&lt;br /&gt;Chafariç de l Carbalhal&lt;br /&gt;Corças (Ourrieta las)&lt;br /&gt;Cuco&lt;br /&gt;Cuorno de l Prado&lt;br /&gt;Embrebedosa&lt;br /&gt;Faceiras&lt;br /&gt;Folharanços&lt;br /&gt;Funtica&lt;br /&gt;Funtica&lt;br /&gt;Fuonte Barranca&lt;br /&gt;Fuonte de l Mourisco&lt;br /&gt;Galhardos&lt;br /&gt;Galhinacientas&lt;br /&gt;Gorda (Cabeça)&lt;br /&gt;Griegos (Ourrieta)&lt;br /&gt;Laganhosa&lt;br /&gt;Lhabadeiro&lt;br /&gt;Lhagona&lt;br /&gt;Lhinha (la)&lt;br /&gt;Maçaneira&lt;br /&gt;Maçaneira (Capielha de Nuossa Senhora de)&lt;br /&gt;Maior (Poça la)&lt;br /&gt;Malhada&lt;br /&gt;Malhadas (Antre las)&lt;br /&gt;Malhadas Bielhas&lt;br /&gt;Mategos&lt;br /&gt;Medianas&lt;br /&gt;Mina (Cabeço de la)&lt;br /&gt;Mina&lt;br /&gt;Mira (Bal de)&lt;br /&gt;Mosqueira&lt;br /&gt;Mourisco&lt;br /&gt;Mourisco (Fuonte de l)&lt;br /&gt;Munheira&lt;br /&gt;Nabalho&lt;br /&gt;Negras (Peinhas)&lt;br /&gt;Nuossa Senhora de Maçaneira (Capielha de)&lt;br /&gt;Ourrieta d’Alba&lt;br /&gt;Ourrieta de las Bacas&lt;br /&gt;Ourrieta Griegos&lt;br /&gt;Ourrieta las Corças&lt;br /&gt;Palheiros&lt;br /&gt;Parros&lt;br /&gt;Pedreiras (Las)&lt;br /&gt;Peinhas Negras&lt;br /&gt;Peredo de Baixo&lt;br /&gt;Pereiro (Bal)&lt;br /&gt;Perro (Cabeço de l)&lt;br /&gt;Piçarros&lt;br /&gt;Piornal&lt;br /&gt;Poça la Maior&lt;br /&gt;Poças&lt;br /&gt;Pradelhinos&lt;br /&gt;Prado&lt;br /&gt;Prado (Cuorno de l)&lt;br /&gt;Quintanas&lt;br /&gt;Ramalhal&lt;br /&gt;Rodilho&lt;br /&gt;Salgada&lt;br /&gt;Santa Bárbela (Cabeço de)&lt;br /&gt;Sendin (Camino de)&lt;br /&gt;Silba&lt;br /&gt;Spigarros&lt;br /&gt;Strecada&lt;br /&gt;Suortes Bielhas&lt;br /&gt;Trindade&lt;br /&gt;Urzes&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Amadeu Ferreira&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-788720787643006068?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/788720787643006068'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/788720787643006068'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2007/09/prado-gaton-1-lista-de-chamadeiros.html' title='Prado Gaton [1] – Lista de chamadeiros'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-3072055916729075829</id><published>2007-09-12T16:45:00.000+01:00</published><updated>2008-01-07T22:33:22.406Z</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Miranda'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cérceno/Cércio'/><title type='text'>Cérceno / Cércio [1] – Lista de chamadeiros</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style=";font-family:georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;em&gt;Cérceno ye ua aldé que stá antegrada na fraguesie de Dues Eigreijas i pertence al cunceilho de Miranda de l Douro, çtrito de Bergáncia, an Pertual. Ende se fala mirandés zde siempre i nessa lhéngua se publícan ls sous chamadeiros, yá que nessa lhéngua se formórun i neilha se manténen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Esta lista fui feita cun assento nas anformaçones dadas por Claudino Fernandes (Márcio de 2004), que ye natural de Cérceno, agora a morar na Lisboua. Alguns, mui poucos, fúrun tamien sacados de la obra de l Abade de Baçal i de las Cartas Melitares 1/25000. &lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style=";font-family:georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style=";font-family:georgia;font-size:130%;"  &gt;&lt;em&gt;Apersenta-se pula orde de l abc de todas las palabras i aceita-se que poderá tener que ser cumpletada.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=";font-family:georgia;font-size:130%;"  &gt;Albino (Peinhas d’)&lt;br /&gt;Almeanos / almilhanos&lt;br /&gt;Antre las Huortas&lt;br /&gt;Baixo (Fuonte de)&lt;br /&gt;Bal d’Ineira&lt;br /&gt;Bal de las Binhas&lt;br /&gt;Baldasmos&lt;br /&gt;Baldasmos (Cabeço de)&lt;br /&gt;Balhongo&lt;br /&gt;Balusteiros&lt;br /&gt;Barata&lt;br /&gt;Barcegueiras&lt;br /&gt;Binha Grande&lt;br /&gt;Binhas (Bal de las)&lt;br /&gt;Bitór (Peinhas de)&lt;br /&gt;Bouça (Uolmos de)&lt;br /&gt;Bragueta&lt;br /&gt;Branco (Picon)&lt;br /&gt;Buolta (Picon de la)&lt;br /&gt;Buraco de la Greijona&lt;br /&gt;Burgalesa&lt;br /&gt;Burras (las)&lt;br /&gt;Cabada&lt;br /&gt;Cabeço de Baldasmos&lt;br /&gt;Cabeço de la Scusa&lt;br /&gt;Camino de ls Crebos&lt;br /&gt;Canaleija&lt;br /&gt;Canedo&lt;br /&gt;Canedo (Peinhas de)&lt;br /&gt;Canhada de l Trobisco&lt;br /&gt;Capielha de Santa Marina&lt;br /&gt;Carbas (las)&lt;br /&gt;Carrapital&lt;br /&gt;Carrascal&lt;br /&gt;Casa de ls Quinteiros&lt;br /&gt;Casal Derrubado&lt;br /&gt;Cascalho&lt;br /&gt;Castanhal&lt;br /&gt;Castanheiros&lt;br /&gt;Cebadal&lt;br /&gt;Centeneira&lt;br /&gt;Cernideira (Peinha)&lt;br /&gt;Cerrado Nuobo&lt;br /&gt;Chabes&lt;br /&gt;Chaneira&lt;br /&gt;Corredoura&lt;br /&gt;Couta&lt;br /&gt;Crebos (Camino de ls)&lt;br /&gt;Cruç de Miranda&lt;br /&gt;Culaga Scura&lt;br /&gt;Culago Frenhusco&lt;br /&gt;Cura (Huorta de l)&lt;br /&gt;Curreguinhas (las)&lt;br /&gt;Derrubado (Casal)&lt;br /&gt;Dote&lt;br /&gt;Eigreija (Quadros de l’)&lt;br /&gt;Eiras&lt;br /&gt;Eiricas&lt;br /&gt;Faceira&lt;br /&gt;Facho&lt;br /&gt;Falsa (Ruta)&lt;br /&gt;Fernan Pinto (Quinta de)&lt;br /&gt;Fisco (Fuonte de l)&lt;br /&gt;Fosse (Fuonte de la)&lt;br /&gt;Fraga de la Streilha&lt;br /&gt;Fraga de Nuossa Senhora&lt;br /&gt;Frenhusco (Culago)&lt;br /&gt;Fúndia (Ruta)&lt;br /&gt;Fuonte de Baixo&lt;br /&gt;Fuonte Jegé&lt;br /&gt;Fuonte l Fisco&lt;br /&gt;Fuonte la Fosse&lt;br /&gt;Fuonte Pedruolo&lt;br /&gt;Galgosa&lt;br /&gt;Garabatos&lt;br /&gt;Gigante (Picon)&lt;br /&gt;Godinos&lt;br /&gt;Grande (Binha)&lt;br /&gt;Grande (Ruta)&lt;br /&gt;Greijona&lt;br /&gt;Greijona (Buraco de la)&lt;br /&gt;Hourtelágio&lt;br /&gt;Huorta de l Cura&lt;br /&gt;Huortas (Antre)&lt;br /&gt;Ineira (Bal d’)&lt;br /&gt;Jegé (Fuonte)&lt;br /&gt;Juan Pirç (Ruta)&lt;br /&gt;Lameiro&lt;br /&gt;Lhaceiras&lt;br /&gt;Lhaganhosa&lt;br /&gt;Lhastras&lt;br /&gt;Lhonga (Peinha)&lt;br /&gt;Maçanal&lt;br /&gt;Malhada&lt;br /&gt;Malhada (Ruta la)&lt;br /&gt;Malhadicas&lt;br /&gt;Marco (Peinhas de l)&lt;br /&gt;Marralhona&lt;br /&gt;Matielha&lt;br /&gt;Mingueira (Peinha)&lt;br /&gt;Miranda (Cruç de)&lt;br /&gt;Molinos&lt;br /&gt;Motrilas&lt;br /&gt;Mouro (Ruta l)&lt;br /&gt;Nebral&lt;br /&gt;Nuobo (Cerrado)&lt;br /&gt;Nuossa Senhora (Fraga de)&lt;br /&gt;Palheiro (Ruta)&lt;br /&gt;Pedruolo (Fuonte)&lt;br /&gt;Peinha Cernideira&lt;br /&gt;Peinha Lhonga&lt;br /&gt;Peinha Mingueira&lt;br /&gt;Peinhas d’Albino&lt;br /&gt;Peinhas de Bitór&lt;br /&gt;Peinhas de Canedo&lt;br /&gt;Peinhas de l Marco&lt;br /&gt;Peladon&lt;br /&gt;Penheirada&lt;br /&gt;Picarrones&lt;br /&gt;Picon Branco&lt;br /&gt;Picon de la Buolta&lt;br /&gt;Picon Gigante&lt;br /&gt;Pimparelos&lt;br /&gt;Poceiron&lt;br /&gt;Prado&lt;br /&gt;Puntones&lt;br /&gt;Quadros de l’Eigreija&lt;br /&gt;Quinta de Fernan Pinto&lt;br /&gt;Quinteiros (Casa de ls)&lt;br /&gt;Requeison&lt;br /&gt;Requeixo&lt;br /&gt;Riba (Ribeira de)&lt;br /&gt;Ribeira de Riba&lt;br /&gt;Rigueiro de las Rosas&lt;br /&gt;Rigueiros&lt;br /&gt;Rodielhas&lt;br /&gt;Rosas (Rigueiro de las)&lt;br /&gt;Ruta Falsa&lt;br /&gt;Ruta Fúndia&lt;br /&gt;Ruta Grande&lt;br /&gt;Ruta Juan Pirç&lt;br /&gt;Ruta l Mouro&lt;br /&gt;Ruta la Malhada&lt;br /&gt;Ruta Palheiro&lt;br /&gt;Sabel Juan&lt;br /&gt;Sabiel&lt;br /&gt;Sant’Andrés&lt;br /&gt;Santa Marina&lt;br /&gt;Scalada&lt;br /&gt;Scura (Culaga)&lt;br /&gt;Scusa (Cabeço de la)&lt;br /&gt;Sebadal&lt;br /&gt;Silbeiron&lt;br /&gt;Silbo&lt;br /&gt;Streilha (Fraga de la)&lt;br /&gt;Touça&lt;br /&gt;Trobisco (Canhada de l)&lt;br /&gt;Uolmos de Bouça&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Amadeu Ferreira&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-3072055916729075829?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/3072055916729075829'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/3072055916729075829'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2007/09/crceno-crcio-1-lista-de-chamadfeiros.html' title='Cérceno / Cércio [1] – Lista de chamadeiros'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-6080503105428142803</id><published>2007-09-09T19:23:00.000+01:00</published><updated>2007-09-20T19:41:47.894+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Angueira'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Vimioso'/><title type='text'>Angueira [1] – Lista de chamadeiros</title><content type='html'>&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;&lt;?xml:namespace prefix = o /&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/b&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;Angueira ye ua fraguesie de l cunceilho de Bumioso, çtrito de Bergáncia. Ende fala-se&lt;?xml:namespace prefix = st2 /&gt;&lt;st2:verbetes style="FONT-FAMILY: georgia"&gt;&lt;/st2:verbetes&gt; la lhéngua mirandesa, &lt;st2:verbetes style="FONT-FAMILY: georgia"&gt;l que&lt;/st2:verbetes&gt; ye &lt;st2:verbetes style="FONT-FAMILY: georgia"&gt;mui&lt;/st2:verbetes&gt; amportante de tener an cuonta &lt;st2:verbetes style="FONT-FAMILY: georgia"&gt;pus&lt;/st2:verbetes&gt; &lt;i style="FONT-FAMILY: georgia"&gt;ye nessa lhéngua &lt;/i&gt;&lt;st2:verbetes style="FONT-FAMILY: georgia"&gt;&lt;i&gt;que&lt;/i&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;i style="FONT-FAMILY: georgia"&gt; fúrun &lt;/i&gt;&lt;st2:verbetes style="FONT-FAMILY: georgia"&gt;&lt;i&gt;criados&lt;/i&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;i style="FONT-FAMILY: georgia"&gt; ls chamadeiros i neilha ténen de &lt;/i&gt;&lt;?xml:namespace prefix = st1 /&gt;&lt;st1:hm style="FONT-FAMILY: georgia"&gt;&lt;i&gt;ser&lt;/i&gt;&lt;/st1:hm&gt;&lt;i style="FONT-FAMILY: georgia"&gt; studados&lt;/i&gt;. Bonda cunsultar las &lt;st2:verbetes style="FONT-FAMILY: georgia"&gt;matrizes&lt;/st2:verbetes&gt; &lt;st1:dm style="FONT-FAMILY: georgia"&gt;para&lt;/st1:dm&gt; se &lt;?xml:namespace prefix = st3 /&gt;&lt;st3:sinonimos style="FONT-FAMILY: georgia"&gt;ber&lt;/st3:sinonimos&gt; cumo ls &lt;st2:verbetes style="FONT-FAMILY: georgia"&gt;nomes&lt;/st2:verbetes&gt; stan &lt;st2:verbetes style="FONT-FAMILY: georgia"&gt;mui&lt;/st2:verbetes&gt; altarados i cumo &lt;st2:verbetes style="FONT-FAMILY: georgia"&gt;muitos&lt;/st2:verbetes&gt; deilhes yá nun fázen &lt;st2:verbetes style="FONT-FAMILY: georgia"&gt;parte&lt;/st2:verbetes&gt; dessas &lt;st2:verbetes style="FONT-FAMILY: georgia"&gt;matrizes&lt;/st2:verbetes&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify;font-family:georgia;" &gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;Ls chamadeiros a &lt;st2:verbetes&gt;que&lt;/st2:verbetes&gt; eiqui se dá salimiento fúrun por mi arrecolhidos an Angueira ne l die 27 de &lt;st2:verbetes&gt;Agosto&lt;/st2:verbetes&gt; de 2007, &lt;st2:verbetes&gt;adonde stube cun &lt;/st2:verbetes&gt;ua eiquipa custituída &lt;st2:verbetes&gt;por&lt;/st2:verbetes&gt; &lt;st2:verbetes&gt;mi&lt;/st2:verbetes&gt;, Amadeu &lt;st2:verbetes&gt;Ferreira&lt;/st2:verbetes&gt;, &lt;st2:verbetes&gt;por&lt;/st2:verbetes&gt; José Vaz &lt;st2:verbetes&gt;Pinto&lt;/st2:verbetes&gt; i &lt;st2:verbetes&gt;por&lt;/st2:verbetes&gt; Carlos &lt;st2:verbetes&gt;Ferreira&lt;/st2:verbetes&gt;. L anformante percipal fui &lt;i&gt;Maximino &lt;/i&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;i&gt;Augusto&lt;/i&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;i&gt; Rodrigues&lt;/i&gt;, nacido a 02 de Márcio de 1929. Tamien algue anformaçon fui &lt;st2:verbetes&gt;dada&lt;/st2:verbetes&gt; &lt;st2:verbetes&gt;por&lt;/st2:verbetes&gt; &lt;i&gt;José Luís &lt;/i&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;i&gt;Pires&lt;/i&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;i&gt; Rodrigues, &lt;/i&gt;nacido an 1958. Dambos a dous cun &lt;st2:verbetes&gt;nós&lt;/st2:verbetes&gt; corrírun l &lt;st2:verbetes&gt;termo&lt;/st2:verbetes&gt; de Angueira i mos dórun muita outra anformaçon que stá a ser tratada i a sou tiempo será publicada.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify;font-family:georgia;" &gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;Este&lt;/span&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt; ye l purmeiro &lt;st2:verbetes&gt;artigo&lt;/st2:verbetes&gt; relatibo a Angueira. &lt;st2:verbetes&gt;Todos&lt;/st2:verbetes&gt; ls &lt;st2:verbetes&gt;artigos&lt;/st2:verbetes&gt; &lt;st2:verbetes&gt;que&lt;/st2:verbetes&gt; beníren a &lt;st1:hm&gt;seguir&lt;/st1:hm&gt;, l &lt;st2:verbetes&gt;mesmo&lt;/st2:verbetes&gt; &lt;st1:dm&gt;para&lt;/st1:dm&gt; &lt;st2:verbetes&gt;cada&lt;/st2:verbetes&gt; tierra ou assunto, seran numarados &lt;st1:dm&gt;para&lt;/st1:dm&gt; &lt;st2:verbetes&gt;mais&lt;/st2:verbetes&gt; fácele cunsulta. La &lt;st1:dm&gt;lista&lt;/st1:dm&gt; &lt;st2:verbetes&gt;que&lt;/st2:verbetes&gt; eiqui se publica será cumpletada al &lt;st2:verbetes&gt;modo&lt;/st2:verbetes&gt; &lt;st2:verbetes&gt;que&lt;/st2:verbetes&gt; báiamos tenendo nuobos &lt;st2:verbetes&gt;dados&lt;/st2:verbetes&gt;.&lt;br /&gt;Ls chamadeiros son apersentados &lt;st2:verbetes&gt;por&lt;/st2:verbetes&gt; orde de l &lt;st2:verbetes&gt;abc&lt;/st2:verbetes&gt; de las bárias antradas. Esso quier dezir &lt;st2:verbetes&gt;que&lt;/st2:verbetes&gt; &lt;st2:verbetes&gt;cada&lt;/st2:verbetes&gt; chamadeiro tenerá tantas antradas quantas las palabras &lt;st2:verbetes&gt;que&lt;/st2:verbetes&gt; l cumpóngan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify;font-family:georgia;" &gt;&lt;o:p&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify;font-family:georgia;" &gt;&lt;br /&gt;&lt;o:p&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify;font-family:georgia;" &gt;&lt;o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify" face="georgia"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b&gt;Chamadeiros de l pobo&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Balhe (&lt;st1:dm&gt;Ruga&lt;/st1:dm&gt; de l)&lt;br /&gt;Beiga de l &lt;st2:verbetes&gt;Casal&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;br /&gt;Cabada&lt;br /&gt;Cachon&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Canhada&lt;/st2:verbetes&gt; (La)&lt;i&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Casal&lt;/st2:verbetes&gt; (Beiga de l)&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Mediana&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;br /&gt;Pilo&lt;br /&gt;Saiaugo (&lt;st1:dm&gt;Ruga&lt;/st1:dm&gt; de)&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Salina&lt;/st2:verbetes&gt; (&lt;st1:dm&gt;Ruga&lt;/st1:dm&gt; de la)&lt;br /&gt;San Sabastian&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Santo&lt;/st2:verbetes&gt; &lt;st2:verbetes&gt;Cristo&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="FONT-FAMILY: georgia; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="FONT-FAMILY: georgia; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;b&gt;Chamadeiros de l &lt;/b&gt;&lt;st2:verbetes&gt;&lt;b&gt;termo&lt;/b&gt;&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;b&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="FONT-FAMILY: georgia; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Açudes&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;br /&gt;Aguçadeiras (Las)&lt;br /&gt;Águila (&lt;st3:sinonimos&gt;Fraga&lt;/st3:sinonimos&gt; de l’)&lt;br /&gt;Angueira (&lt;st2:verbetes&gt;Ribeira&lt;/st2:verbetes&gt; de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Angueira (Sierra de)&lt;br /&gt;Antre Caminos&lt;br /&gt;Araúja&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Baixo&lt;/st2:verbetes&gt; (&lt;st2:verbetes&gt;Ribeira&lt;/st2:verbetes&gt; de)&lt;br /&gt;Bal de &lt;st2:verbetes&gt;Conde&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;br /&gt;Bal de &lt;st2:verbetes&gt;Quadro&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;br /&gt;Bal &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Molhado&lt;br /&gt;Barreiras&lt;/st2:verbetes&gt; (Ourrieta de las)&lt;br /&gt;Barrocal&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Bela&lt;/st2:verbetes&gt; (Peinha la)&lt;br /&gt;Belharino&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Binha (&lt;st2:verbetes&gt;Cabeça&lt;/st2:verbetes&gt; de la)&lt;br /&gt;Boubon&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Branca&lt;/st2:verbetes&gt; (Cruç)&lt;br /&gt;Bulhideira (Peinha)&lt;br /&gt;Cabada&lt;br /&gt;Cabada Rigueiro (Ourrieta)&lt;br /&gt;Cabanhas (&lt;st2:verbetes&gt;Ribeira&lt;/st2:verbetes&gt; de Bal de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cabanhona&lt;br /&gt;Cabanhona (&lt;st2:verbetes&gt;Ribeiro&lt;/st2:verbetes&gt; de)&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Cabeça&lt;/st2:verbetes&gt; de la Binha&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Cabeça&lt;/st2:verbetes&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Gorda&lt;br /&gt;Cabeça&lt;/st2:verbetes&gt; Molhon (Ourrieta)&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Cabeço&lt;/st2:verbetes&gt; de Parros&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Cabeço&lt;/st2:verbetes&gt; Molhon&lt;br /&gt;Caliente (Ourrieta)&lt;br /&gt;Caminos (Antre)&lt;br /&gt;Çanca&lt;br /&gt;Çanca (Puonte la)&lt;br /&gt;Canhiço (&lt;st2:verbetes&gt;Poço&lt;/st2:verbetes&gt; l)&lt;br /&gt;Capielha de San Miguel&lt;br /&gt;Çarapicos (Sierro de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Carreirones (Ls)&lt;br /&gt;Castielho de Peinha la &lt;st2:verbetes&gt;Bela&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;br /&gt;Castro de l Castro&lt;br /&gt;Castro de l &lt;st1:dm&gt;Gago&lt;/st1:dm&gt;&lt;br /&gt;Castro de la Quecolha&lt;br /&gt;Chana&lt;br /&gt;Chapeiron &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Conde&lt;/st2:verbetes&gt; (Bal de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cordinheira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Cruç Branca&lt;br /&gt;Çuda de l Molino de l &lt;st1:dm&gt;Gago&lt;/st1:dm&gt;&lt;br /&gt;Çuda de l &lt;st1:dm&gt;Terroso&lt;/st1:dm&gt;&lt;br /&gt;Çuda de la &lt;st1:dm&gt;Senhora&lt;/st1:dm&gt;&lt;br /&gt;Cuosta de l Souganho&lt;br /&gt;Deguesa &lt;st2:verbetes&gt;ou&lt;/st2:verbetes&gt; Gadageda&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Faceira&lt;/st2:verbetes&gt; (La)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Facho&lt;br /&gt;Ferreira&lt;/st2:verbetes&gt; (Peinha)&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Flores&lt;/st2:verbetes&gt; (&lt;st2:verbetes&gt;Lhombo&lt;/st2:verbetes&gt; de las)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Forno&lt;/st2:verbetes&gt; de la Teilha&lt;br /&gt;&lt;st3:sinonimos&gt;Fraga&lt;/st3:sinonimos&gt; de l’Águila&lt;br /&gt;&lt;st3:sinonimos&gt;Fraga&lt;/st3:sinonimos&gt; de la &lt;st2:verbetes&gt;Garça&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;br /&gt;&lt;st3:sinonimos&gt;Fraga&lt;/st3:sinonimos&gt; de la &lt;st2:verbetes&gt;Moura&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;br /&gt;Funtaninas&lt;br /&gt;Funtecinas&lt;br /&gt;Funtecinas (Pilico de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Fuonte &lt;st2:verbetes&gt;Santa&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;br /&gt;Gadageda &lt;st2:verbetes&gt;ou&lt;/st2:verbetes&gt; Deguesa&lt;br /&gt;&lt;st1:dm&gt;Gago&lt;/st1:dm&gt; (Castro de l)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;st1:dm&gt;Gago&lt;/st1:dm&gt; (Çuda de l Molino de l)&lt;br /&gt;&lt;st1:dm&gt;Gago&lt;/st1:dm&gt; (Molino de l)&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Galharda&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Garça&lt;/st2:verbetes&gt; (&lt;st3:sinonimos&gt;Fraga&lt;/st3:sinonimos&gt; de la)&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Gorda&lt;/st2:verbetes&gt; (&lt;st2:verbetes&gt;Cabeça&lt;/st2:verbetes&gt;)&lt;br /&gt;Gralheira&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Lhameiras (&lt;st2:verbetes&gt;Ribeiro&lt;/st2:verbetes&gt; de las)&lt;br /&gt;Lhombo de las Flores&lt;br /&gt;Lhonga (Ourrieta)&lt;br /&gt;Malhadales (Sierro de ls)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Maricano&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Marra&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Meio&lt;/st2:verbetes&gt; (Sierro de l)&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Menina&lt;/st2:verbetes&gt; (&lt;st2:verbetes&gt;Pena&lt;/st2:verbetes&gt;)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Milanos (&lt;st2:verbetes&gt;Ribeira&lt;/st2:verbetes&gt; de ls) &lt;st2:verbetes&gt;ou&lt;/st2:verbetes&gt; &lt;st2:verbetes&gt;Ribeiro&lt;/st2:verbetes&gt; de las Lhameiras&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Molhado&lt;/st2:verbetes&gt; (Bal)&lt;br /&gt;Molhon (&lt;st2:verbetes&gt;Cabeça&lt;/st2:verbetes&gt;)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Molino de l &lt;st1:dm&gt;Gago&lt;/st1:dm&gt;&lt;br /&gt;Molino de la &lt;st1:dm&gt;Senhora&lt;/st1:dm&gt;&lt;br /&gt;Molino de las Trés Ruodras&lt;br /&gt;Montouto&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Morena&lt;/st2:verbetes&gt; (Ourrieta)&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Moura&lt;/st2:verbetes&gt; (&lt;st3:sinonimos&gt;Fraga&lt;/st3:sinonimos&gt; de la)&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Moura&lt;/st2:verbetes&gt; (&lt;st3:sinonimos&gt;Fraga&lt;/st3:sinonimos&gt; de la)&lt;br /&gt;&lt;st1:dm&gt;Mourisca&lt;/st1:dm&gt; (Strada)&lt;br /&gt;Nalsa (La)&lt;br /&gt;Ninos (Ourrieta de ls)&lt;br /&gt;Ourreticas&lt;br /&gt;Ourrieta Cabada Rigueiro&lt;br /&gt;Ourrieta Caliente&lt;br /&gt;Ourrieta de &lt;st2:verbetes&gt;Cabeça&lt;/st2:verbetes&gt; Molhon&lt;br /&gt;Ourrieta de l &lt;st1:dm&gt;Prado&lt;/st1:dm&gt; &lt;st2:verbetes&gt;ou&lt;/st2:verbetes&gt; Ourrieta de San Miguel&lt;br /&gt;Ourrieta de las &lt;st2:verbetes&gt;Barreiras&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta de ls Ninos&lt;br /&gt;Ourrieta de San Miguel &lt;st2:verbetes&gt;ou&lt;/st2:verbetes&gt; Orrieta de l &lt;st1:dm&gt;Prado&lt;/st1:dm&gt;&lt;br /&gt;Ourrieta Fonda&lt;br /&gt;Ourrieta Lhonga&lt;br /&gt;Ourrieta &lt;st2:verbetes&gt;Morena&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;br /&gt;Palancares&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Palanqueiricos&lt;br /&gt;Parros (&lt;st2:verbetes&gt;Cabeço&lt;/st2:verbetes&gt; de)&lt;br /&gt;Peinha Bulhideira&lt;br /&gt;Peinha &lt;st2:verbetes&gt;Ferreira&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;br /&gt;Peinha la &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Bela&lt;br /&gt;Pena&lt;/st2:verbetes&gt; &lt;st2:verbetes&gt;Menina&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;br /&gt;Pendon&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Penhalpilo &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Pilico de Funtecinas&lt;br /&gt;Pilico de l Souganho&lt;br /&gt;Pilo&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Poço&lt;/st2:verbetes&gt; l Canhiço&lt;br /&gt;Poldras&lt;br /&gt;Poldras (Las)&lt;br /&gt;&lt;st1:dm&gt;Prado&lt;/st1:dm&gt; (L)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;st1:dm&gt;Prado&lt;/st1:dm&gt; (Ourrieta de l &lt;st1:dm&gt;Prado&lt;/st1:dm&gt;)&lt;br /&gt;Puntelhinas&lt;br /&gt;Puntones&lt;br /&gt;Puntonicos&lt;br /&gt;Puntonicos&lt;br /&gt;Puonte de la Çanca&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Quadro&lt;/st2:verbetes&gt; (Bal de l)&lt;br /&gt;Quecolha (Castro de la)&lt;br /&gt;Rebolheira&lt;br /&gt;Retuorta&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Ribeira&lt;/st2:verbetes&gt; de Angueira&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Ribeira&lt;/st2:verbetes&gt; de &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Baixo&lt;br /&gt;Ribeira&lt;/st2:verbetes&gt; de l Boubon&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Ribeira&lt;/st2:verbetes&gt; de l Souganho&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Ribeira&lt;/st2:verbetes&gt; de ls Milanos &lt;st2:verbetes&gt;ou&lt;/st2:verbetes&gt; de las Lhameiras&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Ribeira&lt;/st2:verbetes&gt; de &lt;st2:verbetes&gt;Santa&lt;/st2:verbetes&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Marina&lt;br /&gt;Ribeiro&lt;/st2:verbetes&gt; de Cabanhona &lt;st2:verbetes&gt;ou&lt;/st2:verbetes&gt; de l Ramalhal&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Ribeiro&lt;/st2:verbetes&gt; de l Belharino&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Ribeiro&lt;/st2:verbetes&gt; de l Ramalhal &lt;st2:verbetes&gt;ou&lt;/st2:verbetes&gt; de la Cabanhona&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Ribeiro&lt;/st2:verbetes&gt; de las Lhameiras &lt;st2:verbetes&gt;ou&lt;/st2:verbetes&gt; de ls Milanos&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Ribeiro&lt;/st2:verbetes&gt; de las Puntelhinas&lt;br /&gt;Ruodras (Molino de las Trés)&lt;br /&gt;Salgadeiros&lt;br /&gt;San Juanico (Sierro de)&lt;br /&gt;San Miguel (Capielha de)&lt;br /&gt;San Miguel (Ourrieta de)&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Santa&lt;/st2:verbetes&gt; (Fuonte)&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;Santa&lt;/st2:verbetes&gt; &lt;st2:verbetes&gt;Marina&lt;/st2:verbetes&gt; (&lt;st2:verbetes&gt;Ribeira&lt;/st2:verbetes&gt; de)&lt;br /&gt;&lt;st2:verbetes&gt;São&lt;/st2:verbetes&gt; Miguel (Bal de)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;&lt;st1:dm&gt;Senhora&lt;/st1:dm&gt; (Çuda de la)&lt;br /&gt;&lt;st1:dm&gt;Senhora&lt;/st1:dm&gt; (Molino de la)&lt;br /&gt;Sierro de Çarapicos &lt;st2:verbetes&gt;ou&lt;/st2:verbetes&gt; Sierro de l Sobreiro&lt;br /&gt;Sierro de l &lt;st2:verbetes&gt;Meio&lt;/st2:verbetes&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;br /&gt;Sierro de l Sobreiro&lt;br /&gt;Sierro de ls Malhadales&lt;br /&gt;Sierro de San Juanico&lt;br /&gt;Sobreiro (Sierro de l)&lt;br /&gt;Souganho (Cuosta de l)&lt;br /&gt;Souganho (Pilico de l)&lt;br /&gt;Souganho (&lt;st2:verbetes&gt;Ribeira&lt;/st2:verbetes&gt; de l)&lt;br /&gt;Stebica&lt;br /&gt;Strada &lt;st1:dm&gt;Mourisca&lt;/st1:dm&gt;&lt;br /&gt;Teilha (&lt;st2:verbetes&gt;Forno&lt;/st2:verbetes&gt; de la)&lt;br /&gt;&lt;st1:dm&gt;Terroso&lt;/st1:dm&gt; (Çuda de l)&lt;br /&gt;&lt;st1:dm&gt;Terroso&lt;/st1:dm&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;Yedra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="FONT-FAMILY: georgia; TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;Amadeu Ferreira&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-6080503105428142803?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/6080503105428142803'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/6080503105428142803'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2007/09/angueira-1-lista-de-chamadeiros.html' title='Angueira [1] – Lista de chamadeiros'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-2059324078170477226</id><published>2007-09-09T18:59:00.000+01:00</published><updated>2007-10-19T19:59:12.447+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='studo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Património'/><title type='text'>A toponímia como património[1]</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;Em Portugal alguma atenção tem sido dada à toponímia dita maior (nomes dos povoados, grandes rios, etc.), mas pouco se tem investigado em relação à toponímia dita menor ou microtoponímia (sobretudo nomes de locais perdidos pelo campo). Hoje, porém, a esmagadora maioria dos autores não fazem destrinça entre toponímia maior e menor, sendo mesmo desaconselhado fazer tal distinção. É verdade que a toponímia dita maior é mais estável, mas os motivos que lhe deram origem podem estar deslocados ou terem desaparecido. Por seu lado a toponímia dita menor é mais precisa e por vezes mais transparente e fidedigna, pois não está sujeita às decisões de fixação das autoridades políticas e administrativas, apresentando grande variedade de fontes, pois uma simples oliveira pode ter um nome extremamente antigo que apenas uma família conhece. Llorente Maldonado dá grande ênfase ao elevado “valor de indício” que têm os topónimos ditos menores, referindo que Schulten apenas conseguiu descobrir a localização dos sucessivos acampamentos das tropas romanas em Numancia, graças a um exaustivo estudo da toponímia menor e maior da comarca soriana, (LLORENTE MALDONADO, A.(1970)11).&lt;br /&gt;Pulsando e batendo sempre, o coração do tempo vai bombeando passagens, gentes, pesares, história, quereres, acontecimentos que se revelam em todos os aspectos da vida. Uma vida que se vai diluindo na geografia, na terra, nos cultivos, nas águas, nos rios, na zoologia, na botânica, na indústria, nas ermidas, nos deuses e diabos que contornam uma sociedade determinada num determinado momento, que renasceu doutra que finou sem morrer, pois vive integrada nos interstícios das sociedades emergentes a que deu origem, sem nunca ser capaz de morrer totalmente.&lt;br /&gt;Como se de um ser vivo se tratasse, a toponímia muda com a passagem dos tempos. Cada topónimo é uma pegada de dinossauro, é mais uma ruga na pele dos povoados e despovoados, na paisagem, no ambiente, onde deveria poder ler-se quem, quando, e como essas gentes conceberam um espaço geográfico, uma língua, uma economia, um sistema político, uma sociedade especifica. Cada topónimo, quando nasce, obedece a uma motivação concreta. Quando evoluiu ou se perdeu a causa, a língua ou a razão pela qual um determinado topónimo foi criado, os pedaços de vida, aparecem maquilhados e nós tentamos através de analogias, correctas ou incorrectas, obrigá-los a falar a nossa língua, a nossa cultura, o nosso tempo, (ARIAS, J.C.(1995)17). Para poder ler na Toponímia, torna-se portanto necessário dominar um saber muito vasto, integrado no tempo, e integrado entre si, sem compartimentações, complexo&lt;/span&gt;&lt;a title="" style="FONT-FAMILY: georgia" href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=4018169951978651898#_ftn2" name="_ftnref2"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;[2]&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;. Isto significa que a Toponímia é uma “ciência” inter e transdisciplinar, que não pode prescindir de ciências como a filologia e linguística claro está, mas também da geografia nas suas várias vertentes (física – climatologia e geomorfologia; e humana – histórico-civilizacional e economico-social), da história na longa tradição que a liga com a geografia, da antropologia, da biologia e ecologia, da física e química, da sociologia, da filosofia, da arquitectura, da engenharia, do direito, etc., pois cada uma destas ciências encerra saberes que nos podem permitir levantar uma ponta do véu, não apenas da origem, mas também das relações, associações e possíveis evoluções. Tudo, absolutamente tudo o que se passe num determinado espaço geográfico – e todos os povos ou gentes, absolutamente todos – mais tarde ou mais cedo, vão reflectir-se nos nomes de sítios e lugares. Menéndez Pidal, grande sábio espanhol, refere-se desta forma aos nomes de lugar:&lt;br /&gt;“Los nombres de lugar son viva voz de aqueillos pueblos desaparecidos, transmitida de generación en generación, de labio en labio, y que por tradición ininterrumpida llega a nuestros oídos en la pronunciación de los que hoy continúan habitando el mismo lugar...” (MENÉNDEZ PIDAL, R.(1968).&lt;br /&gt;Podemos também analisar os topónimos através das suas relações espaciais, estudando a geometria que define o seu perímetro. Onde está o centro espacial do topónimo? Qual o elemento humano, geográfico ou físico que lhe deu origem? Será que esse elemento, a existir, ainda se mantém no centro, ou houve outros topónimos que se introduziram e compartimentaram o anterior? Como evoluiu o território de cada topónimo? De forma circular em relação ao seu centro espacial, rectangular, trapezoidal, filiforme, etc.? Como se articula o território de cada topónimo em relação a outros mais pequenos contidos no seu seio, ou a outros maiores que o contêm? Podemos assim estabelecer relações espaciais entre topónimos, pois estes constituem uma referenciação espacial do infinitamente pequeno até ao infinitamente grande: o microtopónimo que não tem mais que alguns metros quadrados (A Leira da Andrineira), o topónimo que referencia alguns hectares (Orreta), o topónimo que referencia parte de um termo (de cima, de baixo), o topónimo que referencia todo um termo (Sendim), o concelho (Miranda do Douro), a região natural vs. homogénea (Terra de Miranda – Planalto Mirandês), o distrito (Bragança), a região (Trás-os-Montes), o país (Portugal), a península (Ibérica), o continente (Europa), todo o planeta (Terra), o sistema planetário (solar), a galáctica (Via-láctea).&lt;br /&gt;A estabilidade e duração/mutação da toponímia é também fundamental para podermos datar e perceber evoluções, para podermos identificar momentos históricos, referindo a este sujeito Josep Maria Albaigés:&lt;br /&gt;“Pero hay algo más duradero que la piedra, que un cuadro, que un libro, incluso que la memoria humana misma. Es el nombre de una cosa, esa segunda y definitiva existencia que, como narra la Biblia, Adán daba a los seres, incorporándolos al mundo humano, el que verdaderamente cuenta. El nombre, que saltando de generación en generación vive en sus hablantes, preservando del olvido ese mágico instante en que la cosa obtuvo verdadero ser.”, (ALBAIGÉS, J. M.(1998)7).&lt;br /&gt;Cada topónimo guarda na sua designação o tipo de actividades agrícolas, industrias, de povoamento, de conquistas e reconquistas e outras desenvolvidas pelo homem e pela natureza dentro desse espaço e, quando não temos registos históricos escritos, podemos utilizar as designações de topónimos como verdadeiros documentos, como verdadeiras fontes históricas&lt;/span&gt;&lt;a title="" style="FONT-FAMILY: georgia" href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=4018169951978651898#_ftn3" name="_ftnref3"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;[3]&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;, que nos podem fornecer informações riquíssimas e da mais variada natureza.&lt;br /&gt;Sabemos que “entidades ou organizações” (famílias, empresas, aldeias, cidades, países), só existem verdadeiramente quando têm uma história associada a si, um mito. Assim podemos, explorar a ideia de topónimo-monumento, como se faz para uma catedral de uma cidade. Cada território de um determinado topónimo foi construído como um monumento, como um palácio. De forma prática podemos estabelecer circuitos na natureza, que atravessem os mais variados topónimos e apetrecha-los com placas e sinalética como nas estradas, que expliquem aos passantes a evolução da paisagem. O porquê da sobreposição das suas camadas de história, mitos, povos, vias de comunicação, flora, fauna, sistemas políticos e sociais, sistemas culturais, agrícolas ou industriais, etc., sem no entanto cair dentro de uma mirada exclusivamente antropocêntrica, pois todos os seres podem ter estatuto de sujeito.&lt;br /&gt;Podemos também desvendar na Toponímia, associações e interacções vegetais e animais, ensinamentos que nos permitem recuperar espécies em perigo, etc. Existem estudos que realçam o redescobrimento do conhecimento ecológico tradicional como intervenção adaptativa, vendo-se hoje nascer novas disciplinas que aprofundam estes campos de investigação tais como: Terralíngua ou Etnobiologia.&lt;br /&gt;Também o povo, através de uma “etimologia popular”, sente necessidade de atribuir uma motivação e significação aos topónimos com que convive diariamente, pois passados tantos anos já lhe perdeu o significado originário e precisamente por isso, esses nomes ganharam o estatuto de topónimos. Embora eu sempre tenha registado com agrado e atenção essa “etimologia popular”, não podemos aceita-la sem primeiro nos debruçarmos sobre o seu estudo.&lt;br /&gt;Os nomes de lugar não cristalizam apenas o mero reflexo da descrição paisagística do espaço que referenciam. A eles anda também agarrada uma profunda raiz mítica, que nos vem já dos primeiros homens que foram habitando e “domesticando” os espaços, criando divindades, deuses e demónios. Mesmo sofrendo um processo de alteração constante, os topónimos são documentos quase indestrutíveis, que plasmam a história da humanidade, as suas crenças, os seus temores, as suas esperanças, a quem os homens atribuíram nomes próprios.&lt;br /&gt;Os velhos túmulos e velhos monumentos foram saqueados por ladrões e salteadores de tesouros milenares. Os topónimos estiveram sempre protegidos desses roubos e constituem hoje um corpus vivo das sucessivas linguagens humanas que deram nomes às forças da natureza. Por meio de fórmulas, com linguagem especialmente codificada, que catalisasse a seu favor essas forças, com o objectivo de as aproximar, foram divinizadas pelo homem. Em tempos mais recuados, com objectivos materiais, solicitava-se caça abundante, força, saúde, fertilidade. Em tempos mais próximos, utilizando reflexões racionais mais profundas e transcendentes, procurava-se a vida depois da morte, o renascimento, ou melhor dizendo a não-morte, (ARIAS, J.C.(1995)18).&lt;br /&gt;Na mitologia de qualquer civilização constitui tema “o celeste” com os seus combates de luzes e sombras. O sol, os astros, a água, o fogo, a tormenta com o trovão e o raio. Os deuses da mitologia greco-romana são ainda a cristalização dos velhos deuses neolíticos.&lt;br /&gt;Ainda hoje a Virgem Maria, “a mãe”, se multiplica numa vastidão de nomes, o mesmo acontecendo com as Santas que emprestam o seu nome aos topónimos. Teriam tido todas origem numa versão feminina da mesma divindade dos primórdios da humanidade, a quem os romanos deram o nome de “Vénus”? Esta “Vénus”, teve por sua vez origem na representação da água divinizada, na imensidão do mar, no rio sem princípio e sem fim, nas fontes que faziam brotar delas água misteriosa. Por um lado, as nascentes de água clara, fonte de vida salutar e por outro o rio de torrentes demoníacas, barrentas e raivosas, fonte de morte. Na Galiza, bem como na nossa região, há ainda lugares de culto junto às fontes e rios a “Santa Marina”, a santa da água, mas que ninguém sabe ao certo quem foi. Esta antiga deusa da água regeneradora, mas também das águas impetuosas e mortais, podia ter velhas representações na forma de truta, salmão ou cobra de água, (ARIAS, J.C.(1995)22). Desde a pré-história o seu culto nunca se interrompeu, embora venha tomando nomes novos, encarnados noutras santas, como “Santa Luzia”, “Senhora da Ribeira” ou “Virgen del Carmen”.&lt;br /&gt;Tal como a divindade da água, também a divindade solar recebia sobrenomes como “o elevado”, “o augusto”, “o vitorioso”, “o redondo”, “o ardente”, “a cabeça”, referindo-se à vitória do jovem sol nascente sobre as trevas da noite, (ARIAS, J.C.(1995)22).&lt;br /&gt;As relações linguísticas da identificação água-deusa mãe-fertilidade-morte, vêm já do paleolítico, (ARIAS, J.C.(1995)20), por isso se analisarmos os topónimos à luz da pré-história, da história, da sociologia rural e da antropologia, cruzando esses resultados com estudos que foram feitos para a origem dos costumes regionais, verificamos que a toponímia encerra um conjunto de mitos longínquos. Por isso encontramos essa simbologia presente na toponímia (ARIAS, J.C.(1995)15-27), nos ritos e crenças (ESPÍRITO SANTO, M.(1980)155), nos contos da literatura oral, ou ainda na decoração dos objectos de utilização diária como os peixes, aves e cobras dos Pica-Puortas (NOBRE, J.A.(2001)29).&lt;br /&gt;A inventariação, preservação e referenciação espacial do legado toponímico que temos, património imaterial valioso, é uma urgência. Este artigo vai portanto no sentido da tomada de consciência.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;BIBLIOGRAFIA&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;ALBAIGÉS, J. M.(1998) Enciclopedia de los topónimos españoles, Barcelona: Edic. Planeta.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;ARIAS, J. C.(1995) Toponimia y mito. El origen de los nombres. Barcelona: Oikos-tau.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;ESPÍRITO SANTO, M.(2000) Comunidade rural ao norte do Tejo seguido de vinte anos depois, Lisboa: Universidade Nova de Lisboa.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;FERREIRA, Carlos (2003) “Ls Chamadeiros Cumo Fuonte d’Anformaçon, L caso de la Tenerie de Sendin” In Filandar / O Fiadeiro nº 14 (2003) 18-24.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;FEREEIRA, Carlos (2003)¹ “Toponímia, Paisagem e Ambiente, Uma abordagem geotoponímica de Sendim em Terra de Miranda (Um estudo de geografia rural e regional). Tese de mestrado disponível na biblioteca municipal de Miranda do Douro.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;LLORENTE MALDONADO, A.(1970) Toponimia e historia. Discurso de apertura, Granada: Universidade de Granada.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;MENÉNDEZ PIDAL, R.(1968) Toponimia prerrománica hispánica Madrid: Gredos.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;MORIN, E. (1990) Introduction à la pensée complexe, Paris: ESF. Traduc. portuguesa, Introdução ao Pensamento Complexo, Lisboa: Instituto Piaget 2001.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;NOBRE, J.A.(2001) “Os Pica-Puortas em Terra de Miranda” In: Brigantia Vol. XXIII N.º 1/2 (2003) 23-34.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;RIBEIRO, O.(1987) Intrudução ao estudo da geografia regional, Lisboa: João Sá da Costa (2ª edição de 1995).&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;a title="" style="FONT-FAMILY: georgia" href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=4018169951978651898#_ftnref1" name="_ftn1"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt; Este artigo é em boa parte retirado da minha tese de mestrado (2003): “Toponímia, Paisagem e Ambiente, Uma abordagem geotoponímica de Sendim em Terra de Miranda (Um estudo de geografia rural e regional), disponível na biblioteca Municipal de Miranda do Douro. Aí poderá ser encontrado um tratamento mais desenvolvido da toponímia.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;a title="" style="FONT-FAMILY: georgia" href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=4018169951978651898#_ftnref2" name="_ftn2"&gt;[2]&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt; A Geografia é antes de mais uma ciência da complexidade e da síntese, (RIBEIRO, O.(1987)7-37). Sobre o conceito de complexidade ver (MORIN, E. (1990)8).&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;a title="" style="FONT-FAMILY: georgia" href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=4018169951978651898#_ftnref3" name="_ftn3"&gt;[3]&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt; Sobre esta questão ver o meu artigo: FERREIRA, Carlos (2003) “Ls Chamadeiros Cumo Fuonte d’Anformaçon, L caso de la Tenerie de Sendin” In Filandar / O Fiadeiro nº 14 (2003) 18-24.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="FONT-FAMILY: georgia" align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="FONT-FAMILY: georgia" align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="FONT-FAMILY: georgia" align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;Carlos Ferreira&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-2059324078170477226?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/2059324078170477226'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/2059324078170477226'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2007/09/toponmia-como-patrimnio1.html' title='A toponímia como património[1]'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-4018169951978651898.post-2574398120183335328</id><published>2007-09-09T17:59:00.000+01:00</published><updated>2007-09-20T19:43:10.383+01:00</updated><title type='text'>Porquei este nuobo blogue?</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;Ls outores deste blogue son Amadeu Ferreira i Carlos Ferreira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;div style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;Zde hai uns anhos para acá que ténen benido a fazer ambestigaçon alredror de ls chamadeiros i a publicar bários artigos subre esse assunto an bários jornales i rebistas. Esse fui tamien l tema de la tese de mestrado de Carlos Ferreira [&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:georgia;"&gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Toponímia, Paisagem e ambiente. Uma abordagem geotoponímica de Sendin em Terra de Miranda.&lt;/span&gt; &lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Um estudo de geografia rural e regional. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:georgia;font-size:130%;"&gt;Universidade de Salamanca, 2003. ], screbida an pertués i mirandés.&lt;br /&gt;La muita ambestigaçon que ten sido feito cumben que baia salindo a público al modo que bai sendo feita pus esse ye un modo de fazer camino na recuolha de nuobos materiales i de ls ir ourganizando. Assi, cada un de ls artigos deste blogue staran siempre an abierto i poderan ser altaradas al lhargo de tiempo, habendo l cuidado de assinalar que houbo essas altaraçones.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ls artigos a publicar neste blogue seran de trés culidades:&lt;br /&gt;- listas de chamadeiros / topónimos, andicando-se la sue fuonte, séian pessonas, séian las matrizes, séian decumientos, podendo nestes redadeiros causos publicar-se l decumiento;&lt;br /&gt;- studos subre chamadeiros an particular, subretodo de natureza lhenguística i de natureza giográfica, mas nun deixando de ls mirar por outros lhados se fur l causo, yá que la toponímia se acerca a muitas ciéncias que ténen de ser tenidas an cuonta;&lt;br /&gt;- studos doutrinários, de bárias culidades subre chamadeiros.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Las lhénguas a ousar neste blogue son dues: mirandés i pertués, cunsante l region adonde stá situado l chamadeiro ou cunsante ls studos yá publicados háian sido nua lhéngua ou noutra ou la scuolha de ls outores.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La region a agarrar nestes chamadeiros será l çtrito de Bergáncia, anque se puoda ir a outros sítios i países para fazer trabalho de acumparaçon.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Stamos cumbencidos de que ls chamadeiros / topónimos son ua de las percipales riquezas eimateriales de ls pobos i que eilhes tamien fázen parte de l património eimaterial desses pobos que mos ls traírun zde hai muito tiempo, anque todos eilhes séian ua custante custrucion que las pessonas ban fazendo de ls sou spácio bital. Stamos a bibir un tiempo an que l abandono de l trabalho ne ls campos stá a deixar ne ls squecimiento miles de chamadeiros. Eiqui queremos dar nota deilhes, anterpretá-los i, se possible, amostrar cumo se sitúan ne l mapa de ls sítios. Cun este blogue queremos dar un pequeinho cuntributo pa l ambentariar i nun deixar perder este património eimaterial, dun balor cultural ancalculable.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Amadeu Ferreira&lt;br /&gt;Carlos Ferreira&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/4018169951978651898-2574398120183335328?l=chamadeiros.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/2574398120183335328'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/4018169951978651898/posts/default/2574398120183335328'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://chamadeiros.blogspot.com/2007/09/porquei-este-nuobo-blogue.html' title='Porquei este nuobo blogue?'/><author><name>topónimos sítios i chamadeiros</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry></feed>
